Den här studien har jag har stora förväntningar på ska visa sig extremt relevant för Hedonimeter:

Neural mechanism may underlie an enhanced memory for the unexpected

När jag förde samman förståelse från en tidigare del av Hedonimeter (d.v.s. utanför perceptio för vilken arbete skett mer publikt) kom också en studie som visade och bekräftade ett kritiskt samband via samma arbetsmetodik. Det handlade både här och då om möjligheten att direkt mäta långt in i hjärnan för att se hur olika delar reagerar på stimulans.

Här handlar det om:

“Both groups of participants studied pictures of faces and houses in grayscale that were usually presented on a red or green background, respectively. Occasionally, a picture would have an “unexpected” configuration, such as a face on a green background. Subjects were subsequently tested for their memory of the expected and unexpected items.”

“The researchers discovered that unexpected stimuli enhanced an early and a late electrical potential in the hippocampus and the late signal was associated with a memory for the unexpected picture. In the nucleus accumbens, there was only a late potential which was larger during exposure to unexpected items.”

Förra gången var det sambandet där det visades att belöning i nuhet var styrande för trenderna i ögonblicket:

Det oväntade stimulerar inlärning (2009-03-15)

Det handlar just om att man den här vägen kan testa saker direkt vilka annars är omöjligt att entydigt följa. Genom detta kan man direkt särskilja betydelsen den enskilda delen har för dessa funktioner.

Vad som är så fascinerande är att de båda studierna av samma typ och som kom ungefär i samtidigt i arbetet med respektive del - dessutom kanske kommer visa sig kunna indikera hur delarna ska föras samman.

Jag har börjat samla fallstudier och anteckningar inom befintliga huvudområden dokumenterade på Pryltrend. Det rör tror jag totalt kanske 15 områden. Därefter kommer dessa tas till fas II här på Hedonimeter.

Långt ifrån alla är ännu samlade men de hittas länkade nedan allt eftersom de blir klara:

Dataspel
Färger
Reklamfilmer
Musik

Mina personliga text-bitar brukar jag inte spara. Har egentligen aldrig skapat några förrän nu ett tag när jag följt känslor i språk. Denna var dock intressant och borde jag egentligen ha skrivit på svenska som ett inlägg men jag sparar det så här istället tillsvidare. Anledningen till att jag valt engelska här har att göra med det att bromsar saker en aning samtidigt som jag är sämre på att skriva snabbt på engelska. Det gör saker lite annorlunda för hjärnan och därmed för mig lättare att bedöma tillbaka.

“Here is the thing. Very important. Text is different. Never really got it until I looked at lyrics. Sure one has read about the parts of the brain and such but one don’t really get the implication before you have tried it out fully or understand what it means.

Thats why social media gets greater compared to social meetings of town hall type and such. Or large dinner parties. It isn’t about sound level or order. All such is really the same. It’s because it’s text.

It’s easier to make things with things you read. Anything will get easier with a word or two if it’s just area relevant though not really needed for the task. I wouldn’t be surprised if I could get even a tennis player to improve his game using a bit of text during his match.

So whats special? Well text is cheating. You can use a larger in some ways better part of your brain for other things because you give it a working memory optimized just for that part of your brain: You have the stuff written right before your eyes and you can switch between memory pages.

Hence also that me and lot of others often becomes so extremly good at writing. These parts of the brain are overused and overtrained since one was a child cause you use it already for a lot more things compared to most people.”

Informatio kan sägas transformera till ett imaginärt forīs’. Ligger forīs’ långt från foris ökar svårigheter att ta till sig informatio och irrationella reaktioner kan utlösas som främlingsfientlighet. Foris varande en generellt term gör sambandet också generellt och vi kan t.ex. se samma sak för ansiktsuttryck vid depression:

1. Ett glatt ansiktsuttryck är informatio motsvarande ett glatt forīs’.

2. Befintligt forīs är i detta fall ej glatt och befinner sig tvärt om långt ifrån det forīs som forīs’ indikerar.

3. Liksom sett i studier feltolkas i detta fall också informatio och ett negativt bias läggs på tolkningen av ansiktsuttrycken vilka oftare tolkas som neutrala medan neutrala oftare tolkas som negativa.

Effekten av informatio är därför även när budskapet i sig är det samma väldigt beroende av mottagarens foris avseende effekt jämfört mellan personer. Typen informatio kan också ha betydelse och ge olika påverkan på samma individ trots samma egentligen mening.

Givet detta samband är frågan om följande relation också är riktig:

Låt foris₀ vara foris vid tiden 0.

foris₁ vid den diskreta tiden 1 efter en operation.
foris₂ vid den diskreta tiden 2 efter en operation.
foris_n vid den diskreta tiden n efter en operation.

