I modellen är resonans ett övergripande begrepp. Flera viktiga delarna kommer inte göra mer än att beskriva resonans.

Δ - Lokal resonans
Flera Λ med samma ω verkar på en person.
Det kan orsaka Δ.

Σ - Global resonans
Flera personer kommunicerar.
Δ hos flera av dessa.
Λ med samma ω utväxlas.
Det kan orsaka Σ.

Λ och ω

Λ är en reaktion på perception med betydelsen ω. Försök att definiera Λ och ω har ännu inte skett. Λ betraktas (troligen) enklast som vågfunktion. Det stämmer med de s.k. “hjärnvågorna” (se t.ex. följande artikel om neurofeedback vid ADHD).

En studie redan refererad och som kan beröra detta är [1.3]. Dock har jag ännu har ej hunnit läsa den.

Perception och arbetsminne

Varken perception eller arbetsminne har ännu definierats. I båda fallen används begreppen troligen bredare än i andra vanligare modeller.

Δ - Lokal resonans

Olika Λ ger likartade känslor men ändå lite olika. De tas in via olika perception. Vid flera Λ med samma ω förstärks det avtryck i känsloläget de ger.

Vid flera starka Λ kan beslut börjas onormalt utanför arbetsminne. Δ uppstår. Arbetsminne får mindre inflytande och beslut fattas i perception.

Σ - Global resonans

Personer i grupp som kommunicerar visar känslor. De tas emot av perception och är troligen tydligare i påverkan på känslor. Samma person visar upp sina förstärkta känslor. De växlar Δ med varandra.

Δ förstärker varandra. Känsloläget blir snabbt intensivt. “Rationella” delar av hjärnan får minskad betydelse och känsloläget beslutar vad som händer. Personer börjar agera som grupp utifrån det gemensamma känsloläget.

Σ har uppstått.

Fundamentalism och mycket mer

Global resonans är vanligt vid fundamentalism men det uppstår i mängder av andra situationer. Även helt vanliga människor, rent av exemplariska medborgare, kan plötsligt i grupp börja bete sig farligt irrationellt.

Inlägget flyttades till:

Resonans - Δ och Σ

Metoder och information är tänkt att samlas på Hedonimeter.org på ett sätt som samtidigt skapar ett ramverk till en metodik och ett sätt att tänka. Det kräver inte bara tid utan även att man tänker till kring beteckningar, notation och definitioner. Ingenting här kommer därför stressas fram vilket heller inte är nödvändigt utan det är bättre att det blir bra.

Beteckningar, definitioner, symboler, notation och dyligt kommer längre fram samlas på en undersida. Tills jag tänkt igenom hur det ska göras blir det istället enstaka inlägg med anteckningar.

Grekiska alfabetet

Grekiska bokstäver ska användas längre fram och först dessa:

Δ
ε
ζ
Λ
ξ
ω

3D-modeller

Google SketchUp planerar jag att lära mig. Det är en mjukvara för att göra 3D-modeller.

Något som hade varit trevligt med tillgång till är BrainNavigator men det är troligen svårt att få annat än kortvarig kostnadsfri access.

Tre nya studier har lagts till på Studier, forskning och artiklar under avdelningen pressmeddelanden. Jag har ännu inte någon av artiklarna utan endast respektive pressmeddelande.

Den första diskuterar en mätmetod Rutgers Research arbetar på för att kunna visa hur hjärnan bearbetar informationen under perception innan vi är “medvetna” om den. Forskningen ska pågå under tre år och är mycket intressant eftersom den försöker beskriva något vi idag dåligt förstår genom att se helhet:

“Neuroscientists know, however, that the brain is a highly connected organ, where interactions among brain areas occur simultaneously or sequentially, when study participants are performing the experimental task. Thus, to understand the brain we must understand the interactivity, both spatial and temporal, among brain areas. Ideally, we would like to understand the causal relations that occur in activated brain areas: Does activation in area A cause activity in area B, or is B the cause of A? The brain relies on networks to execute tasks, but what is the causal path through the network?”

