Skillnaden i resultat även om studien var liten rörande studenterna som fick se bokstaven A var höga:

“Den grupp som gjorde uppgifter i testbank A fick signifikant bättre resultat med i genomsnitt 11.08 av 12 rätt jämfört med 9.42 i bestbank F.”

Från: Att se bokstaven A innan ger bättre examensresultat

Även om studien är liten finns egentligen ingen anledning för tillämpning här att inte dra slutsatser från det givet att så mycket liknande finns dokumenterat inom olika områden. Det är också tror jag liksom inom stora delar som berörs i perceptio den emulering av vad vi tar in det kommer ner till. Motorisk aktivitet, belöning, välvilja o.s.v. Det mesta indikerar mer och mer forskning emuleras och påverkar nuvarande sinnesstämning liksom hur vi själva agerar - även om området är väldigt nytt och mycket forskning saknas.

Att underskatta betydelsen av det är lätt och människan tenderar att vilja ge komplexa förklaringar på det mesta. Verkligen dock att även när det gäller hjärnan att saker allt eftersom forskning kommer som förklarar saker att de grundläggande funktionerna ofta visar sig vara enkla.

De fåtal som är roade av att regelbundet följa arbetet med Hedonimeter inser dock säkert betydelsen av detta även rörande områden utanför perceptio. Det är knappast så att det heller per underområde är begränsat till t.ex. stereotyper.

En underteknik känd för mig sedan ett par år men något jag sällan har någon anledning att använda givet att jag allmänt försöker undvika stereotyper valde jag precis att tillsvidare kalla Avrättning med elefant.

Den är vad som är aktuellt när något redan är tveksamt av olika orsaker och dessutom stött sig med bevakande noder men har viss tyngd och memoria m.fl. faktorer. Avrättning med elefant är elegantare och innebär helt enkelt att någon föreslår trovärdigt att man helt enkelt ska räkna personer som t.ex. om det är aktuellt åldrad och lite förvirring, och ingenting man ska ta på allvar längre.

Hur bra eller hur länge sådant verkar beror verkligen på omständigheterna. Börjar entiteten bli förvirrig får det folk att se det och det hela kan fungera bättre. I övrigt är det mycket som spelar in.

Exempel på avrättad med elefant:

Nationalklenoden Jan Guillous mysiga krönika
Afghanistans problem diskuterade utifrån nationalklenoden Jan Guillous hemtrevliga krönika

Att jag ens brydde mig är utifrån följande inlägg och rörande denna entitet vad som är skrivet i sista stycket:

Risken för asiatiskt kärnvapenkrig är verklig

Här har vi ett till exempel på hur mörker är speciellt för människor:

Darkness Increases Dishonest Behavior

Trots att mörker rationellt inte gav någon anonymitet blev folk mer oärliga. Tidigare i en annan studie såg vi att musik kunde upplevas otäckare i mörker:

Otäck musik otäckare med stängda ögon

Det här är troligen relevant till riktad information. Inte i den mening att det behöver påverka faktiskt riktad information men däremot föreställningen om den information som inte givits.

Sociala medier har drivkrafter i ögonblicket och en sådan är självklart föreställningen om att nå ut till väldigt många. Den möjligheten är också ytterst verklig även om beräkningen av räckvidd inte är jämförbar i siffror för annat som kan verka likartat.

Antalet RSS-prenumeranter du har på en blogg motsvarar inte antalet personer som läser ett inlägg i genomsnitt när andra kanaler som ger trafik eliminerats ur beräkningen. På samma sätt är antalet följeslagare du t.ex. har på Google Buzz inte samma antal som du faktiskt når. I undantagsfall kan det mycket möjligt vara brutalt större nära andra för vidare vad du skrivit men i de flesta fall är det mycket lägre.

Att jämföra dessa båda trafiktal är inte helt lätt därför att vad värdet står för när det gäller bloggar typiskt varierar ordentligt. En blogg som Nyhetsbloggen.com är riktad information till en avgränsad grupp har därför högt genomslag bland ett fåtal faktiska läsare som dock korrekt siffermässigt är få till antal. Annat ytligare kan skapa större siffror men läsaren reagerar mindre sällan eller värderar vad de läst sällan utanför ögonblickets nöje.

