Skillnaden i resultat även om studien var liten rörande studenterna som fick se bokstaven A var höga:

“Den grupp som gjorde uppgifter i testbank A fick signifikant bättre resultat med i genomsnitt 11.08 av 12 rätt jämfört med 9.42 i bestbank F.”

Från: Att se bokstaven A innan ger bättre examensresultat

Även om studien är liten finns egentligen ingen anledning för tillämpning här att inte dra slutsatser från det givet att så mycket liknande finns dokumenterat inom olika områden. Det är också tror jag liksom inom stora delar som berörs i perceptio den emulering av vad vi tar in det kommer ner till. Motorisk aktivitet, belöning, välvilja o.s.v. Det mesta indikerar mer och mer forskning emuleras och påverkar nuvarande sinnesstämning liksom hur vi själva agerar - även om området är väldigt nytt och mycket forskning saknas.

Att underskatta betydelsen av det är lätt och människan tenderar att vilja ge komplexa förklaringar på det mesta. Verkligen dock att även när det gäller hjärnan att saker allt eftersom forskning kommer som förklarar saker att de grundläggande funktionerna ofta visar sig vara enkla.

De fåtal som är roade av att regelbundet följa arbetet med Hedonimeter inser dock säkert betydelsen av detta även rörande områden utanför perceptio. Det är knappast så att det heller per underområde är begränsat till t.ex. stereotyper.

Avrättning med tiger är i princip samma sak som avrättning med elefant men uppfattas lättare som elak. Lika gärna att den med känslokontroll dock kan uppfattas som den konstruktiva input till arbetet som den verkligen är. Principen är att:

1. Identifiera faktiska problem vilka lätt kan diskuteras.

2. Välja ut de problem som personen har en sedan länge inarbetad föreställning om att de har en ovanlig förmåga i bättre än genomsnittet.

Dessa möjligheter finns ofta bland dom som arbetet länge i ett yrke och avrättning med tiger ofta förekommer i större organisationer där organisatorisk krigföring är vanlig (vilket företag bäst ska hålla på det minimala) där yngre utnyttjar det mot äldre (även om det sällan sker elegant).

Foto: Tambako the Jaguar Licens: CC by-nd 2.0

Precis som jag tidigare skrivit ogillar jag enormt användandet av stereotyper och särskilt negativa sådana. Möjligen gör jag ändå ett exempel på avrättning med tiger eftersom det är samhällsviktigt att ha tydliggjort och det utan risk för missuppfattningar.

Det finns ju självklart också många särskilt i mediesverige som egentligen inte bör ta någon allvarlig skada av det när man håller det till en begränsad publikation snarare än att rulla alla mina läsare samlat mot något eller någon (vilket jag knappast någonsin lär göra).

En skribent lättsam att tydliggöra detta med är Johan Hakelius:

Skicka inga hyllande mejl – jag blir sömnlös (Aftonbladet)

Givetvis är det slappt att välja just Hakelius men i ett pedagogiskt sammanhang är det bra att ta någon där utnyttjad problematik hos skribenten är uppenbar för alla när den pekats ut. Gör jag ett exempel blir det därför hans kolumn: Tydligt, enkelt och en välgärning för läsarna om det mot förmodan ger förbättring hos honom eller att han ersätts (Aftonbladet för just kolumner ligger två till tre snäpp under Expressen).

Det är värt att notera att avrättning med elefant inte är möjligt på Hakelius därför att dom starka faktorer som ger ett folkligt stöd som konstruktivt kan skapa en transformerande stereotyp saknas i hans livsgärning. Hakelius hör helt enkelt inte till dom som är folkkära, allmänt illa omtyckta eller överhuvudtaget engagerar folk.

Att just metoder i området stereotyper har oerhört storpåverkan på människor är välkänt. I allt praktiskt används det dock klumpigt och oftast negativt. Det är något en del lär sig själva kanske utan att riktigt tänka på det. För den som kan skriva finns emellertid ett flertal nyanser där effektivitet både är högre och saker gör att göra artigare.

