Lokal aktivitet ger vi namnet locus. Det kan vara vad som antecknats kort för framtida uppföljande pyramidceller:

Ny forskning om pyramidceller
Är pyramidceller viktiga?

Men kan lika gärna vara mer komplicerat eller varierat. Precis som jag tidigare skrev är det i sig inte viktigt eftersom vi inte specifikt söker någon neurologisk tillämpning utan snarare än metodik tillämpar i artiklar, böcker, reklam, marknadsföring m.m. samt även kanske bra för läsare eller “litteraturanalytiker”. Ändå är vissa väldigt specifika resultat i forskning intressant därför att det pekar områden som kan tillföra eller korrigera mer övergripande kunskap i modellen.

Genom att införa begreppet locus kan en av de mest centrala delarna diskuteras utan att vi låser oss vid något.

Jag hoppades att pyramidceller kanske kunde vara en gemensam nämnare för stora delar av den förenklade modell över hur information tas emot i hjärnan jag börjat försöka skissa ned:

Magica Perceptio

I sig är det inte kritiskt hur saker exakt fungerar i hjärnan så länge modellen är tillämpar i media, marknadsföring o.s.v. Ändå är det intressant att försöka bibehålla relationen för att lättare dra nytta av ny forskning och kunna föreslå studier som behöver göras. Pyramidceller tog jag upp första gången i:

Är pyramidceller viktiga?

Orsaken till att jag trodde dem kunna vara en gemensam nämnare för lokaliserad aktivitet kom särskilt efter just resonemangen som fick mig att äntligen göra en förenklad skiss över modellen och tankarna vad som ledde fram till det har vi i ordning i:

Lady GaGa - Boys Boys Boys
En till grupp med musik
Rätt ljus ger godare smak och starkare text

Vad var då saken? Jo just kopplingen mellan kreativitet och “galenskap”. Den är ju välkänd men när det började bli tydligt för mig att kopplingen var ytterst generell avseende “input” till hjärnan oavsett om det handlade om musik, färger eller något annat och att en feedback fanns var det en möjlig minsta gemensam nämnare.

Nu har vi en ny studie (jag har inte läst studien än) som just pekar ut pyramidcellerna som centrala i “galenskap” och i pressmeddelandet skriver man:

“MCG scientists made the mouse by deleting a candidate gene for schizophrenia, ErbB4, from interneurons, which are brain cells that help shower larger decision-making neurons, called pyramidal cells, with inhibition.

In their earlier work, they identified how ErbB4 and another candidate gene, neuregulin-1, work together to balance the activity of these pyramidal cells. ”

Från: Schizophrenia Mouse Model Should Improve Understanding and Treatment of the Disorder

För experter på området behöver detta kanske inte vara något nytt men här går vi in i området från ett annat perspektiv: kommunikationen i form av text, bild och tal och dess inverkan på människan, och benägenheten för människan att agera från det. Vi vet att pyramidceller är viktiga just för sitt syfte så att säga men intressant här och som detta pekar på är att just överaktivitet lokaliserat hos dom kan leda till psykos. Det är dom som så att säga blir “blå” (jämför med färgerna).

Vi kanske kan se det hela som att kraftfull kommunikation aktiverar flera delar av hjärnan och att i varje sådan aktivering är pyramidceller kritiska i lokaliseringen. Just komponenter i magica perceptio där vi uppmuntrar till kreativitet är det kanske just pyramidcellerna vi via olika parallella ingångar försöker aktivera för totalt större “kraft”.

Faktiskt väldigt intressant. Lär säkert bli betydelsefullt inom alla möjliga områden inte minst behandling av psykoser kanske via helt nya typer av läkemedel. Att det också kan gynna mina smalare intressen är också posiitvt så stort tack till National Institutes of Health m.fl. inblandade aktörer och alla forskarna vid Medical College of Georgia.

Jag gjorde en enkel tillämpning av ett fåtal av grupperna införda i “översiktskartan” av vad jag själv brukar kalla perceptio magica. Tillämpningen är för ökad glädje och tänkt att verka lite lugnande och stämningshöjande:

Ökad Glädje Direkt

Även om den givetvis inte är något som kan ersätta ljusterapi, läkemedel, kognitiv beteendeterapi eller annan välkänt effektiv behandling av den nedstämdhet jag och många andra blir känsligare för under vintern är det något som kanske kan hjälpa till lite. Allt som är ofarligt och höjer upp humöret är bra. Effekt är givetvis individuell och känner man viss verkan gör man bäst en egen sida. Effekten blir också större när man gör det själv.