Att jämföra bloggar och sociala medier att Twitter-typ (d.v.s. inklusive Google Buzz) är därför svårt eftersom faktisk räckvidd skiljer sig en aning mellan typer. För att ändå ge en tumregel på skillnaden mellan dessa och en som oftast är väldigt korrekt hamnar du på motsvarande antalet RSS-läsare för en blogg mätt med Google Feeburner (som är den som visar lägst antal - rent av direkt konservativt litet - läsare) från följeslagare på Buzz eller Twitter genom att beräkna:

(Antalet följeslagare på Buzz eller Twitter) / 15

, där 15 ser som ett tal som för vissa strömmar bör höjas upp till 25 och rent av för engelska språkområdet inte sällan till 50 - 150.

Bonus i sociala medier

Det låter brutalt mycket men det stämmer troligen mycket bra eller mindre sällan endast bra och för enstaka fall dåligt. Och det är just detta som är en förklaring till varför Twitter m.m. är så populärt. Snabb belöning i form av antalet följeslagare är lätt att uppnå även om det sällan motsvarar faktisk räckvidd motsvarande tyngd.

Ett likartat fenomen har vi i bloggsamhällen där kommenterantet är mycket aktivt som en metod att få trafik från varandra. I sådana samhällen är det lätt att nå även så mycket som 25 - 100 kommentarer på inlägg vilket typiskt motsvarar totalt antalet besökare per dag d.v.s ingenting.

Allt ovan är exempel på den faktor jag kallat bonus realiserat i sociala medier.

Buzz har ett leende ansikte

Vad som är intressant med Google Buzz är att vi har en liknande belöning utanför faktor bonus skapad på ett annat sätt. Du kan berömma ett inlägg. Det ger föga direkt värde för dig själv eftersom det inte gör att inlägget är något du får kvar för egen del (algoritmiskt skulle det så klart också vara intressant för Google som kvalitetsfaktor men något de befintligt delvis hanterar och initialt fullt tillräckligt gissar jag) i länklistor. Inte heller ger det på samma sätt trafik tillbaka till dig jämfört med att kommentera därför att länken är gjord via javascript vilket jag menar är direkt förstörande för sådant (d.v.s. söker du bara trafik kommenterar du ev. tillsammans med att använda den). Denna är också åtminstone nu densamma visuellt oavsett hur många som berömmer (d.v.s. själva symbolen blir inte större vilket annars kunde vara intressant att realisera).

Vi ser dessutom i bilden att när du berömmer resulterar det inte i traditionell bonus i form av poäng, betyg, medaljer eller dylikt utan med ett leende ansikte:

Det är med andra ord en faktor som faller under faciesk d.v.s. ansiktsuttryck förutom det som ges bara genom att du ser att någon gillat ditt inlägg (vilket så klart är grundvärdet).

En sak (av egentligen mer) intressant med detta är att sociala medier av den här typen (Twitter-typen) redan har som noterat en brutalt inarbetad bonus svår att ersätta eller komplettera med annan. Här adderar man dock möjlighet till en annan belöning som inte passerar direkt via samma funktion men som konstaterat i forskning (om än till området “associerad” snarare än direkt handla om detta fall) kan verka stämningshöjande:

Att beräkna generella värden av vissa typer av faktorer
Ekonomiskt värde i foton med ansikten går att beräkna

Det här är en faktor jag tror långsiktigt är väldigt intressant och den känns dessutom ny i det här konceptet. Att få privilegiet att få följa den ska bli en glädje.

Google är lätt att lära från

Liksom mycket jag följer rörande Hedonimeter kan jag inte annat än imponeras av Google. De fångar sådant jag ser tidigt (och ofta långt innan jag sett det eller tydlig forskning finns) och en viktig orsak till det är givetvis deras storlek där de klarar att hålla omfattande anställd expertis även inom neurovetenskap. Färger är ett område där både jag och alla andra kan lära enormt av Google. Googles prestationer inom detta område åtminstone när det gäller webben ligger idag på en helt unik nivå.

