»
S
I
D
E
B
A
R
«
Buzz är ett trevligt stämningshöjande socialt media
Mar 1st, 2010 by Hans

Sociala medier har drivkrafter i ögonblicket och en sådan är självklart föreställningen om att nå ut till väldigt många. Den möjligheten är också ytterst verklig även om beräkningen av räckvidd inte är jämförbar i siffror för annat som kan verka likartat.

Antalet RSS-prenumeranter du har på en blogg motsvarar inte antalet personer som läser ett inlägg i genomsnitt när andra kanaler som ger trafik eliminerats ur beräkningen. På samma sätt är antalet följeslagare du t.ex. har på Google Buzz inte samma antal som du faktiskt når. I undantagsfall kan det mycket möjligt vara brutalt större nära andra för vidare vad du skrivit men i de flesta fall är det mycket lägre.

Att jämföra dessa båda trafiktal är inte helt lätt därför att vad värdet står för när det gäller bloggar typiskt varierar ordentligt. En blogg som Nyhetsbloggen.com är riktad information till en avgränsad grupp har därför högt genomslag bland ett fåtal faktiska läsare som dock korrekt siffermässigt är få till antal. Annat ytligare kan skapa större siffror men läsaren reagerar mindre sällan eller värderar vad de läst sällan utanför ögonblickets nöje.

Att jämföra bloggar och sociala medier att Twitter-typ (d.v.s. inklusive Google Buzz) är därför svårt eftersom faktisk räckvidd skiljer sig en aning mellan typer. För att ändå ge en tumregel på skillnaden mellan dessa och en som oftast är väldigt korrekt hamnar du på motsvarande antalet RSS-läsare för en blogg mätt med Google Feeburner (som är den som visar lägst antal - rent av direkt konservativt litet - läsare) från följeslagare på Buzz eller Twitter genom att beräkna:

(Antalet följeslagare på Buzz eller Twitter) / 15

, där 15 ser som ett tal som för vissa strömmar bör höjas upp till 25 och rent av för engelska språkområdet inte sällan till 50 - 150.

Bonus i sociala medier

Det låter brutalt mycket men det stämmer troligen mycket bra eller mindre sällan endast bra och för enstaka fall dåligt. Och det är just detta som är en förklaring till varför Twitter m.m. är så populärt. Snabb belöning i form av antalet följeslagare är lätt att uppnå även om det sällan motsvarar faktisk räckvidd motsvarande tyngd.

Ett likartat fenomen har vi i bloggsamhällen där kommenterantet är mycket aktivt som en metod att få trafik från varandra. I sådana samhällen är det lätt att nå även så mycket som 25 - 100 kommentarer på inlägg vilket typiskt motsvarar totalt antalet besökare per dag d.v.s ingenting.

Allt ovan är exempel på den faktor jag kallat bonus realiserat i sociala medier.

Buzz har ett leende ansikte

Vad som är intressant med Google Buzz är att vi har en liknande belöning utanför faktor bonus skapad på ett annat sätt. Du kan berömma ett inlägg. Det ger föga direkt värde för dig själv eftersom det inte gör att inlägget är något du får kvar för egen del (algoritmiskt skulle det så klart också vara intressant för Google som kvalitetsfaktor men något de befintligt delvis hanterar och initialt fullt tillräckligt gissar jag) i länklistor. Inte heller ger det på samma sätt trafik tillbaka till dig jämfört med att kommentera därför att länken är gjord via javascript vilket jag menar är direkt förstörande för sådant (d.v.s. söker du bara trafik kommenterar du ev. tillsammans med att använda den). Denna är också åtminstone nu densamma visuellt oavsett hur många som berömmer (d.v.s. själva symbolen blir inte större vilket annars kunde vara intressant att realisera).

Vi ser dessutom i bilden att när du berömmer resulterar det inte i traditionell bonus i form av poäng, betyg, medaljer eller dylikt utan med ett leende ansikte:

Det är med andra ord en faktor som faller under faciesk d.v.s. ansiktsuttryck förutom det som ges bara genom att du ser att någon gillat ditt inlägg (vilket så klart är grundvärdet).

En sak (av egentligen mer) intressant med detta är att sociala medier av den här typen (Twitter-typen) redan har som noterat en brutalt inarbetad bonus svår att ersätta eller komplettera med annan. Här adderar man dock möjlighet till en annan belöning som inte passerar direkt via samma funktion men som konstaterat i forskning (om än till området “associerad” snarare än direkt handla om detta fall) kan verka stämningshöjande:

Att beräkna generella värden av vissa typer av faktorer
Ekonomiskt värde i foton med ansikten går att beräkna

Det här är en faktor jag tror långsiktigt är väldigt intressant och den känns dessutom ny i det här konceptet. Att få privilegiet att få följa den ska bli en glädje.

Google är lätt att lära från

Liksom mycket jag följer rörande Hedonimeter kan jag inte annat än imponeras av Google. De fångar sådant jag ser tidigt (och ofta långt innan jag sett det eller tydlig forskning finns) och en viktig orsak till det är givetvis deras storlek där de klarar att hålla omfattande anställd expertis även inom neurovetenskap. Färger är ett område där både jag och alla andra kan lära enormt av Google. Googles prestationer inom detta område åtminstone när det gäller webben ligger idag på en helt unik nivå.

