Här har vi något intressant först och främst avseende perceptiv påverkan från Dagens Nyheter:

Bättre & Roligare bilder i Dagens Nyheter

Men jag vill gärna också ta det som ett exempel på något annat i en helt annan mycket större fråga och det då på två sett:

1. Dels naturligtvis genom att vi sannolikt kommer se en positiv återkoppling för DN. Det värdet är ju självklart och motiverat i inlägget. Att mäta det ligger utanför vad jag kan eller ens har intresse av.

2. Mycket intressantare är hur de kanske kom dit: inspiration, viskningar… Sådant man sällan själv ser trots att det är avgörande.

Detta rör dock egentligen större frågor och ingenting som ska diskuteras här. Ända anledningen till att jag kommenterat det här är att det är intressant för någon som följer vad jag skriver i dessa områden att lägga märke till. Att jag gör det här snarare än direkt i Nyhetsbloggen är att den börjar bli lite för läst för sådana här kompletterande kommentarer.

Intressant att fundera vidare på efter den här studien:

Färger och risken för epilepsianfall

Är självklart om samma metod kan användas för musik. Där är det naturligtvis mycket svårare jämfört med enkla färgkombinationer. Innan jag börjar fundera på det verkar det lämpligt att se över vilka mått och metoder som redan finns för att “beskriva” musik och vilka studier som redan skett på dess perceptiva påverkan.

Musiken är utan tvekan det som har störst påverkan men samtidigt kanske det minst intressanta:

• Mer komplicerat.
• Svårare att omvandla till riktad perception.

Detta gör det kanske svårt att fånga detaljerna? Åtminstone trodde jag det men blir allt mindre säker. Åtminstone en detalj fångades ju upp:

Klar med musik? Delvis i alla fall

Musikens praktiska värde ligger helt säkert i associationen till särskilda händelser t.ex. dans, politiska möten m.m.

Tidigare inlägg i kartan över “detaljer” viktiga i modellen avseende musik:

Nytt om Känslomässig påverkan av musik på Pryltrend
Musik för att illustrera känsla / stämningsläge
Musik pratar känsla

Här har vi en studie jag tror kan vara riktigt intressant. Den har publicerats i PLoS ONE:

Investigating Neuromagnetic Brain Responses against Chromatic Flickering Stimuli by Wavelet Entropies

Kvantifiering av perception med “wavelet entropy”?

I denna studie verkar flera riktigt intressanta saker finnas. Först har forskarna utgått från entropi som begrepp för att förklara hjärnans påverkade mönster i vågrörelsen. Jag kände inte till att man börjat göra det men liknar hur jag tänkt själv men är här säkert mycket bättre utvecklat. De skriver:

“Wavelet entropy is a newly proposed measure to characterize large scale brain responses, which quantifies the degree of order/disorder associated with a multi-frequency signal response.”

Nedan har vi en studie jag hittade när jag sökte på begreppet med Google:

Wavelet entropy: a new tool for analysis of short duration brain electrical signals.

Följande i sammanfattningen av studien är spännande:

“These methods are particularly fruitful when they are strongly correlated with intuitive physical concepts that allow a better understanding of brain dynamics. Here, new method based on orthogonal discrete wavelet transform (ODWT) is applied.”

Färger och påverkan på epilepsi

Spännande i studien om epilepsi är givetvis också att forskarna såg att olika färger utlöste epilepsianfall olika sannolikt. I pressmeddelandet skriver de:

“Further their study has found how complexities underlying brain dynamics could be modulated by certain color combinations more than the other, for example, red-blue flickering stimulus causes larger cortical excitation than red-green or blue-green stimulus.”

Från: Certain Colors More Likely To Cause Epileptic Fits, Researchers Find

I studien avseende detta skriver forskarna:

“In the case of Red/Blue flicker (Fig. 3) we have taken two trials each for medicated and unmedicated patient, hence the error bar shows the variation in these two trials. Though the above analysis was based on Red/Blue flicker, similar differences between controls and patients were obtained for Red/Green (Fig. 4) and Blue/Green flickering stimulus (figure not shown).”

Entropi för kvantifiering av perception?

Studien var liten i antal försökspersoner men mycket intressant. Ett värde forskarna pekar på är möjligheten att diagnostisera patienter med denna typ av epilepsi.