Foto: Edwin Dalorzo Licens: CC by-sa 2.0

Vad är det då som ger effekt? Uppenbart är givetvis foton men jag bedömer dom närmast som förstärkande och den som är tydligt nedstämd kan dessutom märka dom i mindre utsträckning. Texten är vad som har den största effekten. Längre fram bör vi diskutera det närmare utifrån forskning och exempel.

Betydligt intressantare är egentligen området perceptio och varande vad som håller det kunskap övrigt kan byggas från. För att särskilja tillämpning är indelningen i perceptio och demagogos meningsfull:

“Avser endast perceptio d.v.s. påverkan av informatio på mottagaren. I vissa sammanhang mer intressant är vad informatio säger om författaren till informationen. I perceptio påverkas mottagaren av känslor i informatio medan vi i det andra fall söker vad informatio säger om författaren.”

Från: Perceptio

Demagogos är entiteten som skapar budskapet som verkar i perceptio.

Det är också tillämpningen där riktad information skapas. Vanligaste formen av sådan bör vara reklam av olika slag. Emedan vi i perceptio samlar de specifika delarna kan vi här ge större samlad exempel på flera delar som kan förväntas ge god effekt tillsammans. Detta får dock dröja tills perceptio utvecklats mycket längre.

Egentligen när vi skissar den samlade metodiken är det inte särskilt kritiskt exakt hur saker och ting fungerar i hjärnan. Viktigast är användbarheten hos modellen i de praktiska tillämpningar den är avsedd för. Funktion i hjärnan är mest intressant när det gäller ny forskning som pekar ut nya möjligheter. Dessa uttrycks dock knappast mest ändamålsenligt på samma sätt i modellen eftersom det blir för komplicerat. Istället är det viktigt att hålla saker enkelt.

Ändå har jag givetvis en viss bild av saker jag tror är viktiga och därför gärna bevakar ny forskning på. Däribland har vi självklart pyramidcellerna och trots att jag vet är de är centrum för väldigt mycket i modellen har det tråkigt nog inte blivit av att läsa in mig tillräckligt på dom.

Första raderna på Wikipedias uppslagssida om dem uttrycker perfekt varför de är intressanta:

Pyramidal neurons (pyramidal cells) are a type of neuron found in areas of the brain including cerebral cortex, the hippocampus, and in the amygdala. Pyramidal neurons are the primary excitation units of the mammalian prefrontal cortex and the corticospinal tract.

Det är dessa celler som kritiskt sätter fart på saker och ting i just de delar av hjärnan vi är intresserade av här: amygdala för primära snabba känslor, hippocampus för allt där kontext och minne kommer in och cortex för allt annat. Egentligen tror jag inte vi just nu har en enda punkt i metodiken där dessa celler inte har avgörande betydelse (möjligen undantaget Empatheia men jag tror nog att det kommer visa sig att vi har sådana där som hanterar aktiviteten också oberoende av spegelneuroner).

Dock har jag inte läst in mig tillräckligt på dom och det får vänta till framtiden. Det är som sagt inte så himla kritiskt för metodiken. Tvärtom är det bara till värde när det kan föra fram fler tillämpningar som i sig knappast meningsfullt här uttrycks via de exakta mekanismerna i hjärnan. Enkelhet är viktigt att bibehålla eftersom saker redan börjar bli för komplicerat (metodiken som uttryckt här är en ordentlig förenkling).

Detta är endast ett första utkast och åtminstone följande begränsningar gäller:

i) Begrepp kanske inte används likvärdigt.
ii) Ordning avseende påverkan är sannolikt ej korrekt men saknar egentligen betydelse.
iii) Modellen avser endast påverkan från “skapad” information t.ex. en artikel.

Avser endast perceptio d.v.s. påverkan av informatio på mottagaren. I vissa sammanhang mer intressant är vad informatio säger om författaren till informationen. I perceptio påverkas mottagaren av känslor i informatio medan vi i det andra fall söker vad informatio säger om författaren.