Nintendo är ett annat företag som jag lär mig mycket från. Här kan vi nu också se att fler företag rör sig. Särskilt ser jag fram emot att se Sonys nya koncept realiserat då det på pappret är så lika något jag själv kan ha skissat som något annat:

I “make.believe” fångar Sony kraftfulla trender

Sonys “make.believe” var en sund påminnelse om att man aldrig är ensam om att se nya möjligheter när grundforskning indikerar möjligheter. Att Sony tycks vara tidiga är logiskt givet att de befinner sig i en punkt där förändringsarbete är absolut nödvändigt.

Perceptio kan missbrukas av ondskan

Det är också tror jag är ytterligare en sak som understryker betydelse av att som jag gjort påbörjat en öppen dokumentation för att dessa värden lättare ska finnas att tillgå för demokratiorganisationer, organisationer inom rättvishandel m.m. och inte endast verkligt tunga företag liksom större nationer.

Detta går nämligen att använda mer negativt vilket jag nyligen såg ett exempel på där en diktatorisk nyhetsorganisation gått över hur personer från militären såg ut på foton. I reportage där de hotade befolkningen såg plötsligt officerarna otäcka ut medan de i andra för första gången såg leende glada ut (och jag ska dokumentera detta exakt).

Den risken var en jag såg med att dokumentera arbetet med perceptio publikt och kanske tänkte jag fel men jag lutar åt att jag gjorde rätt och mer nu än för tre månader sedan.

Relaterat

Smileys för att mäta känslor

Google Buzz

Fallstudie: Stämningshöjande bilder

Impact factor för Twitter - Nådde IV snabbare än något annat

Profiler tittar åt ungefär samma håll
Feb 7th, 2010 by Hans

Givetvis inte i verkligheten men i avbildningar har jag många gånger märkt att beroende på kontext tycks en viss riktning vara vanligare. Jag tror det här kan ha att göra med om den som avbildar är höger och vänster-hänt men har inte tänkt igenom det.

Titta t.ex. på följande i Google:

profile woman | Images.google.com

Sedan visst. Det kan vara en defekt i Googles algoritm. Sådana träffar vi ibland på även när det gäller sådant som knappast någon annat än vi med ett väldigt smalt behov märker. Liksom som här att jag behöver en bild med en kvinna i profil som i min skärmriktning blickar åt höger istället för det vanligare vänster. I helfigur och gärna gravid tidigt första trimestern.

Musik: Forskning
Jan 11th, 2010 by Hans

Komplettering till:

Musik: Studier och tillämpningar

Fler studier samlade hittas via:

Karta: Studier och tillämpning

Studier om musikens inverkan på vissa delar av hjärnan:

Emotional responses to pleasantand unpleasant music correlate withactivity in paralimbic brain regions (PDF).
Nature neuroscience • volume 2 no 4 • april 1999

Intensely pleasurable responses to music correlate with activity in brain regions implicated in reward and emotion.
doi: 10.1073/pnas.191355898
PNAS September 25, 2001 vol. 98 no. 20 11818-11823
Full text på webben. Troligen bra att läsa ganska tidigt.

The emotional power of music: How music enhances the feeling of affective pictures.
Brain Research
Volume 1075, Issue 1, 23 February 2006, Pages 151-164

Investigating Emotion With Music:An fMRI Study (PDF).
Human Brain Mapping 27:239–250(2006)

Cortical Plasticity and Music (PDF).
JOSEF P. RAUSCHECKER

The rewards of music listening: Response and physiological connectivity of the mesolimbic system.
NeuroImage
Volume 28, Issue 1, 15 October 2005, Pages 175-184

Passive music listening spontaneously engages limbic and paralimbic systems
NeuroReport:
15 September 2004 - Volume 15 - Issue 13 - pp 2033-2037
Auditory and Vestibular Systems

Demagogos
Dec 23rd, 2009 by Hans

Betydligt intressantare är egentligen området perceptio och varande vad som håller det kunskap övrigt kan byggas från. För att särskilja tillämpning är indelningen i perceptio och demagogos meningsfull:

“Avser endast perceptio d.v.s. påverkan av informatio på mottagaren. I vissa sammanhang mer intressant är vad informatio säger om författaren till informationen. I perceptio påverkas mottagaren av känslor i informatio medan vi i det andra fall söker vad informatio säger om författaren.”

Från: Perceptio

Demagogos är entiteten som skapar budskapet som verkar i perceptio.

Det är också tillämpningen där riktad information skapas. Vanligaste formen av sådan bör vara reklam av olika slag. Emedan vi i perceptio samlar de specifika delarna kan vi här ge större samlad exempel på flera delar som kan förväntas ge god effekt tillsammans. Detta får dock dröja tills perceptio utvecklats mycket längre.