Nintendo är ett annat företag som jag lär mig mycket från. Här kan vi nu också se att fler företag rör sig. Särskilt ser jag fram emot att se Sonys nya koncept realiserat då det på pappret är så lika något jag själv kan ha skissat som något annat:

I “make.believe” fångar Sony kraftfulla trender

Sonys “make.believe” var en sund påminnelse om att man aldrig är ensam om att se nya möjligheter när grundforskning indikerar möjligheter. Att Sony tycks vara tidiga är logiskt givet att de befinner sig i en punkt där förändringsarbete är absolut nödvändigt.

Perceptio kan missbrukas av ondskan

Det är också tror jag är ytterligare en sak som understryker betydelse av att som jag gjort påbörjat en öppen dokumentation för att dessa värden lättare ska finnas att tillgå för demokratiorganisationer, organisationer inom rättvishandel m.m. och inte endast verkligt tunga företag liksom större nationer.

Detta går nämligen att använda mer negativt vilket jag nyligen såg ett exempel på där en diktatorisk nyhetsorganisation gått över hur personer från militären såg ut på foton. I reportage där de hotade befolkningen såg plötsligt officerarna otäcka ut medan de i andra för första gången såg leende glada ut (och jag ska dokumentera detta exakt).

Den risken var en jag såg med att dokumentera arbetet med perceptio publikt och kanske tänkte jag fel men jag lutar åt att jag gjorde rätt och mer nu än för tre månader sedan.

Relaterat

Smileys för att mäta känslor

Google Buzz

Fallstudie: Stämningshöjande bilder

Impact factor för Twitter - Nådde IV snabbare än något annat

Tveklöst har Duke University igen demonstrerat att de är ett av världens ledande medicinska forskningsinstitut när det rör grundforskning om hjärnans “belöningscentrum”. Antalet studier jag bara spontant kan dra mig till minnes där signifikant samhällsvärde skapats inom nya områden är en handfull. Det låter litet men knappast trots att jag skrivit forskningsnyheter cirka fem år i det här segmentet vet jag annat än kanske en eller två universitet som ligger på den nivån.

Här har vi återigen ett stycke banbrytande forskning:

Distinct Value Signals in Anterior and Posterior Ventromedial Prefrontal Cortex

I Scott A. Huettel spännande och världsledande forskningscentrum på Duke där en av deras doktorander David V. Smith med kollegor presterat ett elegant stycke forskning som predikterar en exceptionell karriär.

Jag kunde inte annat än att direkt rapportera den på svenska:

Ekonomiskt värde i foton med ansikten går att beräkna

Särskilt som den bekräftar korrektheten i tre stycken grundläggande antaganden i Hedonimeter. Särskilt och viktigast att en grupp av faktorer ligger nära vad som populärt både bland allmänhet och experter kallas hjärnans “belöningscentrum” och att deras påverkan på din investeringsvilja generellt går att prediktera.

Vidare och implicit från studien inser vi att just denna funktion inte bäst ses som ett belöningscentrum utan att det handlar om motivation. Det har jag menat länge och att detta område verkligen ska ses som två delar där det underliggande just är motivation snarare än belöning i “nuhet”. Detta är också mycket mer betydelsefullt än vad som enkelt framgår i Hedonimeter därför ska man generalisera påverkan av riktad information måste man klara att separera belöning för något du gjort klart och den angenäma känsla som motiverar dig framåt, samt inse att den senare faktiskt är separerad från reinforced learning.

Även detta exemplifieras elegant i studien. Vi ser att unga män upplever en belöning av att se bilder av vackra kvinnor. Det krävs ingen reinforced learning för att uppnå detta och därmed inser vi att motivation i dessa faktorer just ska hanteras separat i marknadsföring. Reinforced learning är förvisso en välkänd mekanism som ofta används men det är inte samma sak som har betydelse för bred marknadsföring.

