»
S
I
D
E
B
A
R
«
Att prediktera effekt av åtgärder mot lokaliserade toppar i brottslighet
Feb 25th, 2010 by Hans

Här liksom otaliga gånger tidigare kan jag inte annat än imponeras av hur forskningen vid University of California inte bara presterar högt i grundforskning och ofta är banbrytande utan förvånande ofta har hög potential när det gäller praktisk applikation för en bättre värd.

Här har vi återigen ett strålande exempel på det från UCLA:

Can math and science help solve crimes?

Givetvis är forskningen säkert intressant för den applikation de pekar på men kanske går den även att tillämpa förändrad för andra åtgärder som kan påverka lokaliserade toppar i kriminalitet? Kanske går det rent av att återanvända delar av forskningen även på annat än just den här typen av brottslighet? Det är ju säkert precis som de skriver:

Criminal offenders are essentially hunter-gatherers; they forage for opportunities to commit crimes,” said Brantingham, a UCLA associate professor of anthropology. “The behaviors that a hunter-gatherer uses to choose a wildebeest versus a gazelle are the same calculations a criminal uses to choose a Honda versus a Lexus.”

Oerhört intressant forskning.

Fler spännande studier från University of California

Den här studien var självklart oerhört intressant:

Att beräkna generella värden av vissa typer av faktorer

Deras tyngd ser man också på att de ofta tar del av annan banbrytande forskning även när den sker på andra universitet där t.ex. teknisk specialiserad teknik och ingrepp sker. Ett exempel på det är denna gjord vid ledande Universität Bonn:

När deep-brain stimulation ska opereras in kommer banbrytande forskning

Jag tror vilken svensk student som helst som vill studera i USA verkligen ska överväga University of California som sitt första alternativ.

Att beräkna generella värden av vissa typer av faktorer
Feb 18th, 2010 by Hans

Tveklöst har Duke University igen demonstrerat att de är ett av världens ledande medicinska forskningsinstitut när det rör grundforskning om hjärnans “belöningscentrum”. Antalet studier jag bara spontant kan dra mig till minnes där signifikant samhällsvärde skapats inom nya områden är en handfull. Det låter litet men knappast trots att jag skrivit forskningsnyheter cirka fem år i det här segmentet vet jag annat än kanske en eller två universitet som ligger på den nivån.

Här har vi återigen ett stycke banbrytande forskning:

Distinct Value Signals in Anterior and Posterior Ventromedial Prefrontal Cortex

I Scott A. Huettel spännande och världsledande forskningscentrum på Duke där en av deras doktorander David V. Smith med kollegor presterat ett elegant stycke forskning som predikterar en exceptionell karriär.

Jag kunde inte annat än att direkt rapportera den på svenska:

Ekonomiskt värde i foton med ansikten går att beräkna

Särskilt som den bekräftar korrektheten i tre stycken grundläggande antaganden i Hedonimeter. Särskilt och viktigast att en grupp av faktorer ligger nära vad som populärt både bland allmänhet och experter kallas hjärnans “belöningscentrum” och att deras påverkan på din investeringsvilja generellt går att prediktera.

Vidare och implicit från studien inser vi att just denna funktion inte bäst ses som ett belöningscentrum utan att det handlar om motivation. Det har jag menat länge och att detta område verkligen ska ses som två delar där det underliggande just är motivation snarare än belöning i “nuhet”. Detta är också mycket mer betydelsefullt än vad som enkelt framgår i Hedonimeter därför ska man generalisera påverkan av riktad information måste man klara att separera belöning för något du gjort klart och den angenäma känsla som motiverar dig framåt, samt inse att den senare faktiskt är separerad från reinforced learning.

Även detta exemplifieras elegant i studien. Vi ser att unga män upplever en belöning av att se bilder av vackra kvinnor. Det krävs ingen reinforced learning för att uppnå detta och därmed inser vi att motivation i dessa faktorer just ska hanteras separat i marknadsföring. Reinforced learning är förvisso en välkänd mekanism som ofta används men det är inte samma sak som har betydelse för bred marknadsföring.