Musik: Studier och tillämpningar
Dec 19th, 2009 by Hans

Musik: Möjliga tillämpningar
Idéer om vad man kan göra med musik och känslor. Särskilt den första är lätt att få nytta av. Den sista kan användas för hand redan idag och åtminstone jag har nytta av “snäll” musik.

1. Musik som mind-map över känslor, datum och minnen
2. Gulliga vapen för en snällare värld
3-. Diskret stimulerad perception för aktiva besökare och en bättre värld
4. En musikspelare med Tao-inspiration
5. Musik från vägen till trendförståelse
6. Music therapy

Studier: Musik
Studier jag tittat på rörande musik och känslor, samt påverkan musik har.

1. Musik minskar risken för nedstämdhet
2- Musikens likhet med tal ger den känsla
3- Musik stärker hjärnans förmåga att uppfatta tal
4. Musik pratar känsla
5. Musik förändrar hur ansiktsuttryck tolkas
6. Otäck musik otäckare med stängda ögon
7. Musik påverkar även apors känslor
8. Musik minskar stress, ångest och blodtryck hos hjärtpatienter
9. Musik för minskad stress och ökar koncentrationsförmåga
10. Vältränade vågar reagera senare på ljud
11. Språkförmåga hos barn ökar av pianoundervisning
12. Västerländsk musik pratar känsla och alla människor uppfattar den
13. Musik ökar kraftigt uthållighet och motivation
14. Hög musik innebär mer alkohol
15. Musik lindrar kronisk smärta
16. Otäcka filmklipp gör att du inte hjälper andra
17. Besläktad tillämpning runt känslor
18. Att tolka ansiktsuttryck
19. Metoder för att beskriva musik?

Mer musik
På Pryltrend:

Musik - artiklar

Mycket man hittar ovan är ögonblicksbilder med reflektioner av intryck.

Material på Nyhetsbloggen
Sep 9th, 2009 by Hans

Jag gjorde först ett inlägg på Nyhetsbloggen rörande det här området:

Speglar eller påverkar tidningar känslor?

Orsaken var att frågeställningen kan vara intressant för personer som arbetar i media. Utan att tänka mig för gick vidare och gjorde två till som egentligen hör hemma här:

Att hantera “felaktiga” analyser i tidningar vid mätning

Båda är åtminstone delvis mycket spekulativa och rör minst sagt avancerade frågeställningar.

Deppigt i USA? Kanske men det löser sig
Aug 17th, 2009 by Hans

SVD berättar att ett index som University of Michigan publicerar månadsvis över “stämningen” bland konsumenter i USA har minskat. Jag hittade den inte på webben men den var med i dagens tidning. Jag kände inte till detta index tidigare och vet knappt hur det fungerar. En del finns att läsa i Wikipedia:

University of Michigan Consumer Sentiment Index

Jag har aldrig försökt följa USA med “Lyckovärdet” men har ändå en idé. Ett antal veckor har jag följt den politiska situationen i USA rörande “cyber security” mycket intensivt. Här kan man se en del intressant och även rörande ett par saker i frågor jag snappade upp utan att vara intresserad.

Först har vi det här med President Obamas “cyber czar”. Samtidigt har Hathaway som var tillförordnad avgått. Läser man nyheterna om detta är nästan alla väldigt oroliga. De är nästan helt utan undantag icke-rationella och uttrycker en helt omotiverad oro. Givet vissa andra händelser är det inte konstigt.

Samtidigt är det lätt att se att USAs arbete med “cyber security” går bättre än någonsin. De löser problem efter problem. Sådant som upptäckts och orsakat oro är ju en kvarleva från en tidigare kultur vilken ju Hathaway var en del av. Just vad som flera tidigare medarbetare menat orsakat att de inte nådde resultat löser man nu. Titta t.ex. här där effektivt nära samarbete sätts upp mellan DHS och DOD:

DHS skapar Wiki för säkerhetsfrågor

Vidare har vi det här med hacker angrepp som uttrycks som irrationella och oförklarliga. Sådant är inte bra. Det gör folk rädda.

Kring båda sakerna hade det varit strålande med fler tidningar och bloggar som faktiskt tänker till innan de publicerar (inte för att jag är något föredöme). Att DHS skapar diskussionforum är fantastiskt för att ge balans i samhället. Samtidigt kanske de behöver berätta att det faktiskt går bra? Och ge några riktigt tydliga konkreta exempel på resultaten i lugn takt ett tag?

Dessutom har vi det här med desinformations-kampanjerna mot President Obama. Jag har inte följt det men jag fick för mig att han själv börjat försvara sig. Det känns lite under hans värdighet och är något starka inflytelserika bloggar borde göra. Givetvis sker detta men argumentationen känns ofta ytlig med ett fokus på att det är något fel på dom som väcker frågorna. Det ändrar nog inte åsikterna. Kanske blir de rent av sura och lägger ännu mer energi? Inlägg med tyngre argumentation skär givetvis bort stora grupper av läsare men dessa kan ju fångas av annat. Viktigast är att nå inflytelserika aktörer.

»  Substance: WordPress   »  Style: Ahren Ahimsa