Tyngden hos Smith kommande karriär ser man också i hur insiktsfullt han fångar den större betydelsen i vad de dokumenterat:

“A key issue in future research will be examining how different value signals are communicated between different parts of the brain to produce our decisions,”

Från: What the Brain Values May Not Be What it Buys

Citatet är från ett pressmeddelande publicerat på:

dukehealth.org

fMRI är ett kritiskt verktyg för grundforskning

Värdet av den här studien kan inte underskattas. Ändå hör den säkert till den grupp av ofta oerhört betydelsefull forskning som aldrig uppmärksammas. Det botar ingen stor sjukdom och betydelsen ligger snarast i att resultaten pekar vägen för annan forskning som kommer i bredd men utan just något enskilt som ensamt är så stort att det märks väldigt tydligt.

Frågan är dock hur man bäst går vidare för att bedöma sådant här. fMRI är givetvis oerhört kraftfullt inte minst därför att det är enkelt. Utrustningen står hos universiteten och har någon en bra idé finns att alltid någon doktorand som kan ta in några personer som gör något medan man tittar. Fler sådana studier i det här området från ansedda Duke University med flera är givetvis intressant.

Jag törstar efter statistik

Ändå ska man ta Hedonimeter längre krävs den tunga statistiken. När man har identifierat faktorerna med rätt datakällor går de att kvantifiera direkt mot händelse. Förr gick inte det men idag har vi ett antal sådana datakällor och/eller kunskapen för att utnyttja dem. Jag ser dem i sådant som:

1. Större mediekoncerner (här handlar det om ny kunskap samt moderna annonseringslösningar som är eller kommer införas). I Sverige är det troligen primärt Schibstedt och Bonnier som har trafiken nog för att göra sådant.

2. Vi har fenomenala men lika fenomenalt (tror jag) av Google underutnyttjade Youtube. Google sitter dessutom på ett antal andra brutalt kraftfulla källor till statistik. Trevligt med Google är att de faktiskt gör mycket (kanske tillräckligt) publikt tillgängligt via API:er även om det kan kräva en del fördjupning man helst skulle vilja slippa givet att för någon som kan dom tar det ingen tid alls.

Det finns fler ställen men låt oss stanna där ett ögonblick och jämföra dem. Inte minst därför att jag känner att jag behöver gå i säng med någon större entitet här. Givetvis handlar det mer om vad de har lust till än kanske jag (även om åtminstone för dom i media lär det få ganska tydlig positiv påverkan p.g.a. viss “tämligen” unik expertkunskap rörande trafik).

Google tog nyligen fram en lösning för att identifiera look-a-likes (som jag varit så frestad att testa men väntat med att göra) och har all sin statistik. Ändå tittar vi på de gamla aktörerna i media har de en visuell talang som egentligen är lika intressant liksom möjligt att få direkt feedback på värdet av den.

I det första fallet har vi en aktör som är kunnig nog att plocka ut värdet av minsta lilla de har som de insett de har. I fall två har vi aktörer som har värde och vet att du har det men känner jag ofta inte riktigt begriper hur de skapar värde av det utan istället hamnar i jätte-projekt kring trivialiteter så fort de känner att något behöver göras (lite som jag).

I fall ett finns det där för mig via publika API:er och kanske för den delen via större reklamköpare jag känner. Dessutom har jag följt Google många år och jag kan för den delen uppleva att de följt mig många år också. Man påverkar varandra kring vad man tittar på och värden spiller över om än implicit (och jag är så tacksam för det varje gång).

I fall två är det värde som bara ligger.

I fall ett finns historisk styrka och som höll i sig länge. Men kanske börjar de glida nu. Ett XSS för en tjänst som Buzz ska man inte missa när man in-house har personer anställda som kan det området lika bra som någon annan (rent av kända för att vara direkt kunniga just i det här området).

I fall två har man tagit stryk flera år men kan vara på väg upp.

Sedan kommer det ner till inställning givetvis hur respektive kommer utvecklas. En brytpunkt där saker kan gå åt väldigt olika håll.

En till lika intressant entitet rörande sådan här statistik är tveklöst Microsoft. Också dom är en aning annorlunda.

Det samma kan sägas gälla Nintendo men de är mer som jag. Har bra idéer och insikt (verkligen ett fåtal personer - två eller tre stycken - bakom hela framgången) men sitter på lite statistik. För mig att få statistik från vore de dock lättast men de har inte vad som är intressant.