1. Informatio
Det vi tar in från omvärlden. Här handlar det om den totala skapande informationen t.ex. en reklamfilm, artikel eller en annons.

1.1. Verbum
Ord i text, tal och musik.

Text: Tillämpning, studier och verktyg

1.2. Pingere
Bild i foto och filmklipp.

Bilder och perception: Tillämpning och studier

1.3. Audiō
Ljud utan själva orden t.ex. ett skrik. Känsla utan ordens mening.

Musik: Studier och tillämpningar

1.4. Tactilis
Att känsel kan kommunicera information är självklart. Det kan dessutom inverka på hur annan kommunikation tolkas vilket har visats enligt:

Känsel påverkar hur tal uppfattas

2. Potens
Förstärker effekten av det emotionella budskapet. Denna verkan kommer sannolikt senare än nummer två indikerar.

2.1. Velocity
Hög hastighet på informatio kan öka hastighet även på reaktionen och tolkningen av betydelsen.

2.2. Magnitudo
Musik som spelas på högre volym, att någon talar högre eller att ord skrivs med större bokstäver kan innebära att det får större påverkan.

2.3. Color
Färg påverkar tolkningen och åtminstone när överensstämmelse finns förstärker det tolkningen av budskapet.

Färger: Studier och idéer
(Särskilt Rätt ljus ger godare smak och starkare text.)

2.4. Tempus
Hur länge vi “betraktar” något. Berördes bl.a. i en studie nyligen publicerad där man såg koppling till komplexitet avseende visuella objekt:

Tiden för att medvetet se ett objekt

2.5. Differēns

Det som snabbt ändras eller upplevs vara en förändring “fångar” vår blick. Ändras något väcker det vårt intresse och vad som är nytt tros ofta vara viktigare än det någonsin är.

Bör delas upp i vad som här egentligen avses samt icke karakteristiskt. Tillsvidare ses differens liksom flera andra faktorer som en huvudgrupp.

2.6. Varius

Kommunikation via många komponenter ger en totalt större effekt. Först störst effekt ska informatio inte inkludera t.ex. bara text utan även bild, doft o.s.v. Läs mer i:

Taste Sensation: Ads Work Better If All Senses Are Involved
Doft förstärker minne av produkter och produktinformation
Rätt ljus ger godare smak och starkare text

Andra komponenter kan vara exempel på detta fenomen men för enskilda sådana. Principen bör ändå finnas mer här allmänt eftersom jag tror den är viktig.

2.7. Luminosus
Att ljus påverkar vår uppfattning av ett budskap är självklart. Bara något trivialt som att en text är svår att läsa därför att det är mörkt är ett extremt exempel på det. Det kan troligen få betydelse långt innan det där kanske informatio med mer luminosus lättare uppfattas tydligare eller mer positivt.

2.8. Orthogonius
Orthogonius är den verkan som uppstår när informatio presenteras på sådant sätt att det kräver att en 3D-visualisering uppfattas:

Orthogonius införs för 3D-visualisering

3. Empatheia
Påverkan utifrån upplevd tolkning hos personer i den omedelbara omvärlden. Empatheia har inte otroligt större påverkan än de flesta tror.

3.1. Faciesk
Ansiktsuttryck (facies) är den enda faktor jag ännu tittat på. Vad som gör ansiktsuttryck väldigt intressant är att det enkelt kan läggas tillsammans med informatio:

i) I en “normal” situation möter du informatio och tittar runt hur andra reagerar.
ii) i en medieprodukt kan det ges tillsammans med informatio för att ge förstärkning.

Ansiktsuttryck: Studier och tillämpning

4. Cognoscere
Befintliga starka föreställningar som påverkar och leder till förändrad tolkning. Det handlar dock inte om genomtänkt reflektion. Givet kännedom om mottagaren kan dessa användas för förstärkning och samtliga är troligen mycket intressanta inom marknadsföring.

4.1. Negativa stereotyper
Starka föreställningar och övertygelser om att något är negativt även när rationell grund saknas.

Negativa stereotyper försämrar prestationsförmågan
Verkan av negativa ord i “subliminal perception”
Malcolm Gladwell - Outliers

4.2. Kawaii
Enklast sorteras ett flertal faktorer gemensamt in under cognoscere oavsett om de egentligen rör sådant som är “medfött” eller inlärt. Kawaii är ett exempel på en sådan “faktor” och vilken troligen ska brytas upp i flera andra. Flera liknande har jag redan tittat på men vi väntar med att fylla på med dessa.

