Tveklöst har Duke University igen demonstrerat att de är ett av världens ledande medicinska forskningsinstitut när det rör grundforskning om hjärnans “belöningscentrum”. Antalet studier jag bara spontant kan dra mig till minnes där signifikant samhällsvärde skapats inom nya områden är en handfull. Det låter litet men knappast trots att jag skrivit forskningsnyheter cirka fem år i det här segmentet vet jag annat än kanske en eller två universitet som ligger på den nivån.

Här har vi återigen ett stycke banbrytande forskning:

Distinct Value Signals in Anterior and Posterior Ventromedial Prefrontal Cortex

I Scott A. Huettel spännande och världsledande forskningscentrum på Duke där en av deras doktorander David V. Smith med kollegor presterat ett elegant stycke forskning som predikterar en exceptionell karriär.

Jag kunde inte annat än att direkt rapportera den på svenska:

Ekonomiskt värde i foton med ansikten går att beräkna

Särskilt som den bekräftar korrektheten i tre stycken grundläggande antaganden i Hedonimeter. Särskilt och viktigast att en grupp av faktorer ligger nära vad som populärt både bland allmänhet och experter kallas hjärnans “belöningscentrum” och att deras påverkan på din investeringsvilja generellt går att prediktera.

Vidare och implicit från studien inser vi att just denna funktion inte bäst ses som ett belöningscentrum utan att det handlar om motivation. Det har jag menat länge och att detta område verkligen ska ses som två delar där det underliggande just är motivation snarare än belöning i “nuhet”. Detta är också mycket mer betydelsefullt än vad som enkelt framgår i Hedonimeter därför ska man generalisera påverkan av riktad information måste man klara att separera belöning för något du gjort klart och den angenäma känsla som motiverar dig framåt, samt inse att den senare faktiskt är separerad från reinforced learning.

Även detta exemplifieras elegant i studien. Vi ser att unga män upplever en belöning av att se bilder av vackra kvinnor. Det krävs ingen reinforced learning för att uppnå detta och därmed inser vi att motivation i dessa faktorer just ska hanteras separat i marknadsföring. Reinforced learning är förvisso en välkänd mekanism som ofta används men det är inte samma sak som har betydelse för bred marknadsföring.

Tyngden hos Smith kommande karriär ser man också i hur insiktsfullt han fångar den större betydelsen i vad de dokumenterat:

“A key issue in future research will be examining how different value signals are communicated between different parts of the brain to produce our decisions,”

Från: What the Brain Values May Not Be What it Buys

Citatet är från ett pressmeddelande publicerat på:

dukehealth.org

fMRI är ett kritiskt verktyg för grundforskning

Värdet av den här studien kan inte underskattas. Ändå hör den säkert till den grupp av ofta oerhört betydelsefull forskning som aldrig uppmärksammas. Det botar ingen stor sjukdom och betydelsen ligger snarast i att resultaten pekar vägen för annan forskning som kommer i bredd men utan just något enskilt som ensamt är så stort att det märks väldigt tydligt.

Frågan är dock hur man bäst går vidare för att bedöma sådant här. fMRI är givetvis oerhört kraftfullt inte minst därför att det är enkelt. Utrustningen står hos universiteten och har någon en bra idé finns att alltid någon doktorand som kan ta in några personer som gör något medan man tittar. Fler sådana studier i det här området från ansedda Duke University med flera är givetvis intressant.

Jag törstar efter statistik

Ändå ska man ta Hedonimeter längre krävs den tunga statistiken. När man har identifierat faktorerna med rätt datakällor går de att kvantifiera direkt mot händelse. Förr gick inte det men idag har vi ett antal sådana datakällor och/eller kunskapen för att utnyttja dem. Jag ser dem i sådant som:

1. Större mediekoncerner (här handlar det om ny kunskap samt moderna annonseringslösningar som är eller kommer införas). I Sverige är det troligen primärt Schibstedt och Bonnier som har trafiken nog för att göra sådant.

2. Vi har fenomenala men lika fenomenalt (tror jag) av Google underutnyttjade Youtube. Google sitter dessutom på ett antal andra brutalt kraftfulla källor till statistik. Trevligt med Google är att de faktiskt gör mycket (kanske tillräckligt) publikt tillgängligt via API:er även om det kan kräva en del fördjupning man helst skulle vilja slippa givet att för någon som kan dom tar det ingen tid alls.

Det finns fler ställen men låt oss stanna där ett ögonblick och jämföra dem. Inte minst därför att jag känner att jag behöver gå i säng med någon större entitet här. Givetvis handlar det mer om vad de har lust till än kanske jag (även om åtminstone för dom i media lär det få ganska tydlig positiv påverkan p.g.a. viss “tämligen” unik expertkunskap rörande trafik).