Intressantare och säkert med utgång från vad vi diskuterat rörande ett antal andra områden där det är dokumenterat i neurovetenskap finns nog även här emulering i hjärnan hos personer som är mottagare. Den kan antas projicera mot personen som är mottagare. Både hos dem och mottagaren kan alltid när det gäller stereotyper typiskt två tydliga saker inträffa. Det kan skapa en brutal motreaktion som ju t.ex. Jan Guillou fick uppleva när han i brev till tallade en kvinna som tror jag “lilla vän”. Sterotypen oavsett det tror då accepterats och motreaktionen kompenserar effekten den har genom att hjärnan skjuter ut nor-adrenalin vilket höjer aktiviteten i de områden där denna minskat via ett annat system i hjärnan. Detta kan också utlösas utan motreaktionen.

Jag gjorde ju sista tror jag 36 timmar ett antal skrifter med en metodlösning i detta segment. Allmänt undviker jag dessa helt undantaget riktat ibland det jag kallar efectos especiales där positiva stereotyper skapade från faktiska positiva som lyfts fram ökar kraften i en organisation. Just senast rörde jag mig dock i de negativa stereotyperna och som alltid i välskriven riktad information är det anpassat.

Här ansåg jag det befogat eftersom den befintliga situationen verkade mer negativ för den aktuella personen. Vidare gjorde situationen i sig åtminstone mig en aning “skeptisk”. Samtidigt oavsett riktighet i ev. faktorer bakom det innebar situationen att annan som kanske annars orimligt för denne och situationen istället hade engagerat sig vilken jag i så fall vill kunna se. Vidare tror jag nog fler än jag blev lätt nervösa av JG:s engagemang här givet 2009. Därav att det kändes meningsfullt att använda - Avrättning med elefant.

Värdet är att den är ganska snäll och därför troligare accepteras utan motreaktion. Samtidigt är den inte snäll i den mening att effekt saknas därför att här finns inga inlärda detektion av ord och uttryck rörande att det kräver aktivering av motreaktion. Ännu bättre har avrättning med elefant inte sällan god verkan på bloggosfär och tidningar runt om faktiskt mål just för den här typen av problematisk situation.

Vi är självklart många en aning skeptiska men vi gillar hans livsgärning så enklaste vore ju om han nu tog det lugnt ett tag och arbetade på nästa självbiografi istället för att ge sig in i debatter där han så smått börjat argumentera förvirrat.

Jag tycker titlarna presentera via Google i bilden väl uttrycker hur avrättning med elefant skedde här:

Jag talade helt enkelt om för rebellen och samhällsomstörtaren Jan Guillou att vi andra inte uppfattar honom så längre utan som en hemtrevlig ofarlig för Sverige ovanligt konservativ person. Besöker vi en annan åldring på hemmet och träffar på Jan Guillou där kanske undervisande övriga pensionärer i maoism eller svenska riddartiden är det någon vi gärna häller upp kaffe och sätter på servett till också.

Även om han själv inte läser den riktade informationen saknar betydelsen. Att vi runt om i media och på nätet vågar erkänna att han blivit gammal och virrig löser ändå problemet och hjälper honom att själv inse det.

Jag kan förövrigt konstatera att avrättning med elefant fungerat perfekt här. Det behöver inte hålla i sig men någon garanti för sådant finns aldrig och ännu mindre rörande någon som arbetat med media och text hela livet. En enorm motreaktion kan plötsligt komma.

Fallstudie: Avrättning med elefant

Nationalklenoden Jan Guillous mysiga krönika
Afghanistans problem diskuterade utifrån nationalklenoden Jan Guillous hemtrevliga krönika
Mediebranschens folkkära nationalklenoder

En underteknik känd för mig sedan ett par år men något jag sällan har någon anledning att använda givet att jag allmänt försöker undvika stereotyper valde jag precis att tillsvidare kalla Avrättning med elefant.