Hemligheten med Hello Kitty
Mest Kawaii? Valpar eller Kalvar?

4.3. Memoria

Minnen som det övergripande eller gemensamma i informatio “associeras” till. Detta kan både förstärka och “förändra” upplevelsen. Reklam för en ny produkt kan t.ex. få utökad påverkan därför att personen hade nöje av liknande produkt tidigare i livet.

Retro i U Can’t Touch This

4.4. Bonus

Vad som ger en snabb belöning accepteras lättare därför att det mer omedelbart binds till en belöning. Det är vad vi kallar reinforced learning och innebär att en snabb uppfattad belöning även om den egentligen är meningslös kan påverka beteende. När information har ett syfte är detta en faktor som har betydelse. Ett exempel ges i:

Researchers Find Formula for Selling ‘but-It’s-Good-for-You’ Products

Vill man stödja försäljningen av en produkt via ett budskap om hälsa är det viktigt att det inkluderar en omedelbar effekt även om den är väldigt liten och kanske försumbar mot ett långsiktigt större värde. Vad vi inser här att reinforced learning kan vara fallet även när det egentligen bara är uppfattat. Exakt samma fenomen går att se i en lång rad andra sammanhang t.ex. på nätet rörande “läsare” på Twitter där många gärna samlar på sig ett växande antal även rörande sådana som egentligen inte läser något (ex. via automatiska tjänster för sådant).

4.5. Futurus
Att prediktera framtiden vilket bör gå bra att uppmuntra till från informatio kan upplevas angenämt.

Att prediktera framtiden är angenämt

Det är möjligt att futurus uteslutande hör hemma i bonus men samtidigt är bonus en aning begränsad. Viss tveksamhet kring termer och begrepp kommer dock vara fallet i denna tidiga version som bit för bit byggs ut med även sådant som behöver följas upp ibland även mycket mer.

4.6. Fama

Personer vi känner igen aktiverar fler delar i hjärnan än okända personer. Det är också naturligt för oss att visa intresse för vår familj och närmaste flock. I och med tidningar och senare TV och nätet är det nog så att för oss egentligen främmande personer aktiverar samma delar i hjärnan och de blir kändisar. Kommunikation om dessa kommer därför uppfattas viktigare oavsett sakfrågan.

Detta kan även avse andra begrepp men där är det inte lika självklart. Ett vanligt begrepp kan t.ex. avseende vissa saker ha större påverkan men det kan oavsett det faktiskt minska den effekt vi söker att öka (det finns givetvis sätt att fånga värdet utan nackdelarna).

4.7. Confidence

Vissa saker har förmågan att öka vårt förtroende i resterande informatio och dessa säger vi har confidence. Det avser typiskt verbum på platser lätta att uppfatta.

4.8. Contra
Contra är att visa upp motpoler för att öka effekten av informatio. Läs mer i:

Contra i Cognoscere

4.9. Infectus
Vad som är “ofärdigt” i informatio men ändå möjliggöra hjärnan att nå en uppfattad tydlig lösning kan ha större påverkan än annars. Förklaringen tror jag har mycket att göra med som diskuterades i:

Varumärket “DELL inspiron” analyserad

I stycket Att skapa kraftfulla namn på varumärken. På samma sätt som det där kan finnas flera konvergerande åtminstone initiala lösningar kan det här helt enkelt krävas större “kraft” för att nå lösningen. Mer av relevanta delar av hjärnan aktiveras och vi får ett tydligare avtryck.

Här är kanske en av studierna refererade i intressant (att läsa och följa upp):

Orbitofrontal Cortex: Studier, artiklar och bilder

4.10. Mappa
Mappa är något i informatio som får oss att fundera över hur det översätter till en väg att “gå” i rummet. Det är typiskt kartor eller foton av underliga gångar. Mappa är troligen inte i sig stämningspåverkande men kan via påverkad aktivitet förstärka annan sådan påverkan.