21st Century Science Initiative Grant: Understanding Human Cognition

Redan har en undersökning på 130 deltagare skett och forskarna kunde identifiera vilken klass av objekt (ansikte, hus, djur o.s.v.) en person såg innan han eller hon rapporterat detta. Läs mer i pressmeddelandet:

Researchers Develop “Brain-Reading” Methods To Uncover A Person’s Mental State

Det andra pressmeddelandet diskuterar hur moraliska, etiska och andra politiska föreställningar påverkar tolkningen av frågor. Dessa verkan redan innan personen blivit “medvetna” och de skriver:

“[...]instead of reading carefully before forming an opinion, the brain responds intuitively within a mere 200 milliseconds of having more or less grasped what the sentence fragment read so far is suggesting. This response then influences further interpretation. In addition to its significance to language researchers, the study also opens up new avenues for scientific research on how political and ethical beliefs affect our thought processes.”

Personal Values Color Understanding Of Sentences Within Milliseconds

Forskning gjord vid University of Buffalo pekar på att känslor uttryckta i historier om traumatiska händelser predikterar var de senare hamnar psykiskt:

Stories We Tell About National Trauma Reflect Our Psychological Well-Being

I sammanfattningen till studien skriver forskarna:

“Accounts were coded for 3 narrative themes: closure, redemption, and contamination. Psychological well-being was significantly related to accounts that were high in closure and national redemption and, among those more directly exposed to the attacks, accounts high in redemptive imagery. Psychological distress was significantly related to accounts that were low in closure and high in themes of personal contamination. Understanding the narrative styles that characterize personal accounts of political events has important ramifications for the study of the socially embedded individual.”

The Political Is Personal: Narrating 9/11 and Psychological Well-Being
DOI: 10.1111/j.1467-6494.2009.00569.x

Antag att du mätt en population enligt en variant på den metod Dodds och Danforth publicerat ([1.2]). Säg att metoden fungerar ungefär enligt följande (ej prövat av mig och endast ett exempel):

1. För böcker i Google Books anges frekvens för ord och fraser i ett taggmoln på “Boköversikt” under rubriken “Vanliga ord och fraser”.

Exempel: ISBN 0316346624

2. Antag att denna information även exporteras ut via något API.
   Om möjlighet till export finns vet jag inte.
3. Du mäter förekomsten av vissa ord i nya böcker.
4. Din slutsats blir att denna kanal fungerar jämförbart med [1.2] för någon applikation.

Det dolda problemet kan vara samma du får när fouriertransformer och dyligt används för att prediktera aktiekurser. Ofta är den ena dagen en ofta god indikationer om nästa. När något stort händer kan allt förändras blixtsnabbt och dina faktorer saknar plötsligt allt värde.

Det kan ske även med den här typen av mätmetoder. Mängder av saker kan påverka. Uppenbara exempel är:

• Stora olyckor. Ex Estonia.
• Smittosamma sjukdomar. Ex svininfluensan.
• Vulkanutbrott.
• Vädret växlar snabbt till svår hetta eller kyla.
• En storm blåser ner elledningar.

Fler påverkande faktorer

Andra faktorer kan tänkas ha jämförbar snabb påverkan men kan vara möjliga att se innan och kompensera för. Det kan gälla om du applicerar modellen på en annan population där något är annorlunda du inte tänkt på.

Ett möjligt exempel kanske kan vara miljögifter av sådan typ och mängd att skador på centrala nervsystemet blivit vanligt. Skador av vanliga miljögifter har bl.a. visat sig skada delar i hjärnan viktiga för impulskontroll. Det bör kunna innebära att händelser kan växla snabbare med fler lokala “minimum” och “maximum”.

Columbia University är kanske de som mest studerat inverkan av luftföreningar på kognition och en ny studie publicerades nyligen:

Children’s IQ Can Be Affected by Mother’s Exposure to Urban Air Pollutants (pressmeddelande)

Även hur många soltimmar regioner har på vinterhalvåret kanske är något som får tröskelvärden att variera? Åtminstone har man sett att det har inverkan generellt på humör men om det är försumbart eller inte har jag inte försökt sätta mig in i.

Hedonimeter skapades därför att nättidning och specialiserade bloggar jag äger nyligen för ofta för respektive inriktning börjat beröra frågan hur trender sprider sig och påverkar individerna. Här saknas ännu en allmän fungerande modell men området är väldigt hett just nu bland underområden inom neurovetenskap och psykologi liksom inom politik. Indikationer på att tillämpningar av tidiga ofullständiga modeller varit framgångsrika finns. Samtidigt intresserar området ett fåtal. Därför väljer jag att flytta ut hela denna fråga hit.