Där varje operation vid tiden n - 1 är applikation av informatio motsvarande ett foris’ motsvarande ett önskat foris vid tiden n.

Där också:

Σ Foris | Foris’ -> Foris_z

Där Foris_z är ett önskat foris d.v.s. varje foris’ applicerat vid en tidpunkt ligger nära befintligt foris men närmare Foris_z.

Det kan i så fall innebära att man via informatio anpassade i avgränsade steg kan föra sinnesstämningen till en bättre önskad.

Jag menar att detta är möjligt och dessutom ger väldigt snabba resultat åtminstone när det gäller lättare nedstämdhet. Följande gjorde jag ett initialt liten test på mig själv för att se om jag kunde föra mitt humör till tydligt gott humör och det gav snabbt resultat. Fortsatt förstärkning ger nu resultat som varar längre i tiden och starkare.

Ökad Glädje Direkt
Fler stämningshöjande bilder
Glada gulliga foton
Stämningshöjande bilder: Många typer
Fler glada bilder
7/1-2010: Stämningshöjande bilder

Informatio i varje fall är gjort för att aktivera olika delar av hjärnan och effekten kommer tydligare vid upprepning. Även om man inte ska dra allt för mycket slutsatser från något man gör på sig själv tror jag att det är generellt särskilt som jag aldrig haft någon känslighet för placeboeffekt åtminstone när det gäller stämningshöjande påverkar. Dessutom tror jag att det hela går att generalisera också med snabba resultat t.ex. avseende främlingsfientlighet.

För marknadsföring gäller att inse att för nya kundgrupper kan givetvis effekten av upprepning vara viktig men reklambranschen eftersom denna är känd överutnyttjar den. Ett antal andra faktorer jämförbara i verkan finns och samtliga går att fånga. Det är inte ΣInformatio i sig som skapar den effekten utan upprepning av vissa väsentliga delar räcker utmärkt. Övrigt kan istället utnyttjas föränderligt för att stega en ny kundgrupp till att förstå produktens värde utan att irrationella reaktioner utlöses.

En bra fallstudie bör vara möjlig att göra för grönt te där många män ogärna drack det därför att det kanske upplevdes vara informatio med nya egenskaper felaktigt associerat till något omanligt. Där skulle man hellre stega personerna t.ex. på marknaden mellanprodukter eller föränderlig marknadsföring där t.ex. en ny produkt skapas från en i kundgruppen befintlig och som så att säga får ärva en del av dess “manliga” egenskaper.

Vi förstå från detta även att emotus både kan ses generell men även vara produkt och situations lokaliserad. Emotus gullig kan t.ex. ses som acceptabel i vissa situationer men kännas främmande i andra även när värdet är högt. Genom att stega mottagaren förändras dock detta åtminstone givet att inte konkurrerande informatio kommer. Konkurrerande informatio kan både stega personen mot en konkurrerande sinnesstämning men även blockera själva processen (d.v.s. i fall två när negativa stereotyper utlöses).

Idéen är att kommunikation har gemensamma egenskaper genom att påverka samma delar av hjärnan. Det inkluderar särskilt våra känslor. En färsk studie som pekar på korrekthet i det är:

Musikens likhet med tal ger den känsla

Detta bör dock även beröras ansiktsuttryck, bilder (inklusive filmklipp och enkla bilder som loggor), färger m.m. Att vi kan uppleva samma typer av känslor hos dessa pekar på riktigheten i det. Särskilda tillämpningar och ett urval av relevanta studier finns sorterade per kommunikationsform:

1. Musik: Studier och tillämpningar
2. Musik: Forskning (komplement till 1.)
3. Ansiktsuttryck: Studier och tillämpning
4. Text: Tillämpning, studier och verktyg
5. Färger: Studier och idéer
6. Bilder och perception: Tillämpning och studier
7. Prediktion: Studier och tillämpning
8. Orbitofrontal Cortex: Studier, artiklar och bilder
9. Commotio

Avseende prediktion är det kanske snarast intressant att försöka skatta en “signalstyrka” på påverkan avseende personer med inflytande att sprida den vidare. Där kan man tänka sig att en text med bilder, tabeller, loggor m.m. uppfattas tydligare. Området är dock svårt att bedöma. På nätet gäller dock att många läser ytligt och det kan här vara viktigare än i säg en vetenskaplig journal där läsaren inte alltid men oftare än på nätet hela texten.