De kan även verka distraherande men är som sådana sämre än troligen nästan allt annat därför att uppmärksamhet antingen är mycket låg (kan dock i t.ex. serier av bilder ändå vara värdefullt) eller mycket hög. I det första är distraktionen givet denna funktion i hjärnan för låg och i det andra fallet märks “ingenting” i omvärlden.

4.11. Liberi
Liberi är egenskaper i informatio som får den att utlösa samma påverkan barn har åtminstone på vuxna. För människan liksom andra däggdjur är det naturligt att beskydda barn. Man har också sett för råttor att kontakt med ungar stimulerar neurogenesis d.v.s. nybildning av nervceller:

Att ta hand om ungar stimulerar nybildning av nervceller

4.12. Iniuriai
Iniuriai är egenskaper hos informatio som kommunicerar att någon är skadad eller av andra orsaker behöver hjälp. Intressant är bl.a. att det är känt att forīs efter “otäck” informatio går närmare ett tillstånd där man är mer obenägen att erbjuda hjälp:

Våldsamma filmer och dataspel gör att du inte hjälper folk i nöd

4.14. Repeto
Detta avser den verkan t.ex. en logga får utökat när den upprepas för oss. Effekten är välkänd inom marknadsföring och har sådan betydelse att det nästan aldrig är rätt tidpunkt att göra så pass stora förändringar att den uteblir. Repeto är egentligen troligen ytterst grundläggande för Hedonimeter och påverkande flera faktorer men även om den som sådan kommer diskuteras separat i introduktion bör den finnas också som en faktor rörande tillämpning.

Repeto

4.15. Desiderare
Desiderare är det sensuella som väcker lust att njuta av något där njutningen ligger nära det mellan man och kvinna grundläggande:

Desiderare

4.16. Absconditus
Absconditus är verkan från vad delvis är dolt och som måste tolkas där slutsatser dras automatiskt utan att vi alltid inser att de är ofullständiga.

Absconditus införs för det delvis dolda

4.17. Prosum
För den positiva effekt möjligheten att visa upp att man gjort något bra kan ha t.ex. att handla Rättvisemärkt. Här särskiljer vi från annan typ av jämförbar effekt som bygger på mer generell status eftersom den rent praktiskt troligen påverkar annorlunda i återkoppling.

Prosum

5. Creatus
Faktorer som uppmuntrar till “friare” association rörande betydelsen. Sannolikt är dessa faktorer väldigt användbara för praktisk tillämpning inom marknadsföring.

6. Actuatus
Faktorer som gör att uppmärksamhet fästs på ett ord, en bild eller dyligt under längre tid än annars. Många välkända exempel finns t.ex. vissa typer av stavfel.

7. Affectus
Ett befintligt starkt känsloläge. Egentligen ointressant för tillämpningar där reklam skapas som ska nå ett stort antal personer. Däremot mycket intressant för riktad information där reklam eller andra budskap specifikt utvecklas för små väldefinierade målgrupper.

7.1. “Nuhet”

8. Conscius
Medveten reflektion inklusive eftertanke. Avseende spridning är en viktig egenskap vad som får folk att “missionera”. Det tycks vara generellt och kan uppstå för allt från böcker till rena trosföreställningar. Denna egenskap är sannolikt bunden till ett objekt personen upplevt d.v.s. personen kan missionera om värdet av en reklamfilm eller produkten denna gör reklamför man han kommer inte missionera för produkten om denna inte upplevt den (åtminstone inte via denna mekanism).

Här sätter vi eligere (valmöjligheter) tillsvidare men strukturen kommer förändras längre fram och det är inte säkert att den kategorin kvarstår på detta sätt:

Eligere

Viktiga begrepp

Locus

Följande utgå från Paul Ekmans indelning enligt Wikipedia:

Paul Ekman Emotion classification

Han började med att se följande känslor:

Anger
Disgust
Fear
Happiness
Sadness
Surprise

Men kom senare att ge en längre lista på känslor inklusive positiva eller negativa:

1. Amusement
2. Contempt
3. Contentment
4. Embarrassment
5. Excitement
6. Guilt
7. Pride in achievement
8. Relief
9. Satisfaction
10. Sensory pleasure
11. Shame

Känsla i Informatio

I de tillämpningar vi tänker oss här finns en viktig sak att man kan inse och det är att känsla i det som kommuniceras behöver vara enklare än den mer exakta som ges i individuell tolkning. Känslor i informatio vi kan beakta är få och ungefär lika många som de Ekman har i första gruppen. Troligen blir de dock inte samma känslor.