Tyngden hos Smith kommande karriär ser man också i hur insiktsfullt han fångar den större betydelsen i vad de dokumenterat:

“A key issue in future research will be examining how different value signals are communicated between different parts of the brain to produce our decisions,”

Från: What the Brain Values May Not Be What it Buys

Citatet är från ett pressmeddelande publicerat på:

dukehealth.org

fMRI är ett kritiskt verktyg för grundforskning

Värdet av den här studien kan inte underskattas. Ändå hör den säkert till den grupp av ofta oerhört betydelsefull forskning som aldrig uppmärksammas. Det botar ingen stor sjukdom och betydelsen ligger snarast i att resultaten pekar vägen för annan forskning som kommer i bredd men utan just något enskilt som ensamt är så stort att det märks väldigt tydligt.

Frågan är dock hur man bäst går vidare för att bedöma sådant här. fMRI är givetvis oerhört kraftfullt inte minst därför att det är enkelt. Utrustningen står hos universiteten och har någon en bra idé finns att alltid någon doktorand som kan ta in några personer som gör något medan man tittar. Fler sådana studier i det här området från ansedda Duke University med flera är givetvis intressant.

Jag törstar efter statistik

Ändå ska man ta Hedonimeter längre krävs den tunga statistiken. När man har identifierat faktorerna med rätt datakällor går de att kvantifiera direkt mot händelse. Förr gick inte det men idag har vi ett antal sådana datakällor och/eller kunskapen för att utnyttja dem. Jag ser dem i sådant som:

1. Större mediekoncerner (här handlar det om ny kunskap samt moderna annonseringslösningar som är eller kommer införas). I Sverige är det troligen primärt Schibstedt och Bonnier som har trafiken nog för att göra sådant.

2. Vi har fenomenala men lika fenomenalt (tror jag) av Google underutnyttjade Youtube. Google sitter dessutom på ett antal andra brutalt kraftfulla källor till statistik. Trevligt med Google är att de faktiskt gör mycket (kanske tillräckligt) publikt tillgängligt via API:er även om det kan kräva en del fördjupning man helst skulle vilja slippa givet att för någon som kan dom tar det ingen tid alls.

Det finns fler ställen men låt oss stanna där ett ögonblick och jämföra dem. Inte minst därför att jag känner att jag behöver gå i säng med någon större entitet här. Givetvis handlar det mer om vad de har lust till än kanske jag (även om åtminstone för dom i media lär det få ganska tydlig positiv påverkan p.g.a. viss “tämligen” unik expertkunskap rörande trafik).

Google tog nyligen fram en lösning för att identifiera look-a-likes (som jag varit så frestad att testa men väntat med att göra) och har all sin statistik. Ändå tittar vi på de gamla aktörerna i media har de en visuell talang som egentligen är lika intressant liksom möjligt att få direkt feedback på värdet av den.

I det första fallet har vi en aktör som är kunnig nog att plocka ut värdet av minsta lilla de har som de insett de har. I fall två har vi aktörer som har värde och vet att du har det men känner jag ofta inte riktigt begriper hur de skapar värde av det utan istället hamnar i jätte-projekt kring trivialiteter så fort de känner att något behöver göras (lite som jag).

I fall ett finns det där för mig via publika API:er och kanske för den delen via större reklamköpare jag känner. Dessutom har jag följt Google många år och jag kan för den delen uppleva att de följt mig många år också. Man påverkar varandra kring vad man tittar på och värden spiller över om än implicit (och jag är så tacksam för det varje gång).

I fall två är det värde som bara ligger.

I fall ett finns historisk styrka och som höll i sig länge. Men kanske börjar de glida nu. Ett XSS för en tjänst som Buzz ska man inte missa när man in-house har personer anställda som kan det området lika bra som någon annan (rent av kända för att vara direkt kunniga just i det här området).