Fler studier från tidigare arbete hittas via:

Bilder och perception: Tillämpning och studier

Tillämpning:

Huvudsakligen äldre tänk. Det här går säkert att förenkla. Att gå närmare perception genom att “knuffa” kan vara mer effektivt.

1. Kraftfulla trender, Referensinformation och Nuhet
2. “Nuhet” skapar ett nytt Google

Studier:

1. Personal Values Color Understanding Of Sentences Within Milliseconds
2. MRI för implicita skattningar av framtida upplevelser
3. Belöning stimulerar samarbete bättre än bestraffning
4. EEG indikerar neuroners aktivitet i hjärnan
5. Tre nya studier
6. Att prediktera framtiden är angenämt
7. En vuxen hjärna kan förändras på sekunder
8. Från Signalstyrka till Signalstyrka

Nu börjar ekonomin ta fart på allvar. Det har den gjort ganska länge nu även om vissa saker som (alltid?) släpar efter länge. Arbetslösheten tar givetvis ett tag för att gå ner. Där kan jag tycka att det huvudsakliga problemet rör yngre vuxna utan arbetslivserfarenhet men något större systematiskt problem har jag svårt att tro kan kvarstå från det.

En liten ögonblicksbild 2009-12-09 via Dagens nyheter som publicerat “telegram” från Tidningarnas Telegrambyrå:

Svenskar spår bättre ekonomi

Arbetslösheten bromsar in

Ökad orderingång till industrin

BI räknar med fler bostadsbyggen

Även KI har ljusare syn

Jag har dock min vana trogen egentligen inte läst något av “telegrammen” i detalj. Istället nöjer jag mig skribentens känslomässiga tolkning av om det är positivt eller negativt. Vill man själv bedöma sådant här avseende av vad som faktiskt rapporterats läser man mycket bättre materialet själv.

Resultaten som presenterades i den här studien bör vara välkända även om jag inte kommer ihåg i vilket sammanhang det visats tidigare. Jag hade för mig att det har gjorts tidigare även för bilder men det är kanske inte fallet. Denna skillnad i hur de här delarna aktiveras bör väl dock vara vetenskapligt dokumenterad även tidigare?

Kvinnor tänker efter och män reagerar vid fara

Hur som helst vad man vid “fara” (man visade bilder) forskarna såg var att hos kvinnor aktiveras delar av hjärnan som inducerar eftertanke runt den information man tagit in i perception från omvärlden. Hos män aktiverades istället delar av hjärnan som ökar benägenhet att reagera och börja agera redan när informationen är i perception d.v.s. utan avancerad eftertanke i cerebral cortex.

Jag vet att jag någon gång tagit upp det stora problemet med att försöka prediktera trender med klassiska matematiska modeller men låt oss börja med att ta upp det igen. Stämningsläge hos människor har stort inflytande men vanliga modeller tar bara hänsyn till det filtrerat genom händelserna de lett till. Vidare fångar de egentligen aldrig snabba förändringar därför de här sällan något att göra med det filtrerade data modellerna tar hänsyn till.

Prediktera eller positivt påverka och lära ut

Ett praktiskt problem med hur jag arbetar är att typiskt så länge jag följer en trend går den i rätt riktning. Rätt riktning utifrån vad jag tycker är viktigt d.v.s. gladare människor, bättre ekonomi, mindre miljöförstöring o.s.v. Det kan misstolkas som feltolkning av data men det är inte riktigt vad som är orsaken.

Det faktiska problemet framgår bra när jag följde hur vissa medier i Sverige visade humör och hur det tycktes påverka andra saker (egentligen för lite data för att dra statistiskt säkerställda analyser). Först tittar jag och ser vissa saker som inte känns helt bra d.v.s. att de ofta kommunicerar “negativa” känslor som tycks sprida sig något och ha inverkan på annat. Jag pekade och motverkade ut problemet med några föga eleganta men för mig välkänt mycket effektiva metoder. Det gav en upplevde jag väldigt god förändring trots att jag nog aldrig gjort det klumpigare än den här gången.

Medierna återigen konstant sura

När jag slutar följa medieaktörerna för att titta på roligare på trender verkande aktörer och faktorer har de fallit tillbaka till sina gamla ovanor. De ser helt enkelt sura eller skriver pessimistiskt även när de rapporterar positiva nyheter. Detta är åtminstone mitt intryck enstaka stickprov senaste 30 dagarna och särskilt denna veckan (även kontrollerat med tidigare ej behandlat stickprov från tidigare i år för att eliminera ev. feltolkning hos mig). Ovanorna har antagligen hängt med ganska länge nu och var mer inarbetade. Att det blivit mörkt tror jag säkert också har betydelse eftersom mediebranschen är i kris med mycket stress och befintlig nedstämdhet.

