Resultaten som presenterades i den här studien bör vara välkända även om jag inte kommer ihåg i vilket sammanhang det visats tidigare. Jag hade för mig att det har gjorts tidigare även för bilder men det är kanske inte fallet. Denna skillnad i hur de här delarna aktiveras bör väl dock vara vetenskapligt dokumenterad även tidigare?

Kvinnor tänker efter och män reagerar vid fara

Hur som helst vad man vid “fara” (man visade bilder) forskarna såg var att hos kvinnor aktiveras delar av hjärnan som inducerar eftertanke runt den information man tagit in i perception från omvärlden. Hos män aktiverades istället delar av hjärnan som ökar benägenhet att reagera och börja agera redan när informationen är i perception d.v.s. utan avancerad eftertanke i cerebral cortex.

Att annonsköpen (liksom mycket annat i ekonomin) är på väg upp har ju många indikationer eller faktiska resultat kommit på nu ett tag. Här är ett till rörande annonsköpen och bygger på vad reklaminköpare säger sig planera eller tro inför 2010:

Nu ska marknadscheferna gasa

Nyheten är rapporterad av Veckans affärer som bygger uppgifter från Sveriges Annonsörers årliga undersökning som 153 svenska marknadschefer deltagit i.

Det gör det kanske rent av viktigare för medier att tänka på det jag pekade på i förra inlägget så att man inte missar den tidiga uppgången. Där rörande reklaminköp skrev jag:

“Fast jag tror negativ återkoppling till medierna kan visa sig vara både direkt och snabb. Reklamköparna föredrar menar jag medier de upplever som åtminstone ej “sura” (även om det inte är ett medvetet beslut). Reklambranschen är ju till ganska stor del fylld med folk som har mycket god känslighet för att uppfatta just känslor. De inköpare jag tror påverkas är just de med störst budget (d.v.s. det handlar knappast i direkt verkan om t.ex. webbutiker som köper trafik via Adsense eller affiliate).”

Från: “Ledsna” medier och ett problem när jag följer trender

När det gäller Veckans affärer respektive VA.se kan jag förövrigt säga att jag inte följt dem alls annat än någon enstaka gång tidigare i år. Hur de rör problemet jag såg vid stickproven kan jag därför inte säga något om.

Jag vet att jag någon gång tagit upp det stora problemet med att försöka prediktera trender med klassiska matematiska modeller men låt oss börja med att ta upp det igen. Stämningsläge hos människor har stort inflytande men vanliga modeller tar bara hänsyn till det filtrerat genom händelserna de lett till. Vidare fångar de egentligen aldrig snabba förändringar därför de här sällan något att göra med det filtrerade data modellerna tar hänsyn till.

Prediktera eller positivt påverka och lära ut

Ett praktiskt problem med hur jag arbetar är att typiskt så länge jag följer en trend går den i rätt riktning. Rätt riktning utifrån vad jag tycker är viktigt d.v.s. gladare människor, bättre ekonomi, mindre miljöförstöring o.s.v. Det kan misstolkas som feltolkning av data men det är inte riktigt vad som är orsaken.

Det faktiska problemet framgår bra när jag följde hur vissa medier i Sverige visade humör och hur det tycktes påverka andra saker (egentligen för lite data för att dra statistiskt säkerställda analyser). Först tittar jag och ser vissa saker som inte känns helt bra d.v.s. att de ofta kommunicerar “negativa” känslor som tycks sprida sig något och ha inverkan på annat. Jag pekade och motverkade ut problemet med några föga eleganta men för mig välkänt mycket effektiva metoder. Det gav en upplevde jag väldigt god förändring trots att jag nog aldrig gjort det klumpigare än den här gången.

Medierna återigen konstant sura

När jag slutar följa medieaktörerna för att titta på roligare på trender verkande aktörer och faktorer har de fallit tillbaka till sina gamla ovanor. De ser helt enkelt sura eller skriver pessimistiskt även när de rapporterar positiva nyheter. Detta är åtminstone mitt intryck enstaka stickprov senaste 30 dagarna och särskilt denna veckan (även kontrollerat med tidigare ej behandlat stickprov från tidigare i år för att eliminera ev. feltolkning hos mig). Ovanorna har antagligen hängt med ganska länge nu och var mer inarbetade. Att det blivit mörkt tror jag säkert också har betydelse eftersom mediebranschen är i kris med mycket stress och befintlig nedstämdhet.

Antagligen tolkar vi det predikterande, verkande eller båda tillsammans. Själv tror jag att det behövs flera andra positiva nyheter och faktorer nu kommer för att kompensera. Alternativt att medierna (avseende de mest verkande vilka är ganska få) går tillbaka dit jag tog dem tidigare i år tidigare i år.

Starka undantag finns

Det finns undantag med medieaktörer där detta problem inte märks. Jag vill dessutom tro att undantagen reducerat den negativa effekten ganska tydligt därför dessa hör till de mer verkande och ett exempel åtminstone vid stickprov är Aftonbladet som faktiskt ökat (vid stickprov) istället för att minska.