Google tog nyligen fram en lösning för att identifiera look-a-likes (som jag varit så frestad att testa men väntat med att göra) och har all sin statistik. Ändå tittar vi på de gamla aktörerna i media har de en visuell talang som egentligen är lika intressant liksom möjligt att få direkt feedback på värdet av den.

I det första fallet har vi en aktör som är kunnig nog att plocka ut värdet av minsta lilla de har som de insett de har. I fall två har vi aktörer som har värde och vet att du har det men känner jag ofta inte riktigt begriper hur de skapar värde av det utan istället hamnar i jätte-projekt kring trivialiteter så fort de känner att något behöver göras (lite som jag).

I fall ett finns det där för mig via publika API:er och kanske för den delen via större reklamköpare jag känner. Dessutom har jag följt Google många år och jag kan för den delen uppleva att de följt mig många år också. Man påverkar varandra kring vad man tittar på och värden spiller över om än implicit (och jag är så tacksam för det varje gång).

I fall två är det värde som bara ligger.

I fall ett finns historisk styrka och som höll i sig länge. Men kanske börjar de glida nu. Ett XSS för en tjänst som Buzz ska man inte missa när man in-house har personer anställda som kan det området lika bra som någon annan (rent av kända för att vara direkt kunniga just i det här området).

I fall två har man tagit stryk flera år men kan vara på väg upp.

Sedan kommer det ner till inställning givetvis hur respektive kommer utvecklas. En brytpunkt där saker kan gå åt väldigt olika håll.

En till lika intressant entitet rörande sådan här statistik är tveklöst Microsoft. Också dom är en aning annorlunda.

Det samma kan sägas gälla Nintendo men de är mer som jag. Har bra idéer och insikt (verkligen ett fåtal personer - två eller tre stycken - bakom hela framgången) men sitter på lite statistik. För mig att få statistik från vore de dock lättast men de har inte vad som är intressant.

Vad jag vill och behöver gå i säng med är en av Google, Schibstedt och Bonnier så jag får statistiken utan att fullständigt behöva arbeta ihjäl mig.

Inte helt lätt givet att även om jag haft många konsultkunder och några anställningar, egna företag m.m. har jag aldrig sålt en vara eller tjänst eller sökt ett arbete egentligen aktivt. Det brukar inträffar eller inte alls. Men nu vill jag som ha den här sortens statistik enkelt och det är ju inte direkt ett område där det kanske bara inträffar. Väldigt svårt.

Studien ansedda och ledande University of California skicka ut pressmeddelande om är intressant för flera faktorer. Den pekar dessutom på praktiskt för många intressant kunskap både i vardagen liksom inom reklam och marknadsföring och värd att läsa:

Feeling blue? You’ll shun the new

Vi har på Nyfiken vital publicerat en forskningsnyhet om den på svenska:

Gott humör kritiskt för att möta nytt

En sak studien tydliggör, vilket jag var medveten om, är att repeto liksom flera faktorer mer är grupper där man antingen sedan pekar ut underfaktorer eller troligare “parametrar”. Parametrar integrerar bättre med konceptet rörande foris.

Studien är förövrigt också ett elegant exempel på betydelsen av foris i alla situationer där riktad information ska föras in.

Ännu mer intressant rent praktiskt på Hedonimeter är att ta sig en närmare titt hur praktiska metoder för att mäta liksom bibehålla humör använts. Egentligen allt där hör till vad jag laborerat på antingen begränsat till mig själv eller mycket bredare via sekundära kanaler vilka möjligen kan anses ge en övergripande representation.

University of California - God forskning och excellent undervisning

Utifrån min erfarenhet av att ha skrivit forskningsnyheter i det här segmentet cirka 5 - 6 år måste jag återigen imponeras av det höga värdet forskningen University of California. Inte bara håller den mycket hög kvalitet utan kompletterar dessutom inom områden andra missar liksom rör sig snabbt framåt mot nya upptäckter.

Mitt intryck är också att det positivt inverkar på studenternas prestationer och humör (där jag också säkert tror att all sol har betydelse). En bra sida att titta på för intresserade finns på deras hemsida:

Prospective Students

En till trevlig del av universitet där för världen ledande forskning kombineras med åtgärder som konkret förbättrar studenterans miljö har vi med:

Greater Good Science Center.