Vad som intresserar mig har emellertid inte med det att göra utan just att studien handlar om påverkan av hjärnans vågrörelser med perception som redan med vedertagna metoder går att kvantifiera som en vågrörelse. I stora delar av artikeln (även om jag inte alls läst det i närheten av noga än) verkar också mycket resurser läggas på att förklara hur de tänkt när de använt begreppet “wavelet entropy” i mätningen.

Låg entropi vid epilepsi?

Förövrigt beskriver forskarna den epileptiska hjärnan som:

“[...] but an epileptic brain represents a highly ordered state which making it prone to hyper-excitation. ”

Detta kan också tänkas vara intressant:

• Hög ordning innebär lite kaos.
• Lite kaos innebär låg entropi.
• Spontana rörelser har reducerats.
• Entropi introduceras.
• I ett system med låg entropi bör det få större relativ påverkan.

Så det verkar väldigt rimligt även om jag knappt tittat på studien än. Det ska bli väldigt intressant att läsa den i detalj.

På Pryltrend finns nu fler minnesanteckningar av upplevt intryck av musik på känslor. Intressant att läsa är bland annat:

E-Type - This is the way

Även har en större uppdatering skett av Faktor i Hit-musik. Där finns nu ett ganska stort antal samlade med kortfattad diskussion av deras innehåll och/eller betydelse:

Faktor i Hit-musik

Det är underligt hur svårt allt är i början. Givetvis var det så när jag började titta på musik ändå gick det snabbt. Också över ej uppenbart besläktade områden men som ändå rör sig i samma övergripande teori går nu varje ny pusselbit allt snabbare att mejsla ut. Och nu fångade jag äntligen det här:

En faktor i Hit-musik

Vad kan det ha tagit? Några veckor. Jämför det med de första stegen på resan hit som tog evigheter. År? Det här var inte lättare och någon särskild nytta av befintliga perceptiva områden hade jag inte. Underligt. Kanske är det att man vet vad man söker efter, att det verkligen finns där och att det går att fånga.

Givetvis hade det varit smartare att prata med någon som kan hit-musik eftersom faktorn uppenbart är välkänd. Samtidigt känner jag att det gav en del att hitta den själv.

I Jan Guillous ”Ordets makt och vanmakt. Mitt skrivande liv” lade jag märke till något ganska insiktsfullt. Om någon TV-serie jag aldrig tittat på kritiserar Jan Guillou en programledare vid namn Kattis Ahlström som jag aldrig hade hört talas om innan. Citatet från krönikan där det sker verkar i språk fyndig men uppges ha gjort många riktigt upprörda. Guillou förklarar det så här:

“Jag tror mitt misstag består av två ord, ‘lilla söta’.”

Sidan 449.

Och jag tror han har rätt. För att få effekt är känsloladdade ord bra men ord som kan utlösa negativa stereotyper kan förutom tydlig effekt ge en kraftig motreaktion. Området har jag flera gånger tidigare diskuterat från olika perspektiv om än inte här. Har man lust går det hela givetvis att generalisera mycket längre än jag någonsin valt att göra men jag avstår.

Vad som imponerar med att Guillou lagt märke till detta är att han hör till en generation som typiskt inte arbetat just via internet. Därmed blir datamängden där sådant kan följas väldigt liten.

Självbiografin har större omfattning berörts på Nyhetsbloggen:

Jan Guillou - ”Ordets makt och vanmakt. Mitt skrivande liv”

Den här studien kan vid tillfälle vara intressant att titta närmare på:

Scientists Develop Novel Use Of Neurotechnology To Solve Classic Social Problem

Följande citat från pressmeddelandet förklarar väl vad forskarna försökt göra:

“In their series of experiments, the scientists tried to determine whether functional magnetic resonance imaging (fMRI) could allow them to construct informative measures of the value a person assigns to one or another public good. Once they’d determined that fMRI images—analyzed using pattern-classification techniques—can confer at least some information (albeit “noisy” and imprecise) about what a person values, they went on to test whether that information could help them solve the free-rider problem.”

Varför är detta så intressant? Jo orsaken är att man inser att upplevt värde är faktiskt värde inom vissa avgränsade områden. Exempel på sådant är om en satsning på en trevligare stad ska prioritera att ta bort klotter från bussar eller plantera fler blommor i parken. Att avgöra vad som faktiskt kommer höja folks glädje mest är mycket svårt att avgöra och jag argumenterar att det inte går genom frågeformulär och dyligt i sådana frågor.