Kanske går Aftonbladet bättre jämfört med många andra aktörer? Jag tror ju att mediebranschens ekonomiska problem varit en viktig orsak till problemen jag pekade på.

Indirekta och direkta skador?

Detta är tråkigt när jag vet att många andra aktörer i Sverige gör ett arbete som långsiktigt kommer ha stort värde där man troligen tänker likartat med mig. Tidningarna och TV-kanalerna drabbas av problemet själva också åtminstone indirekt.

Fast jag tror negativ återkoppling till medierna kan visa sig vara både direkt och snabb. Reklamköparna föredrar menar jag medier de upplever som åtminstone ej “sura” (även om det inte är ett medvetet beslut). Reklambranschen är ju till ganska stor del fylld med folk som har mycket god känslighet för att uppfatta just känslor. De inköpare jag tror påverkas är just de med störst budget (d.v.s. det handlar knappast i direkt verkan om t.ex. webbutiker som köper trafik via Adsense eller affiliate).

Den stora frågan är sedan om och hur detta kommer påverka större frågor (t.ex. sjukskrivningar, inköp, investeringar m.m.). Jag vågar inte spekulera om det och har inte försökt följa någon denna period som kan tänkas ha påverkats.

Annat som kan motverka skador

Eventuella skador här kommer ju också begränsas eller vara försumbara om positiva saker skapas i övrigt med större värde. Några möjligheter kan vara:

1. Goda nyheter från Klimatkonferensen i Köpenhamn m.fl. stora frågor.

2. Reklambranschen kan genom att verkligen tänka på vilket humör de kommunicerar i reklamfilm, bannerreklam m.m. ha tror jag stor inverkan.

3. PR-branschen bör se till att de arbetar med insändare och besläktat där man verkligen ser till att också peka på möjligheter. Det tror jag också ökar just den effekt (stärkt varumärke, ökad kortsiktig försäljning o.s.v.) man vill uppnå.

4. Företag, PR-branschen, bloggar, krönikörer m.fl. tycker jag också ska tänka över hur porträttfotografier ser ut. Några exempel på bra foton har vi nedan:

Mariette färdig med Idol!
Blogg, SVD.

Inredningsexperten: Gult är inte bra i sovrum (Expressen)
Blogg, Expressen

Shift happens
Blogg, IDG (ej IDG-medarbetare)

Hemkört – en miljöbov
Krönika, Aftonbladet

Ett företag jag såg hade bra porträttbilder på sitt bildarkiv var Symantec. Åtminstone för deras medarbetare Åsa Edner som jag behövde bild.

Åsa Edner

Tidningarna borde självklart tänka på samma sak men åtminstone när det gällde webbutgåvorna var det svårt att hitta bra exempel just nu på den tid jag var beredd att lägga (väldigt lite). Men det är just en del av problemet hela det här inlägget handlar om.

5. Jag vill ju gärna tro att den typ av förändringar flera stora företag gör eller gjort med sina produkter både positivt kommer påverka deras försäljning, kunderna och användarnas humör och positivt inverka på hela världen. Ett lovande exempel på något känner jag att Googles nya gränssnitt kan bli:

Googles nya gränssnitt imponerar

En aktör som tidigt drog nytta av dessa idéer är ju annars Nintendo särskilt med Wii.

6. En misstanke är också att våra Svenska politiker nu oftare ser sura ut. Raka motsatsen mot en del viktiga politiker i andra länder som istället börjar se gladare ut. Le bara lite - det räcker - mer när ni blir fotograferade eller filmade.

7. Slutligen är frågan om någon ska introducera en aning magi i det hela. Det räcker sannolikt bara med att det följs eller diskuteras ett tag. Men det lär knappast jag som gör det i så fall. Eventuellt kanske jag skriver ett inlägg på Nyhetsbloggen.com om detta men det är inte alls troligt.

Att söka efter smileys i text om stämningsläge ska uppskattas är ganska uppenbart. Användningen är ändå självklart tämligen begränsad genom att den förekommer i text av ganska få typer och många använder det inte alls. Vanliga smileys skrivna med text klarar “vem som helst” att skriva analysprogram av om de önskar. Listor som mappar de i Västerlandet mindre kända men vanliga i Asien mot känslor finns t.ex. på min Pryltrend:

Smileys med kinesiska tecken
Fler smileys anime style

Listorna är dock inte kompletta eftersom många fler olika smileys används i Asien. Orsaken är vanan de har att skapa ansikten åt “rätt håll”. Då krävs fler tecken och ett mycket större antal möjliga realistiska ansikten är möjliga att skapa. En väldigt kul jag precis hittade i Wikipedia på emoticons och som ej finns i mina tabeller är denna:

⊂( ﾟヮﾟ)⊃
(Skrattar)

Några exempel från mina tabeller som visar just på de stora möjligheter asiatiska smileys har är dessa:

(-.-)y-
Cool

(¬_¬)
Arg

(^_^)
Glad

Smileys representerade med bilder

Emellertid bör smileys representerade med bilder vilka blir allt populärare enkelt (jag har inte försökt själv men redan när jag läste mönsterigenkänning och bildanalys var möjligheterna sådan att det inte bör ha varit ett problem som ansågs svårt) gå att analysera. Man når nog tillräckligt långt bara genom att detektera munnen och mappa den mot ett fåtal alternativ. Några exempel på smileys i bild med olika känslor jag använt i inlägg finns nedan.