Antagligen tolkar vi det predikterande, verkande eller båda tillsammans. Själv tror jag att det behövs flera andra positiva nyheter och faktorer nu kommer för att kompensera. Alternativt att medierna (avseende de mest verkande vilka är ganska få) går tillbaka dit jag tog dem tidigare i år tidigare i år.

Starka undantag finns

Det finns undantag med medieaktörer där detta problem inte märks. Jag vill dessutom tro att undantagen reducerat den negativa effekten ganska tydligt därför dessa hör till de mer verkande och ett exempel åtminstone vid stickprov är Aftonbladet som faktiskt ökat (vid stickprov) istället för att minska.

Kanske går Aftonbladet bättre jämfört med många andra aktörer? Jag tror ju att mediebranschens ekonomiska problem varit en viktig orsak till problemen jag pekade på.

Indirekta och direkta skador?

Detta är tråkigt när jag vet att många andra aktörer i Sverige gör ett arbete som långsiktigt kommer ha stort värde där man troligen tänker likartat med mig. Tidningarna och TV-kanalerna drabbas av problemet själva också åtminstone indirekt.

Fast jag tror negativ återkoppling till medierna kan visa sig vara både direkt och snabb. Reklamköparna föredrar menar jag medier de upplever som åtminstone ej “sura” (även om det inte är ett medvetet beslut). Reklambranschen är ju till ganska stor del fylld med folk som har mycket god känslighet för att uppfatta just känslor. De inköpare jag tror påverkas är just de med störst budget (d.v.s. det handlar knappast i direkt verkan om t.ex. webbutiker som köper trafik via Adsense eller affiliate).

Den stora frågan är sedan om och hur detta kommer påverka större frågor (t.ex. sjukskrivningar, inköp, investeringar m.m.). Jag vågar inte spekulera om det och har inte försökt följa någon denna period som kan tänkas ha påverkats.

Annat som kan motverka skador

Eventuella skador här kommer ju också begränsas eller vara försumbara om positiva saker skapas i övrigt med större värde. Några möjligheter kan vara:

1. Goda nyheter från Klimatkonferensen i Köpenhamn m.fl. stora frågor.

2. Reklambranschen kan genom att verkligen tänka på vilket humör de kommunicerar i reklamfilm, bannerreklam m.m. ha tror jag stor inverkan.

3. PR-branschen bör se till att de arbetar med insändare och besläktat där man verkligen ser till att också peka på möjligheter. Det tror jag också ökar just den effekt (stärkt varumärke, ökad kortsiktig försäljning o.s.v.) man vill uppnå.

4. Företag, PR-branschen, bloggar, krönikörer m.fl. tycker jag också ska tänka över hur porträttfotografier ser ut. Några exempel på bra foton har vi nedan:

Mariette färdig med Idol!
Blogg, SVD.

Inredningsexperten: Gult är inte bra i sovrum (Expressen)
Blogg, Expressen

Shift happens
Blogg, IDG (ej IDG-medarbetare)

Hemkört – en miljöbov
Krönika, Aftonbladet

Ett företag jag såg hade bra porträttbilder på sitt bildarkiv var Symantec. Åtminstone för deras medarbetare Åsa Edner som jag behövde bild.

Åsa Edner

Tidningarna borde självklart tänka på samma sak men åtminstone när det gällde webbutgåvorna var det svårt att hitta bra exempel just nu på den tid jag var beredd att lägga (väldigt lite). Men det är just en del av problemet hela det här inlägget handlar om.

5. Jag vill ju gärna tro att den typ av förändringar flera stora företag gör eller gjort med sina produkter både positivt kommer påverka deras försäljning, kunderna och användarnas humör och positivt inverka på hela världen. Ett lovande exempel på något känner jag att Googles nya gränssnitt kan bli:

Googles nya gränssnitt imponerar

En aktör som tidigt drog nytta av dessa idéer är ju annars Nintendo särskilt med Wii.

6. En misstanke är också att våra Svenska politiker nu oftare ser sura ut. Raka motsatsen mot en del viktiga politiker i andra länder som istället börjar se gladare ut. Le bara lite - det räcker - mer när ni blir fotograferade eller filmade.

7. Slutligen är frågan om någon ska introducera en aning magi i det hela. Det räcker sannolikt bara med att det följs eller diskuteras ett tag. Men det lär knappast jag som gör det i så fall. Eventuellt kanske jag skriver ett inlägg på Nyhetsbloggen.com om detta men det är inte alls troligt.

E24 berättar att “riskkapitalet” så smått börjar röra på sig igen:

Riskkapitalet tinar upp