Folk tror att de vill ha en sak när de plötsligt reflekterar över en fråga de annars inte alls tänker på medan vad som egentligen har betydelse för dem är den implicita ej medvetet reflekterade upplevelsen. Att fånga den är oerhört svårt och kräver just implicita mätningar. MRI är en väg att gå.

Den här frågan är emellertid inte på något sätt enkel teoretiskt eller i skapande av praktiska metoder för mätning. Ännu svårare är det för folk att klara att se att det övergripande “problemet” (egentligen är det en möjlighet). Den som ändå känner sig motiverad att fundera lite vidare i det kan eventuellt få ut något av min diskussion av nya TV3 loggan på Pryltrend:

TV3 loggan är diskret tydlig

TV3 loggan bland bloggar

Intressanta avsnitt i första inlägget är:

Vad kommer folk tycka?
Att se perception utan distraktion

Och hela andra inlägget vilket är en fortsättning av båda tidigare avsnitt från första inlägget.

Jag har ibland försökt mig på att använda musik för att illustrera en känsla eller stämningsläge. Eftersom musik så tydligt kommunicerar känsla är det enkelt jämfört med text. I filmklipp kan det bli ännu tydligare om “filmen” är välgjord.

Ett sådant filmklipp tittade jag på i:

Träna hårdare med musik

Raiden i Mortal Kombat

Och använde den i ett annat inlägg för att illustrera stridslust:

Att sätta musik till Jens Liljestrands iakttagelse

Vårt talade språk säger något om våra känslor. Det samma gäller ansiktsuttryck, skriven text och bilder. Här används denna egenskap i text men av och till har jag haft nytta av musik. Orsaken är att musik så tydligt kommunicerar känsla och det kan användas som ett sätt att subjektivt stämma av mot i den egna upplevelsen. Det är ofta användbart när man testar något nytt.

Trots att musik så tydligt för med sig känsla som påverkar oss och en hel del publicerad kunskap ännu saknas sker relativt få studier jämfört med annan forskning om hjärnan. Ändå är musik en stor del av våra liv. Orsaken är naturligtvis att ny kunskap inte alls lika troligt kan omvandlas till lönsamma behandlingsmetoder mot sjukdomar (även om det inte är helt otroligt och inom vissa områden används med viss effekt t.ex. för avslappning).

Under veckan publicerade vi emellertid två forskningsnyheter om studier på musik. Den ena rörde hur musik förändrar och förstärker hur ansiktsuttryck tolkas:

Musik förändrar hur ansiktsuttryck tolkas

Denna studie är faktiskt riktigt intressant därför att den pekar på att känslor kan förstärkas i “rundgång”. Låt oss tänka lite längre med resultaten och betrakta ett dansgolv. Dina känslor påverkas av musiken. Det påverkar kanske även ditt ansiktsuttryck och det kommer uppfattas av andra. Även förändrar musiken hur du tolkar andras ansiktsuttryck. Din tolkning av deras ansiktsuttryck kan även de påverka dina känslor.

Den andra studien dokumenterade att även apor påverkas av musik men det måste vara musik inspirerad av deras normala utrop:

Musik påverkar även apors känslor

Denna studie var ingen överraskning. Det är bra att den är gjord men något självklart värde har jag svårt att se.

Samma princip som appliceras på nyheter går givetvis också att använda på böcker. När jag nyligen läste Jan Guillous “Ordets makt och vanmakt. Mitt skrivande liv” gjorde jag detta till mindre del. I de minnesanteckningar jag gjorde gav detta en idé till ett inlägg och till mindre del i andra. Minnesanteckningarna hittar du via Nyhetsbloggen:

Jan Guillou - ”Ordets makt och vanmakt. Mitt skrivande liv”

Genom att allmän kunskap, “insikter” men lika gärna felaktiga slutsatser, mätning m.m. blandats var försöket inte på något sätt seriöst. Mest för att stämma av lite och se om det kanske kan ge något i framtiden.

Kanske ett intressant område att titta mer på i framtiden? Att mäta grupper med recensioner av samma bok kan även vara intressant att pröva? Recensioner av just en kontroversiell författare är nog vad är enklast.