1. Vanligt leende.
Inlägg: Realtid.se större än VA.se
Smiley: Glad.

2. Vampyr.
Inlägg: Courtney Love - Mono
Smiley: “Vampyriserar”
Just nu är ju vampyrer populärt och det gör det svårt att peka på någon särskild känsla. Jag gissar dock på att vampyr-smileys kommer leva kvar och få en mer fast betydelse men jag avstår från att spekulera här även om jag har en gissning om denna.

Det var färre än jag trodde jag hade använt (någon mer har jag använt men minns ej i vilket inlägg) men jag får försöka bättra mig. Ett bra första steg kan vara ett inlägg med bilder samlade. För den som vill titta på fler såg jag att Wordpress.org såg jag hade en stor tabell av hur Wordpress väljer att översätta text smileys till bilder:

Using Smilies - What Text Do I Type to Make Smileys?

Jag är dock inte 100% säker på att den egentligen stämmer i varje fall med hur folk väljer att använda bilder med smileys när de väljer dem direkt (har inte kontrollerat det). Ändå är tabellen bra genom att peka ut alla vanliga bild smileys.

I förra inlägget där ansiktsuttryck kort berördes kom vi även in på signalstyrka i hjärnan:

Att tolka ansiktsuttryck

Där skrev jag:

“Jag menar att det samma gäller text, foto o.s.v. Särskilt gäller det för lyrik även när egentligt budskap saknas. Fenomenet menar jag kommer ner (och detta är inte bildligt talat) signalstyrka. Ju högre signalstyrka information inducerar i hjärnan desto lättare uppnås en tolkning. Vid hög signalstyrka börjar folk läsa in nästan vad som helst och det är troligen samma sak som uppstår vid vissa psykiska sjukdomar. ”

Ett par korta kompletteringar kan vara bra.

Hög signalstyrka - Kreativitet och Övertolkning

Olika personer är varierande känsliga för det. Fördelen med hög känslighet är sannolikt hög kreativitet men nackdelen är att samma personer ofta tenderar att göra underliga tolkningar kring 11 september m.m. Själv kan jag slå av och på den där förmågan och prövar alltid samband jag ser. Jag är medveten om att det både gör det möjligt att få bra idéer men kan leda till övertolkning. En bättre kunskap om detta allmänt kan nog vara bra.

Signalstyrka i information

Vidare ser jag en inte allt för avancerad koppling mellan signalstyrka i information och den inducerade signalstyrkan i hjärnan. Även om jag tänkt tämligen långt i det området sedan ett tag nu har jag egentligen inte beskrivit det särskilt långt. En del finns här på Prediktera morgondagen. Dessutom finns följande skiss på Pryltrend:

Känslopåverkan av musik

Avseende mätning är min erfarenhet från mig själv att det bästa att mäta via är Tetris. Jag tror vidare att ju bättre ett dataspel stimulerar neurogenesis ju bättre är det att mäta vilken påverkan på motivation musik har. Här är följande rörande Tetris läsvärt:

Tetris gör hjärnan bättre

Förra inlägget pekade ut en del annat skrivit om känslor i ansiktet och hur det inverkar på stora populationer via TV:

Perceptera känslor i ansikte och röst

Följande två forskningsnyheter på Nyfiken vital kompletterar utmärkt inlägget. Det första diskuterar hur olika ansiktsuttryck grovt tolkas:

De ansiktsuttryck vi litar på, är dominanta och inger fruktan

Denna ger återigen ett starkt exempel på vilken oerhört kraftfull påverkan musik har på känslotolkningen av parallell information:

Musik förändrar hur ansiktsuttryck tolkas

Jag menar att det samma gäller text, foto o.s.v. Särskilt gäller det för lyrik även när egentligt budskap saknas. Fenomenet menar jag kommer ner (och detta är inte bildligt talat) signalstyrka. Ju högre signalstyrka information inducerar i hjärnan desto lättare uppnås en tolkning. Vid hög signalstyrka börjar folk läsa in nästan vad som helst och det är troligen samma sak som uppstår vid vissa psykiska sjukdomar.

Kvinnor är bättre på att uppfatta känslor i ansikte och röst. Det här konceptet har bevakats mer på Nyhetsbloggen. Det eftersom jag mot slutet ville ge TV-kanalerna lite feedback att fundera över för att minska antalet situationer där de onödigt sprider pessimism.

Senast skrev jag följande inlägg om området:

Kvinnor uppfattar effektivt känslor

Mer bevakning kan hittas via taggarna för resp. TV-kanalerna på Nyhetsbloggen.

Intressant att ta sig en titt på är också 100 känslor hos SvD:

100 känslor

Varje avsnitt illustrerar en känsla med ett filmklipp vilken också kommenteras av en psykolog.