Jag har börjat samla fallstudier och anteckningar inom befintliga huvudområden dokumenterade på Pryltrend. Det rör tror jag totalt kanske 15 områden. Därefter kommer dessa tas till fas II här på Hedonimeter.

Långt ifrån alla är ännu samlade men de hittas länkade nedan allt eftersom de blir klara:

Dataspel
Färger
Reklamfilmer
Musik

Givetvis inte i verkligheten men i avbildningar har jag många gånger märkt att beroende på kontext tycks en viss riktning vara vanligare. Jag tror det här kan ha att göra med om den som avbildar är höger och vänster-hänt men har inte tänkt igenom det.

Titta t.ex. på följande i Google:

profile woman | Images.google.com

Sedan visst. Det kan vara en defekt i Googles algoritm. Sådana träffar vi ibland på även när det gäller sådant som knappast någon annat än vi med ett väldigt smalt behov märker. Liksom som här att jag behöver en bild med en kvinna i profil som i min skärmriktning blickar åt höger istället för det vanligare vänster. I helfigur och gärna gravid tidigt första trimestern.

Jag skrev nyligen följande forskningsnyhet om ett stycke betydelsefull forskning.

N-acetylserotonin förklarar varför SSRI är antidepressiva

Det viktiga forskarna kommit fram till är att N-acetylserotonin som bildas från serotonin och vidare till melatonin är aktivt självt i hjärnan. Det har en påverkan på samma receptorer som tillväxtfaktorn BDNF. BDNF ökar celltillväxt i hjärnan och skyddar hjärncellerna mot stress. En antidepressiv effekt innebär troligt att BDNF kommer igång igen eller att receptorerna för BDNF på annat sätt påverkas så att skadeverkningar i form av reducerar hjärnvolym i hippocampus börjar gå tillbaka. När det börjat blir humöret ofta direkt bättre även om hjärnvolymen fortfarande är reducerad.

Förutom läkemedel och detta ämne är det dokumenterat att också motion har sådan verkan liksom flera andra åtgärder.

Därför känns serotonin gult

Nu tillverkas melatonin i ögats retina d.v.s. just där vi tar in ljus och upplever det som gult ljus. I forskningsnyheten skrev jag:

“När det gäller melatonin tillverkas den av N-acetylserotonin som tillverkas av serotonin. Tidigare har det inte varit känt att den har någon egen verkan. Forskarna såg att i retina från möss där tillräckliga mängder melatonin producerades aktiverades TrkB under natten.”

När mängden melatonin är hög kommer TrkB aktiveras under natten och vi mår lite trevligare. Melatonin kan tillverkas i tillräcklig mängd när retina får tillräcklig mängd energi i rätt våglängd. Den energin kommer från solljuset. Solljuset upplever vi just som att vara gult.

När tillräckligt melatonin finns p.g.a. solljus kommer mycket mindre nor-melatonin tillverkas från serotonin. Det innebär också mer av fritt serotonin.

Vid behandling med antidepressiva ökar åtminstone initialt mängden av fritt serotonin (även om jag menar att den sedan stabiliserar sig på en jämn nivå vilket jag tycker den här studien pekar på). Den påverkan en period i solen har är med andra lite jämförbar med hur SSRI-läkemedel fungerar initialt och därmed associerar vi effekten till gult solljus.

Mer om studien

Pressmeddelandet finns även att läsa på engelska:

Melatonin Precursor Stimulates Growth Factor Circuits in Brain

Mer om gult

Ord associerade till gult
Shania Twain i gult - That Don’t Impress Me Much
Google är alldeles gulligt gult
Alla hjärtans dag 2010 - Gulliga björnar
Alia Kniven (Dune) - En kvinna i gult?

Wikipedia beskriver följande ord som associerade till gult:

sunshine, warmth, fun, happiness, warning, friendship,

caution, slow, intelligence, cowardice, love, animal crossing,

Mardi Gras, summer, Easter, autumn, electricity, liberalism,

ibertarianism, hope, optimism, imagination

Yellow

I artikeln finns en del annan kulturell användning dokumenterad.

Confidence är vad som kommunicerar förtroende. Effekten det har manifesterar sig kanske via att personen kan slappna av i kontroll och/eller oro som annars hade inneburit en kostnad i ansträngning, tid eller pengar. Här går vi igenom några egenskaper som påverkar förtroende.