I fall två har man tagit stryk flera år men kan vara på väg upp.

Sedan kommer det ner till inställning givetvis hur respektive kommer utvecklas. En brytpunkt där saker kan gå åt väldigt olika håll.

En till lika intressant entitet rörande sådan här statistik är tveklöst Microsoft. Också dom är en aning annorlunda.

Det samma kan sägas gälla Nintendo men de är mer som jag. Har bra idéer och insikt (verkligen ett fåtal personer - två eller tre stycken - bakom hela framgången) men sitter på lite statistik. För mig att få statistik från vore de dock lättast men de har inte vad som är intressant.

Vad jag vill och behöver gå i säng med är en av Google, Schibstedt och Bonnier så jag får statistiken utan att fullständigt behöva arbeta ihjäl mig.

Inte helt lätt givet att även om jag haft många konsultkunder och några anställningar, egna företag m.m. har jag aldrig sålt en vara eller tjänst eller sökt ett arbete egentligen aktivt. Det brukar inträffar eller inte alls. Men nu vill jag som ha den här sortens statistik enkelt och det är ju inte direkt ett område där det kanske bara inträffar. Väldigt svårt.

Tillämpningar: En bättre värld & lönsamma organisationer
Feb 12th, 2010 by Hans

Ett antal nya tillämpningar har adderats antingen här eller i privata dokument:

1. Det rör dels vad som endast på Hedonimeter är nämnt kort med bättre för en möjlig “lokaliserad” tillämpning finns beskrivet på Pryltrend:

Skapa fred i världen med Youtube i sex enkla steg

2. En metod jag känt till länge för att säkerhetsställa “stimulans” i stora organisationer har egentligen diskuterats ett antal gånger men är planerad att tas med på Hedonimeter. Det handlar huvudsakligen om att sprida kultur i organisationen mellan åldersgrupper och delar av organisationen samtidigt som neurogenesis stimuleras via lämpliga utmaningar.

3. Även har vi vad jag valde att kalla efectos especiales i en privat anteckning. Det handlar om att öka prestationen i organisationer genom att använda positiva stereotyper.

Avseende två och tre betänk vad som berörs i creatus där bör vara tydligt att vi här på Hedonimeter egentligen började anteckna i och med att arbetet med perceptio påbörjades (dock oavsett bedömer jag verkligen perceptio som vad som är mer komplicerat).

Humörets inverkan på nytt i “nuhet”
Feb 10th, 2010 by Hans

Studien ansedda och ledande University of California skicka ut pressmeddelande om är intressant för flera faktorer. Den pekar dessutom på praktiskt för många intressant kunskap både i vardagen liksom inom reklam och marknadsföring och värd att läsa:

Feeling blue? You’ll shun the new

Vi har på Nyfiken vital publicerat en forskningsnyhet om den på svenska:

Gott humör kritiskt för att möta nytt

En sak studien tydliggör, vilket jag var medveten om, är att repeto liksom flera faktorer mer är grupper där man antingen sedan pekar ut underfaktorer eller troligare “parametrar”. Parametrar integrerar bättre med konceptet rörande foris.

Studien är förövrigt också ett elegant exempel på betydelsen av foris i alla situationer där riktad information ska föras in.

Ännu mer intressant rent praktiskt på Hedonimeter är att ta sig en närmare titt hur praktiska metoder för att mäta liksom bibehålla humör använts. Egentligen allt där hör till vad jag laborerat på antingen begränsat till mig själv eller mycket bredare via sekundära kanaler vilka möjligen kan anses ge en övergripande representation.

University of California - God forskning och excellent undervisning

Utifrån min erfarenhet av att ha skrivit forskningsnyheter i det här segmentet cirka 5 - 6 år måste jag återigen imponeras av det höga värdet forskningen University of California. Inte bara håller den mycket hög kvalitet utan kompletterar dessutom inom områden andra missar liksom rör sig snabbt framåt mot nya upptäckter.