Den hör University of California i Berkeley:

www.berkeley.edu

En av deras studier vi skrev en forskningsnyhet om var:

Snällhet gjorde människan framgångsrik

Jag har börjat samla fallstudier och anteckningar inom befintliga huvudområden dokumenterade på Pryltrend. Det rör tror jag totalt kanske 15 områden. Därefter kommer dessa tas till fas II här på Hedonimeter.

Långt ifrån alla är ännu samlade men de hittas länkade nedan allt eftersom de blir klara:

Dataspel
Färger
Reklamfilmer
Musik

Det är en fråga jag inte säkert kan besvara men när det gäller TV-reklam på halvdyra tider - inte de billigaste men en bit under familjeunderhållning med dyr TV-reklam - är mitt intryck att spelsajterna testar i särklass hårdast.

Att det blivit så är inte särskilt underligt:

1. Från närliggande smalare områden inom marknadsföring är jag välkänt mycket skicklig även om jag aldrig rört något otillåten metod. Det ger viss respekt.

2. Detta är mycket lönsamma branscher men samtidigt är konkurrensen brutal. De är mycket beroende av oerhört optimerad reklam.

Vad som roar mig är att de fortsätter att optimera med faktorerna jag pekat på här vilket är en skillnad från förr. Jag ser fram emot att dokumentera ner vad man använt och förhoppningsvis kunna återkoppla mot vilken effekt ni fått. Där sådan återkoppling är möjlig kommer givetvis prioriteras i först och kanske uteslutande.

Mer rörande fallstudier:

Fallstudier

Anger faktorer upptäckta utan närmare analys från och med 23/1-2010. Emellertid kommer längre fram när denna informationskälla ska tas till konkret värde analys påbörjas snaras sex månader bakåt i tiden. Läs avseende detta även:

Dagstidningar för att värdera faktorer

Tidningar som beaktas just nu är i första hand Aftonbladet, Expressen och Dagens Nyheter men även SvD och UNT. Ordningen är utifrån hur ofta jag köper dem och där bör sägas att jag växlar mellan DN och SvD då de båda av och till tenderar att kvalitativt gå förbi den andra. För Aftonbladet och Expressen finns givetvis sådan växling men de är båda mycket jämnare i kvalitet och då inte den sömniga bemärkelsen att jämn prestation är oförmåga att gå framåt.

UNT är ju däremot en tidning för Uppsala som jag ibland läser för lokala nyheter men den är relativt mer begränsad i större frågor och därför för mig ett mindre tilltalande köp. Rent visuellt tryckt presterar den dock ofta bra.

Längre fram verkar det troligt att jag går igenom dom alla.

23/1-2010
Här gick jag och handlade en UNT åt min granne och noterade att den större bilden på utsidan fångar flera faktorer. Vad jag bedömer som mest intressant är infectus.

Givetvis är det intressant att se även för betraktandet av statyer mer allmänt där ju lemmar ofta är borta. Huruvida det bara är effekt av tiden är jag mindre säker på men tveklöst upplever jag den effekt infectus ger. I denna bild är det en hel arm som är bortta från en grekisk diskuskastare.

Vi såg ju förövrigt infectus även för statyerna jag skrev om på Pryltrend:

Kvinna uttryckt i sensuellt taktil gestaltning

Intressant att titta mer på:

Aftonbladet 26/1-2010
Expressen 27/1-2010

Genom att kvällstidningar saknar prenumeranter verkar det rimligt utan att särskilt någonsin tänkt över det att de faktorer som påverkar försäljningen är:

1. Vad som är relaterat till datum.

2. Informatio på utsidan.

Särskilt bör ju informatio i form av bild vara det viktiga. Nu har jag ju en tid upplevt relevans av och till på utsidorna hos tidningarna men inte riktigt känt att jag riktigt velat bry mig ännu i att försöka mappa lösnummer försäljningen till begrepp inom man har listorna klara och fört över fallstudierna till version II.

För tittar man på version II fångar det upp mer från studier o.s.v. men mappning mot t.ex. lösnummerförsäljning m.m. är att vända på det till det mer tilltalande objektivare. Det är ungefär som att jämföra äldre tiders psykologi där man i mycket utgick från sig i de första tankarna när man tittar på vad jag ännu gjort med perceptio.

Därefter behöver man dock försöka kvantifiera saker och ting med sådant som har statistik över population vilket vi kan jämföra med modern evidensbaserad psykologi och psykiatri vilket bör ske separerat.

Nytta av dagstidningarna i Hedonimeter

Avseende detta är kanske Aftonbladet och Expressen mer intressanta eller så är det tvärtom att morgontidningarna som är viktigare. Av kvällstidningarna är kanske Expressen mer intressant genom deras sämre color vilket ev. gör andra faktorer viktigare? Samtidigt är det ev. bättre att fånga dem samtidigt och ställa i relation till varandra?