Den är vad som är aktuellt när något redan är tveksamt av olika orsaker och dessutom stött sig med bevakande noder men har viss tyngd och memoria m.fl. faktorer. Avrättning med elefant är elegantare och innebär helt enkelt att någon föreslår trovärdigt att man helt enkelt ska räkna personer som t.ex. om det är aktuellt åldrad och lite förvirring, och ingenting man ska ta på allvar längre.

Hur bra eller hur länge sådant verkar beror verkligen på omständigheterna. Börjar entiteten bli förvirrig får det folk att se det och det hela kan fungera bättre. I övrigt är det mycket som spelar in.

Exempel på avrättad med elefant:

Nationalklenoden Jan Guillous mysiga krönika
Afghanistans problem diskuterade utifrån nationalklenoden Jan Guillous hemtrevliga krönika

Att jag ens brydde mig är utifrån följande inlägg och rörande denna entitet vad som är skrivet i sista stycket:

Risken för asiatiskt kärnvapenkrig är verklig

Det är tycks ju intressant men om det verkligen är relevant utifrån Hedonimeter är jag mindre säker på:

“What these researchers looked for were patterns of attention. Specifically, they looked for a pattern called the 1/f fluctuation. The 1/f fluctuation is a concept from chaos theory, and it means a pattern of attention that occurs naturally in the human mind. Indeed, it’s a rhythm that appears throughout nature, in music, in engineering, economics, and elsewhere. In short, it’s a constant in the universe, though it’s often undetectable in the apparent chaos.”

Från: The Science of Hollywood Blockbusters

Idéen att tänka så här är väldigt ny för mig så det är svårt för mig att riktigt relatera till. Är vi vana att betrakta omvärlden på ett visst sätt bör det väl påverka hur filmer görs men det är ju en mycket större fråga. Sådant handlar givetvis mindre om vad som filmas än hur filmen växlar mellan vad man håller uppmärksamhet på. Troligen handlar det också om väldigt enkla samband.

Här har vi ett till exempel på hur mörker är speciellt för människor:

Darkness Increases Dishonest Behavior

Trots att mörker rationellt inte gav någon anonymitet blev folk mer oärliga. Tidigare i en annan studie såg vi att musik kunde upplevas otäckare i mörker:

Otäck musik otäckare med stängda ögon

Det här är troligen relevant till riktad information. Inte i den mening att det behöver påverka faktiskt riktad information men däremot föreställningen om den information som inte givits.

Sociala medier har drivkrafter i ögonblicket och en sådan är självklart föreställningen om att nå ut till väldigt många. Den möjligheten är också ytterst verklig även om beräkningen av räckvidd inte är jämförbar i siffror för annat som kan verka likartat.

Antalet RSS-prenumeranter du har på en blogg motsvarar inte antalet personer som läser ett inlägg i genomsnitt när andra kanaler som ger trafik eliminerats ur beräkningen. På samma sätt är antalet följeslagare du t.ex. har på Google Buzz inte samma antal som du faktiskt når. I undantagsfall kan det mycket möjligt vara brutalt större nära andra för vidare vad du skrivit men i de flesta fall är det mycket lägre.

Att jämföra dessa båda trafiktal är inte helt lätt därför att vad värdet står för när det gäller bloggar typiskt varierar ordentligt. En blogg som Nyhetsbloggen.com är riktad information till en avgränsad grupp har därför högt genomslag bland ett fåtal faktiska läsare som dock korrekt siffermässigt är få till antal. Annat ytligare kan skapa större siffror men läsaren reagerar mindre sällan eller värderar vad de läst sällan utanför ögonblickets nöje.