De behöver heller inte exakt motsvara “vanliga” känslor utan ska istället vara vad som är mest användbart i praktisk. Några jag gått igenom och känner är meningsfulla både avseende verkan och praktisk användning inkluderar:

1. Otäck.
2. Gullig.
3. Motivation.
4. Kärlek.

Kärlek har jag dock knappt tittat på än. Motivation behöver jag kanske titta mer på också.

Överraskning är faktor och inte känsla
Överraskning bör inte räknas in bland känslorna i grupp ett eftersom det avseende aktuella tillämpningar är en faktor som kan läggas ovanpå övrigt egentligen oberoende av övrigt emotionellt kontext. Du kan t.ex. uppleva att en reklamfilm är överraskande oavsett hur den verkar i övrigt och det kan påverka den upplevelsen (även om jag ännu inte tittat på det).

Idéen är att kommunikation har gemensamma egenskaper genom att påverka samma delar av hjärnan. Det inkluderar särskilt våra känslor. En färsk studie som pekar på korrekthet i det är:

Musikens likhet med tal ger den känsla

Detta bör dock även beröras ansiktsuttryck, bilder (inklusive filmklipp och enkla bilder som loggor), färger m.m. Att vi kan uppleva samma typer av känslor hos dessa pekar på riktigheten i det. Särskilda tillämpningar och ett urval av relevanta studier finns sorterade per kommunikationsform:

1. Musik: Studier och tillämpningar
2. Musik: Forskning (komplement till 1.)
3. Ansiktsuttryck: Studier och tillämpning
4. Text: Tillämpning, studier och verktyg
5. Färger: Studier och idéer
6. Bilder och perception: Tillämpning och studier
7. Prediktion: Studier och tillämpning
8. Orbitofrontal Cortex: Studier, artiklar och bilder
9. Commotio

Avseende prediktion är det kanske snarast intressant att försöka skatta en “signalstyrka” på påverkan avseende personer med inflytande att sprida den vidare. Där kan man tänka sig att en text med bilder, tabeller, loggor m.m. uppfattas tydligare. Området är dock svårt att bedöma. På nätet gäller dock att många läser ytligt och det kan här vara viktigare än i säg en vetenskaplig journal där läsaren inte alltid men oftare än på nätet hela texten.

Fler studier från tidigare arbete hittas via:

Bilder och perception: Tillämpning och studier

Tillämpning:

Huvudsakligen äldre tänk. Det här går säkert att förenkla. Att gå närmare perception genom att “knuffa” kan vara mer effektivt.

1. Kraftfulla trender, Referensinformation och Nuhet
2. “Nuhet” skapar ett nytt Google

Studier:

1. Personal Values Color Understanding Of Sentences Within Milliseconds
2. MRI för implicita skattningar av framtida upplevelser
3. Belöning stimulerar samarbete bättre än bestraffning
4. EEG indikerar neuroners aktivitet i hjärnan
5. Tre nya studier
6. Att prediktera framtiden är angenämt
7. En vuxen hjärna kan förändras på sekunder
8. Från Signalstyrka till Signalstyrka

Resultat rörande implicit och perceptiv påverkan. Exempel på tillämpning rör sådant som:

1. Diskret stimulerad perception för aktiva besökare och en bättre värld
2. En lätt kvardröjande “galenskap” eller “perceptivförmåga”?
3. Hemligheten med Hello Kitty
4. TV3 loggan är diskret tydlig

Ett antal studier och diskussioner om studier:

1. Kvinnor tänker efter och män reagerar vid fara
2. Tre nya studier
3. Thalamus är den direkta kopplingen till cortex
4. EEG indikerar neuroners aktivitet i hjärnan
5. 100 känslor
6. Kvinnor uppfattar effektivt känslor
7. Kraftfulla foton skapar styrka och motivation
8. De ansiktsuttryck vi litar på, är dominanta och inger fruktan
9. Musik förändrar hur ansiktsuttryck tolkas
10. Färger och risken för epilepsianfall
11. Nonverbal Communication of Race Bias on TV Influences Viewers’ Own Bias
12. Reklampris till reklam med “Hello Kitty”-egenskaper