Mitt intryck är också att det positivt inverkar på studenternas prestationer och humör (där jag också säkert tror att all sol har betydelse). En bra sida att titta på för intresserade finns på deras hemsida:

Prospective Students

En till trevlig del av universitet där för världen ledande forskning kombineras med åtgärder som konkret förbättrar studenterans miljö har vi med:

Greater Good Science Center.

Den hör University of California i Berkeley:

www.berkeley.edu

En av deras studier vi skrev en forskningsnyhet om var:

Snällhet gjorde människan framgångsrik

Fallstudier: Pryltrend
Feb 7th, 2010 by Hans

Jag har börjat samla fallstudier och anteckningar inom befintliga huvudområden dokumenterade på Pryltrend. Det rör tror jag totalt kanske 15 områden. Därefter kommer dessa tas till fas II här på Hedonimeter.

Långt ifrån alla är ännu samlade men de hittas länkade nedan allt eftersom de blir klara:

Dataspel
Färger
Reklamfilmer
Musik

Orbitofrontal Cortex: Studier, artiklar och bilder
Jan 10th, 2010 by Hans

Jag hade att vi skulle kunna hålla oss en bit ovanför hjärnans närmare funktioner men det går nog inte. Dessbättre är det av allt att döma mycket enklare än jag hade räknat med därför vi kommer troligen bara behöva bry oss kanske fyra delar av hjärnan och knappast några finare detaljer i dem. Det är nog som jag känt länge att hjärnan egentligen är ganska enkel.

Det här var förövrigt den mest komiska referenslista jag gjort men det är nog tveksamt om det är uppenbart varför. Någon ser det kanske om man följt arbetet tidigare. Trevligt hur som helst och kopplat till det komiska är hur enkelt det mesta oftast visar sig vara. Men det var vad jag kände: Det var komplicerat och då har man tänkt fel någonstans.

1. Studier ansiktsuttryck

Effective connectivity between amygdala and orbitofrontal cortex differentiates the perception of facial expressions .
DOI:10.1080/17470910802453105
Social Neuroscience, Volume 4, Issue 2 April 2009 , pages 185 - 196

Beauty in a smile: the role of medial orbitofrontal cortex in facial attractiveness
Neuropsychologia
Volume 41, Issue 2, 2003, Pages 147-155

Orbitofrontal cortex tracks positive mood in mothers viewing pictures of their newborn infants.
NeuroImage
Volume 21, Issue 2, February 2004, Pages 583-592.

2. Övriga studier

Orbitofrontal Cortex and Its Contribution to Decision-Making
Annual Review of Neuroscience
Vol. 30: 31-56 (Volume publication date July 2007)
doi:10.1146/annurev.neuro.30.051606.094334

Dissociable Functions in the Medial and Lateral Orbitofrontal Cortex: Evidence from Human Neuroimaging Studies
Cerebral Cortex, Vol. 10, No. 3, 308-317, March 2000

Reduced volume of orbitofrontal cortex in major depression
Volume 51, Issue 4, Pages 273-279 (15 February 2002)

The human orbitofrontal cortex: linking reward to hedonic experience
Nature Reviews Neuroscience 6, 691–702 (1 September 2005)
doi:10.1038/nrn1747
Hela artikeln:
The human orbitofrontal cortex: linking reward to hedonic experience (PDF)

FIGURE 2 | Anatomy, variability and development of the human orbitofrontal cortex.
Morten L. Kringelbach
Nature Reviews Neuroscience 6, 691-702 (September 2005)

Emotion, Decision Making and the Orbitofrontal Cortex
Cerebral Cortex, Vol. 10, No. 3, 295-307, March 2000
Fulltext på nätet.