Vad jag vill och behöver gå i säng med är en av Google, Schibstedt och Bonnier så jag får statistiken utan att fullständigt behöva arbeta ihjäl mig.

Inte helt lätt givet att även om jag haft många konsultkunder och några anställningar, egna företag m.m. har jag aldrig sålt en vara eller tjänst eller sökt ett arbete egentligen aktivt. Det brukar inträffar eller inte alls. Men nu vill jag som ha den här sortens statistik enkelt och det är ju inte direkt ett område där det kanske bara inträffar. Väldigt svårt.

Ett antal nya tillämpningar har adderats antingen här eller i privata dokument:

1. Det rör dels vad som endast på Hedonimeter är nämnt kort med bättre för en möjlig “lokaliserad” tillämpning finns beskrivet på Pryltrend:

Skapa fred i världen med Youtube i sex enkla steg

2. En metod jag känt till länge för att säkerhetsställa “stimulans” i stora organisationer har egentligen diskuterats ett antal gånger men är planerad att tas med på Hedonimeter. Det handlar huvudsakligen om att sprida kultur i organisationen mellan åldersgrupper och delar av organisationen samtidigt som neurogenesis stimuleras via lämpliga utmaningar.

3. Även har vi vad jag valde att kalla efectos especiales i en privat anteckning. Det handlar om att öka prestationen i organisationer genom att använda positiva stereotyper.

Avseende två och tre betänk vad som berörs i creatus där bör vara tydligt att vi här på Hedonimeter egentligen började anteckna i och med att arbetet med perceptio påbörjades (dock oavsett bedömer jag verkligen perceptio som vad som är mer komplicerat).

Studien ansedda och ledande University of California skicka ut pressmeddelande om är intressant för flera faktorer. Den pekar dessutom på praktiskt för många intressant kunskap både i vardagen liksom inom reklam och marknadsföring och värd att läsa:

Feeling blue? You’ll shun the new

Vi har på Nyfiken vital publicerat en forskningsnyhet om den på svenska:

Gott humör kritiskt för att möta nytt

En sak studien tydliggör, vilket jag var medveten om, är att repeto liksom flera faktorer mer är grupper där man antingen sedan pekar ut underfaktorer eller troligare “parametrar”. Parametrar integrerar bättre med konceptet rörande foris.

Studien är förövrigt också ett elegant exempel på betydelsen av foris i alla situationer där riktad information ska föras in.

Ännu mer intressant rent praktiskt på Hedonimeter är att ta sig en närmare titt hur praktiska metoder för att mäta liksom bibehålla humör använts. Egentligen allt där hör till vad jag laborerat på antingen begränsat till mig själv eller mycket bredare via sekundära kanaler vilka möjligen kan anses ge en övergripande representation.

University of California - God forskning och excellent undervisning

Utifrån min erfarenhet av att ha skrivit forskningsnyheter i det här segmentet cirka 5 - 6 år måste jag återigen imponeras av det höga värdet forskningen University of California. Inte bara håller den mycket hög kvalitet utan kompletterar dessutom inom områden andra missar liksom rör sig snabbt framåt mot nya upptäckter.

Mitt intryck är också att det positivt inverkar på studenternas prestationer och humör (där jag också säkert tror att all sol har betydelse). En bra sida att titta på för intresserade finns på deras hemsida:

Prospective Students

En till trevlig del av universitet där för världen ledande forskning kombineras med åtgärder som konkret förbättrar studenterans miljö har vi med:

Greater Good Science Center.

Den hör University of California i Berkeley:

www.berkeley.edu

En av deras studier vi skrev en forskningsnyhet om var:

Snällhet gjorde människan framgångsrik

Jag har börjat samla fallstudier och anteckningar inom befintliga huvudområden dokumenterade på Pryltrend. Det rör tror jag totalt kanske 15 områden. Därefter kommer dessa tas till fas II här på Hedonimeter.