Att jämföra bloggar och sociala medier att Twitter-typ (d.v.s. inklusive Google Buzz) är därför svårt eftersom faktisk räckvidd skiljer sig en aning mellan typer. För att ändå ge en tumregel på skillnaden mellan dessa och en som oftast är väldigt korrekt hamnar du på motsvarande antalet RSS-läsare för en blogg mätt med Google Feeburner (som är den som visar lägst antal - rent av direkt konservativt litet - läsare) från följeslagare på Buzz eller Twitter genom att beräkna:

(Antalet följeslagare på Buzz eller Twitter) / 15

, där 15 ser som ett tal som för vissa strömmar bör höjas upp till 25 och rent av för engelska språkområdet inte sällan till 50 - 150.

Bonus i sociala medier

Det låter brutalt mycket men det stämmer troligen mycket bra eller mindre sällan endast bra och för enstaka fall dåligt. Och det är just detta som är en förklaring till varför Twitter m.m. är så populärt. Snabb belöning i form av antalet följeslagare är lätt att uppnå även om det sällan motsvarar faktisk räckvidd motsvarande tyngd.

Ett likartat fenomen har vi i bloggsamhällen där kommenterantet är mycket aktivt som en metod att få trafik från varandra. I sådana samhällen är det lätt att nå även så mycket som 25 - 100 kommentarer på inlägg vilket typiskt motsvarar totalt antalet besökare per dag d.v.s ingenting.

Allt ovan är exempel på den faktor jag kallat bonus realiserat i sociala medier.

Buzz har ett leende ansikte

Vad som är intressant med Google Buzz är att vi har en liknande belöning utanför faktor bonus skapad på ett annat sätt. Du kan berömma ett inlägg. Det ger föga direkt värde för dig själv eftersom det inte gör att inlägget är något du får kvar för egen del (algoritmiskt skulle det så klart också vara intressant för Google som kvalitetsfaktor men något de befintligt delvis hanterar och initialt fullt tillräckligt gissar jag) i länklistor. Inte heller ger det på samma sätt trafik tillbaka till dig jämfört med att kommentera därför att länken är gjord via javascript vilket jag menar är direkt förstörande för sådant (d.v.s. söker du bara trafik kommenterar du ev. tillsammans med att använda den). Denna är också åtminstone nu densamma visuellt oavsett hur många som berömmer (d.v.s. själva symbolen blir inte större vilket annars kunde vara intressant att realisera).

Vi ser dessutom i bilden att när du berömmer resulterar det inte i traditionell bonus i form av poäng, betyg, medaljer eller dylikt utan med ett leende ansikte:

Det är med andra ord en faktor som faller under faciesk d.v.s. ansiktsuttryck förutom det som ges bara genom att du ser att någon gillat ditt inlägg (vilket så klart är grundvärdet).

En sak (av egentligen mer) intressant med detta är att sociala medier av den här typen (Twitter-typen) redan har som noterat en brutalt inarbetad bonus svår att ersätta eller komplettera med annan. Här adderar man dock möjlighet till en annan belöning som inte passerar direkt via samma funktion men som konstaterat i forskning (om än till området “associerad” snarare än direkt handla om detta fall) kan verka stämningshöjande:

Att beräkna generella värden av vissa typer av faktorer
Ekonomiskt värde i foton med ansikten går att beräkna

Det här är en faktor jag tror långsiktigt är väldigt intressant och den känns dessutom ny i det här konceptet. Att få privilegiet att få följa den ska bli en glädje.

Google är lätt att lära från

Liksom mycket jag följer rörande Hedonimeter kan jag inte annat än imponeras av Google. De fångar sådant jag ser tidigt (och ofta långt innan jag sett det eller tydlig forskning finns) och en viktig orsak till det är givetvis deras storlek där de klarar att hålla omfattande anställd expertis även inom neurovetenskap. Färger är ett område där både jag och alla andra kan lära enormt av Google. Googles prestationer inom detta område åtminstone när det gäller webben ligger idag på en helt unik nivå.