1. Certifierade experter inger förtroende
2. Referenser är viktigt
3. En liten bland många faktorer till tidningarnas problem på nätet
4. Ämne som bevakas har betydelse
5. Stora händelser “kräver” confidence
6. Dyr men falsk confidence
7. Vad som kostar är confidence

1. Certifierade experter inger förtroende

Ett exempel på effekten av confidence har vi nedan:

Health stories by experts more credible than blogs

För min SEOTaktik.com som bevakar säkerhetsområdet vilket jag arbetat mycket i både kommersiellt och ideellt skulle därför det korrekta vara att fotografera diverse certifikat, signerade foton m.m. liksom välja ut en del från karriären. Det har påbörjats och ett trivialt första exempel är:

En till komiskt incident runt klientsäkerhet

Inlägget ger ett ganska imponerande exempel för att vara 2003. Genom att jag gjort inlägget komiskt i paketering minskar den effekten men det går att göra om längre fram. Vidare var det inte huvudsakligen riktat mot flertalet läsare. Liknande saker man kan göra är exempel på olika utbildningar man lett förr inom t.ex. polisorganisationer och större företag eller tidningar man skrivit i.

2. Referenser är viktigt

För all publicering på nätet är det viktigt att vara noga med att ge korrekta och fullständiga referenser. Det gör det möjligt för läsaren att söka mer information och kontrollera uppgifter.

Jag menar att mekanismen är exakt den samma som för experter. Exakt vilken som har mest confidence beror verkligen på kunskapsnivån hos personen. En person som kan ett område inom hälsa bra vet att en läkare är en mindre auktoritet än en uppdaterad litteratursökning men om du inte kan mycket har du överhuvudtaget inte möjlighet att göra litteratursökningen.

Titta gärna hur vi gör på Nyfiken vital:

Recept på kimchi

Läsaren kan både hitta bredare information och söka fördjupning. Det samma gäller inom tidningen vilket gör att de kan gå vidare till specialistsidor där och få svar på fler frågor och vid behov där söka referenser.

Dessa bildar tillsammans också en uppslagsbok över de ämnen Nyfiken vital följer via register som också fungerar som ordlista. Exempel:

Uppslagsbok: BA - BÖ

Att man arbetar med referenser är dessutom ett ansvar man som publicist har mot läsaren. Har man från början inte förstått vet jag från att ha följt nätet länge att det är svårt att lyckas med att skapa confidence därför att saker blir kortsiktigt och slarvigt.

En seriös sajt med verklig confidence tar många år att bygga upp och det tillför confidence utanför enskilda artiklar och nyheter. Jag läste nyligen den här artikeln av Aaron Wall som bra uttryckte flera saker som ligger i det:

Slow & Steady vs Hype, Crash & Burn

Kring en del andra saker även om Wall är väldigt duktig på vad han gör ska man dock vara hälsosamt skeptisk. Han tenderar att se vissa faktorer som konstant svarta och många av hans åsikter kring marknadsföring på nätet delar jag inte (men jag ligger ju i motsatta motpoolen och är väl den mest seriösa och fattigaste vi har Sverige bland kommersiella publicister).

3. En liten bland många faktorer till tidningarnas problem på nätet

Hur underligt det än kan verka vill jag inte alls säga att en faktor av många fler till att tidningarna på nätet haft problem är att de inte ger referenser (utanför ev. talstreck). De har periodvis tappat förtroende och inom många områden litar folk inte riktigt på dem. Läser de något känner de därför behov av att kontrollera det inom vissa områden. Utan referenser innebär det ett extra arbete.

Den vinden håller dock just nu på att vända sedan kanske 60 dagar av tämligen komplexa orsaker som skulle ta fort stort utrymme att analysera här men det kan ha att göra med att folk känner ett behov av tidningar med resurser till seriös journalistik.

Det i sin tur innebär kanske att de oftare än tidigare väljer att läsa sådant och att kanske fler kommer annonsera. En motreaktion mot att bloggosfären växt snabbt med ganska många döda bloggar och en hel del oseriösa bör ligga samtidigt nära integrerat med detta.

4. Ämne som bevakas har betydelse

Många andra faktorer kan ge samma verkan. Vilka ämnen man bevakar har givetvis enorm påverkan. Ämnen som poker, underliga kosttillskott, erotiskt material m.m. hör inte till vad som inger förtroende oavsett hur seriöst materialet är.