Allt sådant kräver eftertanke och att man följt ett par tidningar utan att de har någon kännedom en period (utländska tidningar “kanske” är bättre just för det) innan man går bakåt för att identifiera dagar med intressanta faktorer hos tidningar man har viss personlig historik av och se hur det kan ha påverkat lösnummerförsäljningen (givet att den presenteras på ett sätt där den säger något användbart men jag brukar hjälpligt kunna rensa statistik från “bias” åtminstone rörande argentum album).

En förståelse av vilka faktorer som verkligen är just momenta (”nuhet”) är också viktigt eftersom vissa saker troligen ger värde kanske bara vid repeto.

Aftonbladet och Expressen är trevlig inspiration

Jag ska också säga att jag särskilt förr hade tyckte jag stor nytta av tidningarna mer grundläggande. Även är det så idag även om det just nu faktiskt är för inspiration liksom styra om “personlighet” för att försöka se saker från ett annat perspektiv. Där tycker jag att min nytta mest kommit från Aftonbladets kvinnliga krönikörer där många dessutom är väldigt mango-gult intressanta (en tidning med fina feministiska värderingar vilka jag är så öppen för och förstår värdet av har säkert många krönikörer intresserade av att fritt få utveckla sin kvinnlighet utan hänsyn till det småborgerliga så det gäller som ensamstående att passa på).

Viktigare personligen har de många gånger varit positiva för mitt humör för jag tycker både Aftonbladet och Expressen känns stämningshöjande positiva i sin informatio respektive medvetet samhällsansvariga. Kanske mer så än tidigare men jag har egentligen inte något eget “arkiv” kvar (kastat men tidningarna finns ju på otaliga bibliotek) eller ännu försökt kontrollera det seriöst vilket verkligen är nödvändigt eftersom eget humör har stor inverkan på tolkning.

Att ge något tillbaka för nyttan de skapar

För nyttan här liksom annan nytta och därför att tidningarna är viktiga ger jag dem i detta lilla enligt:

Fyra sajter - Ett koncept för media
svenskamediahus.org

1. Inlärda förenklingar från ny kunskap
2. Guide - Enkel mätning av en artikel oberoende av annat
3. Att analysera titlar

Äldre exempel och mer komplicerade metoder:

1. Jan Guillou om “lilla söta” (kul exempel)
2. Faktorer som förändrar tröskelvärden

Precis som jag skrev i en av de senare inläggen kan de fortfarande vara värdefulla att ta ut saker ifrån. Särskilt när man tittar på en viktig entitet som en tung analytiker många lyssnar och som troligen flera bloggar kommer referera till.

Denna färska studie visar att befintliga negativa känslor kan spela in. Det finns andra som mycket bättre diskuterar det men eftersom den precis kom och jag vill ha den länkad innan jag fört in den rätt tar vi med den här. Ändå är konceptet relevant. Vill du få någon att motionera kommunicerar du med honom eller som kommuniceras det via tidningar, radio, TV o.s.v. att det är viktigt men negativa känslor bromsar processen.

1. Negative Emotions Outweigh Intent to Exercise at Health Clubs

Mer intressant:

1. Verkan av negativa ord i “subliminal perception”
2. How Do We Understand Written Language?

Verktyg:

1. Google Insights
2. Google Trends
2. Google Advanced

Nyare finns från Google men jag använder dem ännu inte. Musiken tog ju en hel del tid och andra sjukdomar kom emellan. Dessutom har tillämpningar inom musik tror jag mycket större värde.

Tidigare diskuterades hur man kan göra en grov väldigt smal bedömning av enskilda nyheter som ligger i en serie efter varandra i tiden:

Att analysera titlar

När man ser den förändring som refereras kan det vara intressant att djupare analysera en artikel eller nyhet. Här ges en del tips om det.

1. Användning av ord. Först är frågan hur enskilda ord värderas. Det befintliga tabeller över det sedan många år. Jag har aldrig brytt mig att tillämpa dem utan brukar utgå från relativt alla ord ett relativt fåtal jag menar har uppenbar mening här. Till exempel är ju känslomässigt budskap i t.ex. gråter, otäckt och mörker är tämligen uppenbart otäcka. M en det är mycket otäckt som dyker upp just nu men det här är ju kanske mer intressant för ekonomijournalister för att minska risken för “snedvridning”. På samma sätt är ju en del ord ganska uppenbart positiva respektive negativa.