Nintendo är ett annat företag som jag lär mig mycket från. Här kan vi nu också se att fler företag rör sig. Särskilt ser jag fram emot att se Sonys nya koncept realiserat då det på pappret är så lika något jag själv kan ha skissat som något annat:

I “make.believe” fångar Sony kraftfulla trender

Sonys “make.believe” var en sund påminnelse om att man aldrig är ensam om att se nya möjligheter när grundforskning indikerar möjligheter. Att Sony tycks vara tidiga är logiskt givet att de befinner sig i en punkt där förändringsarbete är absolut nödvändigt.

Perceptio kan missbrukas av ondskan

Det är också tror jag är ytterligare en sak som understryker betydelse av att som jag gjort påbörjat en öppen dokumentation för att dessa värden lättare ska finnas att tillgå för demokratiorganisationer, organisationer inom rättvishandel m.m. och inte endast verkligt tunga företag liksom större nationer.

Detta går nämligen att använda mer negativt vilket jag nyligen såg ett exempel på där en diktatorisk nyhetsorganisation gått över hur personer från militären såg ut på foton. I reportage där de hotade befolkningen såg plötsligt officerarna otäcka ut medan de i andra för första gången såg leende glada ut (och jag ska dokumentera detta exakt).

Den risken var en jag såg med att dokumentera arbetet med perceptio publikt och kanske tänkte jag fel men jag lutar åt att jag gjorde rätt och mer nu än för tre månader sedan.

Relaterat

Smileys för att mäta känslor

Google Buzz

Fallstudie: Stämningshöjande bilder

Impact factor för Twitter - Nådde IV snabbare än något annat

Ytterligare en intressant studie från i förvånande mycket världsledande University of California och rörande något jag funderat en del över:

Scientists Find First Physiological Evidence of Brain’s Response to Inequality

I studien såg man två saker:

“Specifically, the team found that the reward centers in the human brain respond more strongly when a poor person receives a financial reward than when a rich person does. The surprising thing? This activity pattern holds true even if the brain being looked at is in the rich person’s head, rather than the poor person’s.”

Det första är välkänt och något vi redan känner till. Det är det andra som är viktigt därför att det ger viktig kunskap om premisserna för hur hjärnan emulerar aktivitet utifrån vad den uppfattar att andra känner.

Viktig kunskap illustrerad med sport

Just rörande dessa områden är det extra viktigt eftersom det berör så oerhört mycket (menar jag) i vår vardag. Det spelar t.ex. in (menar jag) i varför vi tycker sport är intressant att titta på. Att se sport aktiverar givetvis diverse motoriska delar av hjärnan men när åtminstone rätt entitet vinner aktiverar det vår belöningscentrum. Folk kan rent av bli lätt maniska runt det och röra sig runt i stora grupper.

Här ges mer exakt information om vilka faktorer som påverkar nivån på det och hur. Det samma gäller en mängd områden där bonus liksom besläktade faktorer påverkar.

University of California är ett ledande universitet

Jag har sagt det många gånger tidigare och gör det gärna igen. Efter att ha skrivit forskningsnyheter under mer än fem år och följt forskning inom flera kritiska områden har jag alla förutsättningar i världen att bedöma vilka universitet som är ledande - dels från publicerade studier men också från kontakter med diverse personer genom åren. Någon tvekan om att University of California just nu är ett av världens mest betydande universitet både inom forskning och undervisning finns inte.

Bra sidor med mer information om deras fenomenala verksamhet är i urval:

www.universityofcalifornia.edu
berkeley.edu
www.ucla.edu
www.ucdavis.edu
www.ucsf.edu

Vilken student som helst som planerar att studera i USA satsar bäst på University of California.

Tveklöst har Duke University igen demonstrerat att de är ett av världens ledande medicinska forskningsinstitut när det rör grundforskning om hjärnans “belöningscentrum”. Antalet studier jag bara spontant kan dra mig till minnes där signifikant samhällsvärde skapats inom nya områden är en handfull. Det låter litet men knappast trots att jag skrivit forskningsnyheter cirka fem år i det här segmentet vet jag annat än kanske en eller två universitet som ligger på den nivån.