För sådan bevakning krävs verkligen ett stort confidence från allt annat på sajten för att inte behöva kompensera det via andra mekanismer.

5. Stora händelser “kräver” confidence

En anledning till att medborgarjournalistik fungerar så pass bra är att:

1. Ibland finns där ingen annan finns.

2. I andra situationer liksom i 1 gör filmklipp med bärbara kameror och mobiler eller tar foton. Det inger förtroende.

I övrigt vid stora nyhetshändelser vill folk gärna läsa nyheter (upplever jag) på sajter de sedan tidigare har stort confidence för även om de annars föredrar något annat. Det gynnar givetvis stora tidningar och Dagens Nyheter gav ett exempel på det:

Rekordmånga läser DN.se

6. Dyr men falsk confidence

Stora aktörer med mycket pengar (bl.a. inom media) är notoriska på att skapa falskt förtroende. Det handlar om certifieringar inom allt möjligt man driver själva i små grupper. Själva poängen med dessa är bara skapa certifieringar som ser bra ut men inte betyder något.

En reaktion från det är att ideella organisationer växer i förtroende.

7. Vad som kostar är confidence

Faktorer läsaren enkelt kan bedöma inneburit en kostnad ger confidence. Det kommer givetvis ner till redaktionell kvalitet men runt det ligger en mängd enskilda faktorer.

Vad som är intressant med detta är att här spelar kompetenskapital in. Är du skicklig motsvarar det kontakta pengar att köpa in saker med. Det finns många möjligheter till att göra saker billigare via nätet som sällan används men levererar samma och inom vissa områden högre kvalitet än traditionella dyrare lösningar. De ger samma confidence och orsaken tror jag lika mycket (eller mer) handlar just om att de uppfattas dyra som själva kvaliteten.

8. Många fler faktorer finns

Avseende confidence inom publicering kunde jag lätt lista cirka 20 - 25 faktorer men jag avstår. Det är helt enkelt en tillämpning där jag bedömer värdet vara väldigt högt samtidigt som en potentiell negativt sida är möjlig. Dels genom att oseriösa aktörer är väldigt dåliga på det här och det finns ingen anledning att ge dem inspiration till hur det ev. kan vara möjligt att skapa falskt.

Dessutom har jag ju faktiskt konkurrenter till t.ex. Nyfiken vital där just detta är viktigt. För övriga publikationer har jag tidigare inte brytt mig i det men tre stycken ska ställas om nu till mer tydligt kommersiella så där kommer mer och mer av detta införas i lugn takt.

Prosum införs för den positiva effekt möjligheten att visa upp att man är bättre än andra kan ha.

Ett utmärkt exempel är hur otillfredsställande det är att handla i butiken med Fair trade åtminstone i Uppsala. Den påse jag får saknar helt tryck. Om jag nu särskilt går och handlar Rättvisemärkt vill jag givetvis att det tydligt syns på stan och lämpligen ska man ha ett tydligt tryck på påsen. Det innebär ju förövrigt att man visar att butiken faktiskt finns vilket jag tror få är medvetna om.

Följande pressmeddelanden ska jag titta närmare på:

1. Pay it Forward: Elevation Leads to Altruistic Behavior
Rör skillnaden mellan hur besluts fattas i “nuhet” och framtid.

2. From music to sports: Autonomy fosters passion among kids
All ny forskning rörande musik tar jag åtminstone en snabbtitt på.

3. Alterations in the brain’s reward system related to attention-deficit/hyperactivity disorder
Rör arbetsminne vilket är viktigt.

4. Brain dopamine receptor density correlates with social status
Rör både arbetsminne och hippocampus vilket är viktigt. Troligen är studien mest relevant för arbetsminne även om jag inte läst mer än titeln.

En kort anteckning som jag tror är viktig. Notera att listningen inte är korrekt:

1. Det är skalor i vissa där bara det ena angivits.
2. I vissa fall är termerna kanske ännu ofullständiga.

Rött - Koncentration - Känslor - Kärlek
Grönt - Koncentration - Känslor - Motivation (ursprunglig definition)

Gult - Perception - Navigation - Gulligt
Blått - Perception - Navigation - Inspiration

Jag funderar så smått på att när den samlade struktureringen direkt på Hedonimeter.org tar fart åtminstone i introduktionen i olika huvudgrupper. Vad jag så smått tycker mig se just nu är vad vi kan kalla:

1. Perception.

2. Uppmärksamhet.

3. Navigation.

4. Känslor.

Det kan uppfattas ligga ganska nära allmänna sett att se på hjärnan men vi kommer avvika från det. En anpassning redan där mot det praktiska är givetvis det bästa.