Gustatory responses of single neurons in the caudolateral orbitofrontal cortex of the macaque monkey
J Neurophysiol 64: 1055-1066, 1990;
0022-3077/90

Borderline Personality Disorder, Impulsivity, and the Orbitofrontal Cortex
Am J Psychiatry 162:2360-2373, December 2005
doi: 10.1176/appi.ajp.162.12.2360

Neurons in the orbitofrontal cortex encode economic value
Nature 441, 223-226 (11 May 2006) | doi:10.1038/nature04676; Received 28 November 2005;

Orbitofrontal cortex isactivated during breachesof expectation in tasksof visual attention
nature neuroscience • volume 2 no 1 • january 1999

2. Artiklar

Pressmeddelanden publicerade på Sciencedaily:

Women’s Brains Recognize, Encode Smell Of Male Sexual Sweat
Area Of Brain That Makes A ‘People Person’ Discovered

Är datornörd en större negativ stereotyp för kvinnor?
Jan 9th, 2010 by Hans

För den här studien har jag bara läst pressmeddelandet några gånger av och till:

Of girls and geeks: Environment may be why women don’t like computer science

Jag tänkte ett tag skriva en seriösare forskningsnyhet på den men det blev inte av. Vad som är intressant är att jag tror det är exempel på hur stereotyper påverkar. För kvinnor handlar detta om en tydligt negativ stereotyp medan det för män kan vara lättare att hitta en åtminstone för vissa personligheter lika stark eller starkare positiv stereotyp.

Lösningen på problemet kan både vara att förändra miljön (vilket bör gynna både män och kvinnor) och kanske ännu viktigare visa upp att den negativa stereotypen inte är korrekt annat än i det lilla (att döma från Uppsala Universitet i alla fall). Vidare tror jag starkt på att man både här och inom matematik bör låta kvinnliga förebilder möta flickor i ungdomen för att ge positiva förebilder. Det diskuterade vi på Nyfiken vital i:

I matematik har kvinnor intellektuellt samma förutsättningar

Varför är negativa stereotyper intressant här? När de blir utlösta har de en motsatt verkan mot många (men inte alla) faktorer som berörs här. De har t.ex. när det arbetsminne (utlösande negativ stereotyp rörande matematik) en konkret negativ påverkan där det sätts ner. Negativa stereotyper hör till det mest negativa (min bedömning det i särklass mest negativa) som överhuvudtaget förekommer i kommunikation.

Jag menar förövrigt att vill man bedöma hur positiv eller negativ en entitet i mediebranschen är gör man det lättast genom att följa hur många negativa stereotyper deras skribenter utnyttjar. Själv brukar jag för tidningar nöja mig med att följa det i krönikor och dylikt utanför nyheter och reportage.

Att flytta foris för att marknadsföra produkter och påverka stämningsläge
Jan 8th, 2010 by Hans

Informatio kan sägas transformera till ett imaginärt forīs’. Ligger forīs’ långt från foris ökar svårigheter att ta till sig informatio och irrationella reaktioner kan utlösas som främlingsfientlighet. Foris varande en generellt term gör sambandet också generellt och vi kan t.ex. se samma sak för ansiktsuttryck vid depression:

1. Ett glatt ansiktsuttryck är informatio motsvarande ett glatt forīs’.

2. Befintligt forīs är i detta fall ej glatt och befinner sig tvärt om långt ifrån det forīs som forīs’ indikerar.

3. Liksom sett i studier feltolkas i detta fall också informatio och ett negativt bias läggs på tolkningen av ansiktsuttrycken vilka oftare tolkas som neutrala medan neutrala oftare tolkas som negativa.

Effekten av informatio är därför även när budskapet i sig är det samma väldigt beroende av mottagarens foris avseende effekt jämfört mellan personer. Typen informatio kan också ha betydelse och ge olika påverkan på samma individ trots samma egentligen mening.

Givet detta samband är frågan om följande relation också är riktig:

Låt foris0 vara foris vid tiden 0.

foris1 vid den diskreta tiden 1 efter en operation.
foris2 vid den diskreta tiden 2 efter en operation.
forisn vid den diskreta tiden n efter en operation.