Här har vi återigen ett stycke banbrytande forskning:

Distinct Value Signals in Anterior and Posterior Ventromedial Prefrontal Cortex

I Scott A. Huettel spännande och världsledande forskningscentrum på Duke där en av deras doktorander David V. Smith med kollegor presterat ett elegant stycke forskning som predikterar en exceptionell karriär.

Jag kunde inte annat än att direkt rapportera den på svenska:

Ekonomiskt värde i foton med ansikten går att beräkna

Särskilt som den bekräftar korrektheten i tre stycken grundläggande antaganden i Hedonimeter. Särskilt och viktigast att en grupp av faktorer ligger nära vad som populärt både bland allmänhet och experter kallas hjärnans “belöningscentrum” och att deras påverkan på din investeringsvilja generellt går att prediktera.

Vidare och implicit från studien inser vi att just denna funktion inte bäst ses som ett belöningscentrum utan att det handlar om motivation. Det har jag menat länge och att detta område verkligen ska ses som två delar där det underliggande just är motivation snarare än belöning i “nuhet”. Detta är också mycket mer betydelsefullt än vad som enkelt framgår i Hedonimeter därför ska man generalisera påverkan av riktad information måste man klara att separera belöning för något du gjort klart och den angenäma känsla som motiverar dig framåt, samt inse att den senare faktiskt är separerad från reinforced learning.

Även detta exemplifieras elegant i studien. Vi ser att unga män upplever en belöning av att se bilder av vackra kvinnor. Det krävs ingen reinforced learning för att uppnå detta och därmed inser vi att motivation i dessa faktorer just ska hanteras separat i marknadsföring. Reinforced learning är förvisso en välkänd mekanism som ofta används men det är inte samma sak som har betydelse för bred marknadsföring.

Tyngden hos Smith kommande karriär ser man också i hur insiktsfullt han fångar den större betydelsen i vad de dokumenterat:

“A key issue in future research will be examining how different value signals are communicated between different parts of the brain to produce our decisions,”

Från: What the Brain Values May Not Be What it Buys

Citatet är från ett pressmeddelande publicerat på:

dukehealth.org

fMRI är ett kritiskt verktyg för grundforskning

Värdet av den här studien kan inte underskattas. Ändå hör den säkert till den grupp av ofta oerhört betydelsefull forskning som aldrig uppmärksammas. Det botar ingen stor sjukdom och betydelsen ligger snarast i att resultaten pekar vägen för annan forskning som kommer i bredd men utan just något enskilt som ensamt är så stort att det märks väldigt tydligt.

Frågan är dock hur man bäst går vidare för att bedöma sådant här. fMRI är givetvis oerhört kraftfullt inte minst därför att det är enkelt. Utrustningen står hos universiteten och har någon en bra idé finns att alltid någon doktorand som kan ta in några personer som gör något medan man tittar. Fler sådana studier i det här området från ansedda Duke University med flera är givetvis intressant.

Jag törstar efter statistik

Ändå ska man ta Hedonimeter längre krävs den tunga statistiken. När man har identifierat faktorerna med rätt datakällor går de att kvantifiera direkt mot händelse. Förr gick inte det men idag har vi ett antal sådana datakällor och/eller kunskapen för att utnyttja dem. Jag ser dem i sådant som:

1. Större mediekoncerner (här handlar det om ny kunskap samt moderna annonseringslösningar som är eller kommer införas). I Sverige är det troligen primärt Schibstedt och Bonnier som har trafiken nog för att göra sådant.

2. Vi har fenomenala men lika fenomenalt (tror jag) av Google underutnyttjade Youtube. Google sitter dessutom på ett antal andra brutalt kraftfulla källor till statistik. Trevligt med Google är att de faktiskt gör mycket (kanske tillräckligt) publikt tillgängligt via API:er även om det kan kräva en del fördjupning man helst skulle vilja slippa givet att för någon som kan dom tar det ingen tid alls.