Konkreta målsättningar med Hedonimeter är att:

• Allmänt diskutera den (jfr övriga målsättningar) mycket större frågan om hur idéer och trender sprider sig.
• Publicera mätning av tillfredställelse avseende populationen svensktalande.
• Diskutera ungefär hur denna mätning går till.
• Samla och kommentera resurser med fördjupad information och vetenskapliga studier.
• Peka ut användbara verktyg och diskutera hur de används.
• Längre fram utveckla ett fritt verktyg för att skatta tillfredställelse på ett av besökaren angivet men begränsat stycke information.

Verktyg, artiklar, studier m.m. användbart har börjat att samlas på:

Studier, forskning och artiklar

Verktyg

Fler resurser läggs till kontinuerligt. När guider och exempel har publicerats för hur verktygen används kommer dessa att länkas tillsammans med verktyget.

Värdet för mänskligheten

Redan när man tar frågan att detektera tillfredställelse i populationer (via analys av publikt publicerad information tillgänglig på nätet) är värdet stort trots att det egentligen är ett ytterst begränsat delproblem. Potentialen som redan där finns beskrivs utmärkt av Dodds och Danforth i sammanfattningen till deras nyligen publicerade forskning:

“The importance of quantifying the nature and intensity of emotional states at the level of populations is evident: we would like to know how, when, and why individuals feel as they do if we wish, for example, to better construct public policy, build more successful organizations, and, from a scientific perspective, more fully
understand economic and social phenomena.”

Från: Measuring the Happiness of Large-Scale Written Expression: Songs, Blogs, and Presidents
Citerat: 2009-07-26

Här ges exempel på faktorer som går att mäta och kan tänkas dektera nivå på lycka i en population (d.v.s. stämningsläge). Den grundläggande principen är som Dodds och Danforth nyligen använde i studien:

Measuring the Happiness of Large-Scale Written Expression: Songs, Blogs, and Presidents

De utgick från Affective Norms for English Words (ANEW) vilken jag innan jag uppmärksammade deras studie inte kände till.

Antalet faktorer att mäta

För detektion av humör är det möjligt att ett fåtal parametrar krävs (t.ex. ANEW applicerad på skriven text på webben). Inom andra omständigheter t.ex. föreståelse av dynamik inom populationen ledande till förändring (t.ex. att den rör sig mot akut hat) kan fler faktorer krävas i analys för att kunna beräkna förändringens hastighet.

Fördelningen av användning av olika kommunikationsmetoder förändras under sådana tillstånd. Det gäller både vad konkret används för samtal (t.ex. e-post, twitter och telefon). Liksom på vilka sätt oavsett kanal kommunikation sker på (t.ex. benägenhet att diskutera).

Faktorer vilka går att mäta

Förändring och uttryck för faktorer vilka tagits med bör gå att mäta på publikt publicerad information av typen:

• Ledarsidor.
• Typ av reportage i tidningar.
• Politiska tal.
• Inlägg på bloggar.
• Tweets d.v.s. korta inlägg på sociala media (se Wikipedia)

I de flesta fall går sådan analysera att automatisera. I några fall krävs stickprov eller helt manuell mätning.

Lyckovärdet

För de flesta av dessa faktorer har jag inte försökt avgöra om de har något verkligt värde eller praktiskt mätt dem. Inte heller bör alla gå att automatisera analysen av.

De valdes istället ut för att tydligt illustrera hur en population beter sig när lyckovärdet är närmare högsta respektive lägsta värdet på skalan.

En population med högt lyckovärde (närmare 10 än 5.0) kommunicerar mer tecken som indikerar:

• Uttrycker glädje
• Upplever framgång.
• Lösta problem.
• Beröm av andra.
• Positiv reaktion på förslag, kritik m.m.
• Stimulerande aktiviteter.
• Aktiv dialog med läsare och/eller andra associerade.

Går lyckovärdet tydligt ner från 5.0 och närmare sig 0.0 kan t.ex. kommunikation med följande kännetecken snabbt öka. Hur de ökar kan variera mellan olika undergrupper och för samtliga av exemplen är detta faktorer man i varje fall troligen bäst mäter på ett fåtal undergrupper snarare än hela den population lyckovärdet ska uppsattas för.

• Stavfel ökar.
• Kritiskgranskning minskar.
• Kritik mot systematiska “fel” hos ansiktslösa entiteter ökar generellt.
• Fler uttrycker självmedicinering oftare.
• Fler negativa stereotyper.
• Mindre tolerans mot uppfattat avvikande beteende.
• Irrationella reaktioner på “fel” idéer. Ex. person troende på A reagerar på inlägg kritiska mot A genom hotfulla kommentarer.
• Uppfattar oftare hot.