Där varje operation vid tiden n - 1 är applikation av informatio motsvarande ett foris’ motsvarande ett önskat foris vid tiden n.

Där också:

Σ Foris | Foris’ -> Forisz

Där Forisz är ett önskat foris d.v.s. varje foris’ applicerat vid en tidpunkt ligger nära befintligt foris men närmare Forisz.

Det kan i så fall innebära att man via informatio anpassade i avgränsade steg kan föra sinnesstämningen till en bättre önskad.

Jag menar att detta är möjligt och dessutom ger väldigt snabba resultat åtminstone när det gäller lättare nedstämdhet. Följande gjorde jag ett initialt liten test på mig själv för att se om jag kunde föra mitt humör till tydligt gott humör och det gav snabbt resultat. Fortsatt förstärkning ger nu resultat som varar längre i tiden och starkare.

Ökad Glädje Direkt
Fler stämningshöjande bilder
Glada gulliga foton
Stämningshöjande bilder: Många typer
Fler glada bilder
7/1-2010: Stämningshöjande bilder

Informatio i varje fall är gjort för att aktivera olika delar av hjärnan och effekten kommer tydligare vid upprepning. Även om man inte ska dra allt för mycket slutsatser från något man gör på sig själv tror jag att det är generellt särskilt som jag aldrig haft någon känslighet för placeboeffekt åtminstone när det gäller stämningshöjande påverkar. Dessutom tror jag att det hela går att generalisera också med snabba resultat t.ex. avseende främlingsfientlighet.

För marknadsföring gäller att inse att för nya kundgrupper kan givetvis effekten av upprepning vara viktig men reklambranschen eftersom denna är känd överutnyttjar den. Ett antal andra faktorer jämförbara i verkan finns och samtliga går att fånga. Det är inte ΣInformatio i sig som skapar den effekten utan upprepning av vissa väsentliga delar räcker utmärkt. Övrigt kan istället utnyttjas föränderligt för att stega en ny kundgrupp till att förstå produktens värde utan att irrationella reaktioner utlöses.

En bra fallstudie bör vara möjlig att göra för grönt te där många män ogärna drack det därför att det kanske upplevdes vara informatio med nya egenskaper felaktigt associerat till något omanligt. Där skulle man hellre stega personerna t.ex. på marknaden mellanprodukter eller föränderlig marknadsföring där t.ex. en ny produkt skapas från en i kundgruppen befintlig och som så att säga får ärva en del av dess “manliga” egenskaper.

Vi förstå från detta även att emotus både kan ses generell men även vara produkt och situations lokaliserad. Emotus gullig kan t.ex. ses som acceptabel i vissa situationer men kännas främmande i andra även när värdet är högt. Genom att stega mottagaren förändras dock detta åtminstone givet att inte konkurrerande informatio kommer. Konkurrerande informatio kan både stega personen mot en konkurrerande sinnesstämning men även blockera själva processen (d.v.s. i fall två när negativa stereotyper utlöses).

Ska mod och rädsla in i Emotus?
Jan 4th, 2010 by Hans

Låt oss kalla de motsvarigheter till känsla jag använder i metodiken för emotus. Där har jag än:

Gullig - Otäck
Motivation - Trötthet
Inspiration - Förstockad
Kärlek - Hat

Varav de två första grupperna är de jag tittat mest på, och av dom betydligt mer på den första. Den tredje har jag tittat mycket på genom åren men mindre i kontext av creatus jämfört de två första grupperna. Den är dock viktig i den meningen att den har potential att positivt påverka världens utveckling men den tenderar att gå att förenkla oerhört i andra applikationer.

Den sista tror jag är mycket intressant. Är inte väldigt mycket som uttrycks på nätet antingen just kärlek eller hat? Kanske inte i den mening att det är romantisk kärlek men just att folk irrationellt kraftigt gillar eller ogillar något? Kärlek är förvisso därför något jag behöver titta mer på (hat kan jag vid behov kalla fram så att det räcker och blir över, och det är inte något jag någonsin frivilligt kommer behöva titta på).