Det finns fler ställen men låt oss stanna där ett ögonblick och jämföra dem. Inte minst därför att jag känner att jag behöver gå i säng med någon större entitet här. Givetvis handlar det mer om vad de har lust till än kanske jag (även om åtminstone för dom i media lär det få ganska tydlig positiv påverkan p.g.a. viss “tämligen” unik expertkunskap rörande trafik).

Google tog nyligen fram en lösning för att identifiera look-a-likes (som jag varit så frestad att testa men väntat med att göra) och har all sin statistik. Ändå tittar vi på de gamla aktörerna i media har de en visuell talang som egentligen är lika intressant liksom möjligt att få direkt feedback på värdet av den.

I det första fallet har vi en aktör som är kunnig nog att plocka ut värdet av minsta lilla de har som de insett de har. I fall två har vi aktörer som har värde och vet att du har det men känner jag ofta inte riktigt begriper hur de skapar värde av det utan istället hamnar i jätte-projekt kring trivialiteter så fort de känner att något behöver göras (lite som jag).

I fall ett finns det där för mig via publika API:er och kanske för den delen via större reklamköpare jag känner. Dessutom har jag följt Google många år och jag kan för den delen uppleva att de följt mig många år också. Man påverkar varandra kring vad man tittar på och värden spiller över om än implicit (och jag är så tacksam för det varje gång).

I fall två är det värde som bara ligger.

I fall ett finns historisk styrka och som höll i sig länge. Men kanske börjar de glida nu. Ett XSS för en tjänst som Buzz ska man inte missa när man in-house har personer anställda som kan det området lika bra som någon annan (rent av kända för att vara direkt kunniga just i det här området).

I fall två har man tagit stryk flera år men kan vara på väg upp.

Sedan kommer det ner till inställning givetvis hur respektive kommer utvecklas. En brytpunkt där saker kan gå åt väldigt olika håll.

En till lika intressant entitet rörande sådan här statistik är tveklöst Microsoft. Också dom är en aning annorlunda.

Det samma kan sägas gälla Nintendo men de är mer som jag. Har bra idéer och insikt (verkligen ett fåtal personer - två eller tre stycken - bakom hela framgången) men sitter på lite statistik. För mig att få statistik från vore de dock lättast men de har inte vad som är intressant.

Vad jag vill och behöver gå i säng med är en av Google, Schibstedt och Bonnier så jag får statistiken utan att fullständigt behöva arbeta ihjäl mig.

Inte helt lätt givet att även om jag haft många konsultkunder och några anställningar, egna företag m.m. har jag aldrig sålt en vara eller tjänst eller sökt ett arbete egentligen aktivt. Det brukar inträffar eller inte alls. Men nu vill jag som ha den här sortens statistik enkelt och det är ju inte direkt ett område där det kanske bara inträffar. Väldigt svårt.

Ett antal nya tillämpningar har adderats antingen här eller i privata dokument:

1. Det rör dels vad som endast på Hedonimeter är nämnt kort med bättre för en möjlig “lokaliserad” tillämpning finns beskrivet på Pryltrend:

Skapa fred i världen med Youtube i sex enkla steg

2. En metod jag känt till länge för att säkerhetsställa “stimulans” i stora organisationer har egentligen diskuterats ett antal gånger men är planerad att tas med på Hedonimeter. Det handlar huvudsakligen om att sprida kultur i organisationen mellan åldersgrupper och delar av organisationen samtidigt som neurogenesis stimuleras via lämpliga utmaningar.

3. Även har vi vad jag valde att kalla efectos especiales i en privat anteckning. Det handlar om att öka prestationen i organisationer genom att använda positiva stereotyper.

Avseende två och tre betänk vad som berörs i creatus där bör vara tydligt att vi här på Hedonimeter egentligen började anteckna i och med att arbetet med perceptio påbörjades (dock oavsett bedömer jag verkligen perceptio som vad som är mer komplicerat).