Långt ifrån alla är ännu samlade men de hittas länkade nedan allt eftersom de blir klara:

Dataspel
Färger
Reklamfilmer
Musik

Här sammanfattas idéer rörande den faktor som kallas mappa och vad som dokumenterats rörande den. Vad som avses med begreppet finns att läsa i:

Mappa finns nu i Cognoscere, Perceptio

Innehåll i detta dokument:

1. Inledning
2. Arbetsminne hanterar navigation annorlunda
3. Pyramidceller är viktiga för navigation
4. Navigation i hippocampus
5. Att utforma för mappa
6. Brödtext hög i mappa
7. Lyrik hög i mappa
8. Strikt mappa respektive kreativitet
9. Tillämpningar av mappa
10. Tidigare om mappa på Hedonimeter
11. Tidigare om mappa på Pryltrend

1. Inledning

Hur tillfredsställande det var att plötsligt se mappa klart kan inte nog uttryckas. Min korta anteckning kan tyckas trivial men verkligen att den uttrycker allt viktigt:

Minnen, drömmar, labyrinter och mappa

Ändå är det viktigt att se över grundforskningen åtminstone för att bekräfta att jag har rätt och vad relevant för hedonimeter som saknas.

Jag ser som uppenbart i inlägget att det är hippocampus som är kritisk för mappa. Det är i princip samma bakomliggande funktion menar jag som hanterar åtminstone vissa typer av minnen och troligt åtminstone allt som har med rummet att göra troligt undantaget vad som direkt ligger i arbetsminne.

2. Arbetsminne hanterar navigation annorlunda

Just skillnaden mellan arbetsminne och mappa i hippocampus tycker jag fint illustreras av forskningsnyheten jag skrev om den NIH finansierade studien:

“I studien fick personer med Williams syndrom se när någon gömde ett objekt under en bit tyg i hörnen i ett rektangulärt rum med fyra solida svarta väggar utan landmärke. Deras syn hindrades och de snurrades runt cirka 10 sekunder och fick sedan i uppgift att hitta objektet.”

Från: Förmåga att navigera bunden till arvsanlag | Nyfiken vital

3. Pyramidceller är viktiga för navigation

Jag fick mig ju tidigare för mig att pyramidceller var kritiska för flera saker jag misstänkte hörde hemma i hippocampus:

Ny forskning om pyramidceller
Är pyramidceller viktiga?

Även om jag då ännu inte fullt hade sett det var jag precis på detta om än med utgångspunkt i text:

För just mappa kan det faktiskt vara så enkelt att det fungerar ungefär på samma sätt oavsett om vi läser en karta, orienterar i rummet via visualisering eller läser en “underlig” text. Det är möjligt att allt detta kan sammanfattas i begreppet mappa (d.v.s. “navigation”) även om det inte är säkert att det är det sätt som man bäst praktiskt uttrycker det på. Snarare introduceras en större bakomliggande grupp liksom för vissa andra saker om än ej uttryckta här än.

4. Navigation i hippocampus

Jag gjorde nu också en sökning efter sammanfattad information rörande navigation i hjärnan. Helst väntar jag länge med sådant därför att utvecklingen är så oerhört snabb just nu där egentligen få betydelsefulla studier intressanta i Hedonimeter finns längre bak och man bygger oftast bäst förståelse av att följa färska studier. Att se över detta nu för mappa är dock riktigt.

Sammanfattningen Wikipedia har tycks peka på samma sak jag sett:

Hippocampus - Role in spatial memory and navigation

Den underliggande teorin sägs ha funnits sedan 1970-talet om än tror jag mycket smalare och utan vad som här är väsentligt d.v.s. kopplingen till utformningen av informatio. Likväl är vad de skriver läsvärt:

The discovery of place cells in the 1970s led to a theory that the hippocampus might act as a cognitive map—a neural representation of the layout of the environment. Several lines of evidence support the hypothesis. It is a frequent observation that without a fully functional hippocampus, humans may not remember where they have been and how to get where they are going: getting lost is one of the most common symptoms of amnesia.