Frågan är då hur många fler motpooler som krävs? Jag är inte säker på fler krävs. Snarare misstänker jag faktiskt att vi har täckt in allt som krävs. Jag lutar åt att saker inte är mer komplicerade än så här.

Ta mod och rädsla som ett exempel och som jag funderade på om de skulle in. Jag tror inte att de hör hemma som egna motpooler utan de ligger som en manifestation av motivation och trötthet (och vi inser att åtminstone trötthet kan behöva byta namn). Det handlar tror jag om ungefär samma system i hjärnan och vad som kan skilja sig ut är hur de i finare detaljer uttrycks samt vilken erfarenhet och träning som finns.

Givetvis skulle man kunna ta saker mer detaljerat men det är inte meningsfullt för den här metodiken (och jag är tveksam till om det är det för de flesta liknande tillämpningar). Rent av skulle det kunna gå att ta saker ett steg till i förenkling om man valde att ge respektive en till dimension. Låt oss betrakta:

Gullig - Otäck
Kärlek - Hat

Vi förstår alla att de är besläktade. De är de också i hjärnan och de rör ungefär samma delar. Däremot är reaktionerna där tämligen olika. Låt oss titta bara på en uttrycksdimension där utifrån signalsubstanser, och vi kan där enklast välja serotonin. Vi “vet” (jag tror mig veta) att den är kopplad till gullig med ökad aktivitet. Vid kärlek vet vi också att en koppling finns men den är annorlunda, och snarast kan den initialt både orsaka ökad och minskad aktivitet.

Initial mer intensiv kärlek övergår dock optimalt till ett mer konstant tillstånd av angenäm närhet - Om vi så vill gulligt. Hat kan också övergå till otäck, och vi har där en likartad övergång.

Creatus i fem delar: Perceptio, Forīs, Momenta, Prædicere och Commotio
Jan 3rd, 2010 by Hans

Här sker ett första försök att sätta en övergripande struktur på teorin med samtliga viktiga delar kortfattat uttryckt. Förhoppningen är att detta ska bli en övergripande “innehållsförteckning”. Det är viktigt nu eftersom jag kommer i samband med att områden utanför perceptio utvecklas kommer publiceras även här.

Namnet creatus är endast ett arbetsnamn för teorin medan arbetet fortgår. Ett bättre namn kanske identifieras längre fram.

Perceptio
Läran hur information påverkan läsaren eller tittaren i det omedelbara. Det handlar inte om den långsiktiga eftertanken där du noggrant tänker efter och kanske läser eller konsulterar flera källor för att nå en slutsats.

Perceptio

Foris | ΣInformatio -> Perceptio

Forīs
Hur nya intryck långsiktigt påverkar. Detta inkluderar den långsamma eftertanken. Kopplingen till perceptio är uppenbar eftersom allt som inkluderas här har passerat via perceptio.

Foris | Perceptio -> Foris

Momenta
Viktigt för allt före och efter är förmågan att mäta vad som “händer” just nu vilket jag brukat kalla “nuhet”. I denna modell jag försöker skissa här väljer vi istället att kalla det momenta.

Ett par ytliga diskussioner för att förklara konceptet finns redan:

Guide - Enkel mätning av en artikel oberoende av annat
Att analysera titlar

Detta område kommer dock diskuteras betydligt mer framöver då jag delvis kommer bygga om och omarbeta det.

Text: Tillämpning, studier och verktyg

Prædicere
Förmåga att prediktera om påverkan på individ och från detta påverkan denna kommer ha på en population omedelbart runt denne.

Commotio
Förmågan att bedöma hur idéer och utvecklar och rör sig i större populationer. Commotio tror jag knappast att vi någonsin kommer diskutera här.

Till samtligt ovan kan också följande vara användbart via vilken studier, nyheter och artiklar går att:

Karta: Studier och tillämpning

»  Substance: WordPress   »  Style: Ahren Ahimsa