Notera här att vi har vad vi kanske kan se som fyra axlar och jämför med att vi har fyra axlar även i emotus:

Gullig - Otäck
Motivation - Trötthet
Inspiration - Förstockad
Kärlek - Hat

Det är inte planerat så men det innebär inte att ett samband inte fanns. Tvärt om tror jag faktiskt att samband finns om än inte ett till ett. Betänk här att jag har “förenklat” känslor till vad som är meningsfullt för informatio och att det inte är binärt utan en glidande skala för att möjliga beräkning från t.ex. text.

Låt oss nu återgå till de fyra “skalorna” jag tycker mig se och förklara dem:

1. Perception.
Egentligen allt som påverkar utan att vi särskilt tänker på det. Du tänker på något helt annat t.ex. vilket färg som kommer bli typiskt för 2010 men beundrar samtidigt utan att ha planerat det en vacker kvinna som ler välkomnande (antagligen därför att hon tror att du längre fram kommer köpa massor av saker till ditt hem eftersom du fotograferar så mycket).

2. Uppmärksamhet.
Allt som utlöser eller förstärker uppmärksamhet d.v.s. att du specifikt betraktar något. Det finns mängder av välkända metoder för att göra detta vilket är orsaken till att jag lagt minst energi på detta undantaget ett bredare mer grundläggande arbete som del av en annan del än perceptio (vilket 1 - 4 här är del av oavsett namn).

3. Navigation.
Detta handlar om alla faktorer som aktiverar långtidsminne, utlöser via visuella rum, text med vissa typer av gåtor o.s.v. Det vill säga allt som är “labyrinter”, kartor, utlöser kreativitet eller handlar om memoria, fama o.s.v. Några av dessa kan illustreras via följande från fallstudierna på Pryltrend:

Kreativt: Bild av skärmen på en väderradar

Karta: Världens 19 farligaste vägar

Labyrint: Ingång till butik eller labyrint? Mappa skapar spänning

Gåtfull text: Jefferson Airplane - White Rabbit

4. Känslor.
Faktorer som påverkar via att visa upp känslor och/eller förstärka eller utlösa känslor.

Exakt hur det här kommer sluta är jag inte säker på än mer än att det inte kommer se ut exakt så här. Snarast tror jag att vi kommer få först två grupper i en huvudgrupp inkluderande ett och två. Därefter andra huvudgrupp med vad jag här kallade navigation och känslor men också kanske en eller två till.

Här lutar jag egentligen åt att se över det själv en gång till och därefter leta rätt på en lämplig strukturering att “låna” som också utgår från basala funktioner i hjärnan och därefter översätta den till informatio. Jag brukar ju undvika material av typen lärobok, gamla studier och dylikt därför går man in i ett problem i färska studier och slår specifikt upp fastnar man inte i gamla felaktiga föreställningar. När man snart nått fram kan det dock fylla en funktion.

Följande studie är riktigt intressant:

To Be or To Become: That’s the Question for Advertisers

För därför att den demonstrerar att reklam anpassad till vad jag kallar forīs kan vara avgörande för effekt.

Vidare pekar den skillnaden just mellan fokus på “nuhet” och “framtid”:

In their studies of about 500 participants, the researchers divided consumers into two mindsets. The “being” mindset was related to one’s current state in life, while the “becoming” mindset reflected a desire to think of one’s future goals. The researchers showed volunteers an advertisement that induces a “being” state of mind, using a simple slogan like, “Think of who you are right now.”

Advertisements with this approach were successful in attracting consumers to products like chocolate. But those volunteers who read future-oriented ads using a simple slogan like, “Think of who you will become in the future,” before embarking on a grocery run, were more likely to choose healthy products, such as fruits and granola bars.

Inte minst just enkelheten i att nå effekt visar styrkan i anpassning av särskilt reklam på webben utanför innehåll och faktiskt konkret intresse till också känslomässigt tillstånd. Det bör självklart inte förvåna eftersom vi ju redan anser oss veta att det gäller informatio utanför reklam.