Studies with animals have shown that an intact hippocampus is required for some spatial memory tasks, particularly ones that require finding the way to a hidden goal. The “cognitive map hypothesis” has been further advanced by recent discoveries of head direction cells, grid cells, and border cells in several parts of the rodent brain that are strongly connected to the hippocampus.

5. Att utforma för mappa

Just det jag markerade kursivt i citatet från Wikipedia är menar jag mycket betydelsefullt och kan gå långt utanför vad vi allmänt egentligen associerar till spatialt minne. Det är möjligt att väldigt mycket visuellt hamnar här bara därför att det utformats på ett särskilt sätt även när den utformningen i sig inte adderar någon väsentlig information. Ett utmärkt exempel jag menar är relevant har vi i följande inlägg:

Kreativ användning av mappa

Jag menar precis som tidigare sagt att det också kan gälla text.

6. Brödtext hög i mappa

Avseende text med mappa gjorde jag ett trivialt exempel förklarad enligt:

Följande inlägg är med informatio i form av berättande text tämligen tung i mappa:

Jefferson Airplane - White Rabbit

För mig som vet vad den handlar om (ett beslut i en politisk fråga) bär den information. Däremot för andra bär den egentligen inte mot något faktiskt konkret men kan ändå upplevas meningsfull och tolkas då utifrån specifika egna föreställningar och idéer. De kan för att peka mot någon praktisk användning t.ex. ha värde för implicit-mätning för inställning av olika saker.

Texten saknar relevant information men är närmast som en karta som aktiverar via mappa och sedan via “kreativitet” fylls ut med personliga idéer och trosföreställningar.

7. Lyrik hög i mappa

Ett fint exempel på lyrik hög i mappa har vi i Boys Boys Boys med Lady GaGa vilken förövrigt först tydligt hjälpte mig på vägen att förstå det här. Läs följande vers:

“I’m not loose, I like to party
Let’s get lost in your Ferrari
Not psychotic or dramatic
I like boys and that is that
Love it when you call me legs
In the morning buy me eggs
Watch your heart when we’re together
Boys like you love me forever”

Vi får flera tolkningsmöjligheter av:

“Love it when you call me legs
In the morning buy me eggs ”

Därför att hon skriver om en annan sak d.v.s. hon blir smickrad och tillbringar natten med honom och de äter frukost. Jag tror tolkningen av detta också faller under samma funktioner som för navigation (avseende vad som hanteras i mappa).

8. Strikt mappa respektive kreativitet

Det är aktivitet som konvergerar mot punkter. Vid kreativitet eller “irrelevant” mappa har vi extra punkter som aktivitet konvergerar mot. I exemplet med Boys Boys Boys både samlevnaden och ägg respektive ben.

Vid kreativitet får vi samma fenomen. Går kreativiteten längre och går över i galenskap ökar det ännu mer och vi får punkter som aktivitet konvergerar mot i allt vilket upplevs relevant.

9. Tillämpningar av mappa

Vi inser att flera kraftfulla tillämpningar av mappa är möjliga vilka helt säkert kommer uttryckas separat bättre och vi nöjer oss här med lista dem:

1. Öka aktivitet i hippocampus för att stärka minnet av annan information.

2. Stimulera kreativitet genom att öka aktivitet som kan få “irrelevanta” minnen att aktiveras och därigenom peka ut nya lösningar.

3. Intressera t.ex. en besökare på en webbsida att söka sig vidare på den för att nå ett bonus.

4. Träna hippocampus för att stimulera tillväxt i av gråmassa och därigenom minska de problem ett flertal sjukdomar inklusive depression och stress orsakar.

5. Utforma tävlingar som är mer lockande.

6. Mer attraktiva dokusåpor t.ex. av Robinson-typ.

10. Tidigare om mappa på Hedonimeter

Minnen, drömmar, labyrinter och mappa
Kreativ användning av mappa
Absconditus införs för det delvis dolda

11. Tidigare om mappa på Pryltrend

Pryltrend fungerar i mycket som ett laboratorium och anteckningsblock över företeelser relevanta för Hedonimeter. Nedan har vi ett urval av vad som dokumenterats för mappa eller som det mer allmänt kommer kallas där navigation:

Musikvideos med Leila K demonstrerar rött, blått och mappa
Länkar är blå och är navigation
Musikvideo med navigation och en kvinna i rosa
Rörlig 3D-visualisering av vätskekylt server-rack
Den manliga kraften av cigarr uttryckt i text
Världens 19 farligaste vägar
Lunchomelett med sötkryddig manlig styrka och härligt kvinnliga bär med läskande örtkryddor
Godisklubba med kreativa egenskaper
Madonna i reklam för Mitsubishi - Causing A Commotion (1987)
Samantha Fox- Nothing’s gonna stop me now

Genom att kvällstidningar saknar prenumeranter verkar det rimligt utan att särskilt någonsin tänkt över det att de faktorer som påverkar försäljningen är:

1. Vad som är relaterat till datum.

2. Informatio på utsidan.

Särskilt bör ju informatio i form av bild vara det viktiga. Nu har jag ju en tid upplevt relevans av och till på utsidorna hos tidningarna men inte riktigt känt att jag riktigt velat bry mig ännu i att försöka mappa lösnummer försäljningen till begrepp inom man har listorna klara och fört över fallstudierna till version II.

För tittar man på version II fångar det upp mer från studier o.s.v. men mappning mot t.ex. lösnummerförsäljning m.m. är att vända på det till det mer tilltalande objektivare. Det är ungefär som att jämföra äldre tiders psykologi där man i mycket utgick från sig i de första tankarna när man tittar på vad jag ännu gjort med perceptio.

Därefter behöver man dock försöka kvantifiera saker och ting med sådant som har statistik över population vilket vi kan jämföra med modern evidensbaserad psykologi och psykiatri vilket bör ske separerat.

Nytta av dagstidningarna i Hedonimeter

Avseende detta är kanske Aftonbladet och Expressen mer intressanta eller så är det tvärtom att morgontidningarna som är viktigare. Av kvällstidningarna är kanske Expressen mer intressant genom deras sämre color vilket ev. gör andra faktorer viktigare? Samtidigt är det ev. bättre att fånga dem samtidigt och ställa i relation till varandra?

Allt sådant kräver eftertanke och att man följt ett par tidningar utan att de har någon kännedom en period (utländska tidningar “kanske” är bättre just för det) innan man går bakåt för att identifiera dagar med intressanta faktorer hos tidningar man har viss personlig historik av och se hur det kan ha påverkat lösnummerförsäljningen (givet att den presenteras på ett sätt där den säger något användbart men jag brukar hjälpligt kunna rensa statistik från “bias” åtminstone rörande argentum album).

En förståelse av vilka faktorer som verkligen är just momenta (”nuhet”) är också viktigt eftersom vissa saker troligen ger värde kanske bara vid repeto.

Aftonbladet och Expressen är trevlig inspiration

Jag ska också säga att jag särskilt förr hade tyckte jag stor nytta av tidningarna mer grundläggande. Även är det så idag även om det just nu faktiskt är för inspiration liksom styra om “personlighet” för att försöka se saker från ett annat perspektiv. Där tycker jag att min nytta mest kommit från Aftonbladets kvinnliga krönikörer där många dessutom är väldigt mango-gult intressanta (en tidning med fina feministiska värderingar vilka jag är så öppen för och förstår värdet av har säkert många krönikörer intresserade av att fritt få utveckla sin kvinnlighet utan hänsyn till det småborgerliga så det gäller som ensamstående att passa på).

Viktigare personligen har de många gånger varit positiva för mitt humör för jag tycker både Aftonbladet och Expressen känns stämningshöjande positiva i sin informatio respektive medvetet samhällsansvariga. Kanske mer så än tidigare men jag har egentligen inte något eget “arkiv” kvar (kastat men tidningarna finns ju på otaliga bibliotek) eller ännu försökt kontrollera det seriöst vilket verkligen är nödvändigt eftersom eget humör har stor inverkan på tolkning.

Att ge något tillbaka för nyttan de skapar

För nyttan här liksom annan nytta och därför att tidningarna är viktiga ger jag dem i detta lilla enligt:

Fyra sajter - Ett koncept för media
svenskamediahus.org