2. Sätta värde på ord. Sådant går ju också mäta på olika sätt även om projekt jag gjort knappast varit särskilt ambitiösa. Google tycker jag har givit mig mycket förr och numera finns ännu mer att hämta (men jag har inte hunnit än då min psykiatriska hälsa tog sig en knäck). Du når t.ex. långt med:

i) Att mäta bara vissa ord man tror är besläktade på titlar bloggar.

ii) Sedan t.ex. gå djupare in och titta hur de valt bilder o.s.v. och skatta känsloläger från bilderna. Nu ogillar jag egentligen att titta specifikt på enskilda bloggar men implicit kan ändå uppfatta kopplingar och det är som ingenting man kan göra åt. Däremot är det ju ingenting att skriva upp. Det går att göra sådant här hur avancerat som helst men jag tror på att hålla det enkelt. Är det positivt eller negativt? Är det mycket positivt? Men man kan stanna på positivt och negativt också tror jag.

Hur får man då värden för bilder? Jag tycker de är väldigt uppenbara men det finns dokumenterad forskning gjort för sådant här också även om jag inte detaljstuderat den (håller mig ofta till bara sammanfattning för att vid enskilda tidpunkter ordna en bunt besläktade studier i journaler och läsa på något bibliotek men inte ofta - för det här räknar jag kanske med att göra det två gånger första halvåret 2011 och läsa då kanske 20 på några samlade dagar. Givet att dom som skriver studierna kan så mycket mer behöver man ju inte detaljstudera. Det är ingenting att lära sig. Man söker något speciellt man kan använda - ofta något väldigt litet.

Här har vi ju en del skrivet om en studie (har jag tittat i detalj ännu):

Kvinnor tänker efter och män reagerar vid fara
(På vår Nyfiken vital och skriven av mig)

iii) Men det här går att göra på mängder av sätt. Jag har gjort det på andra sätt också. Det här är dock vad jag kört med ett tag nu och det kanske inte är bättre (hamnar nog ungefär på det samma) men det är enklare, och det är bra öppet mot musik. Jag tänker om man kan mappa titlarna på filmklipp med musik på Youtube (kanske finns ett tankefel här men jag egentligen aldrig utgått från titlarna när jag tolkat musik).

Folk sätter ju dom trots allt lite varierande eller lägger musik till egna filmklipp som de skriver något kul om i titeln. Jag känner kanske att man hittar en enklare väg här. Dock jag har tidigare dokumenterat en del annat tänk och det finns säkert här åtminstone länkat men jag tror starkt på att sådant här ska göras så enkelt som möjligt. Annars blir saker så arbetsamma.

3. Var ska man mäta ord? Jag gör det enkelt. För vanliga nyheter kör jag titlar (och det räcker långt). Men allt som är kortfattat och ska säga mycket med ett fåtal ord är bra därför då tar folk fram “kraftiga” ord.

4. Mer att mäta. Längre analyser med större tyngd tycker jag att man ska titta mer på. Dom sprider sig mer också men sådant är inte intressant här egentligen eftersom det är en enkel lösning för skribenter att använda själva innan publicering. Här kan vi också titta på bilderna. Man kan rent av vara lite fräck även om jag själv inte skulle göra det och leta rätt på analytikers privata blogg och se om den säger tydligare känslor än den officiella analysen (men sådant är kanske lite tveksamt). Vill du gå längre kan man så klart följa upp hur vissa saker plockas upp men det är verkligen att göra för mycket när en artikel mäts. Enkelt är det bästa. Givetvis om man vill kan man ju också pröva med att mäta kommentarer men här skissar vi en enkel lösning för skribenter att använda själva.

Här har vi två tillämpningar som ligger väldigt nära vad vi gör här. Särskilt det jag tittat på sista månaderna om vad som händer i hjärnan när känslor tolkats in i text, bild, musik m.m. Egentligen är det inte så intressant kanske just för enklare tillämpningar som jag arbetat med tidigare men det är intressant att förstå det något lite (längre än så är svårt att gå när man inte specialiserar sig). Dels för att förstå hur man kanske kan gå vidare och även därför att det är trevligt.

Den ena tillämpningen var väldigt användbar för mig och ytterst enkel. Jag tror dock att den kan fungera bra för andra med liknande problem. Idéen är att skapa en minneskarta där man kan nå tidpunkter utifrån känslor:

Musik som mind-map över känslor, datum och minnen

Dessutom har jag lekt med ett nytt romankoncept och det mest för att bearbeta otäcka minnen från otrevliga saker som hände tidigare i sommaren. Det finns mer att läsa om här:

Ett nytt språk och metod för en roman

Väldigt underliga och otäcka saker som väcktes upp i minnen och folk som klädde ut sig till saker som gjorde mig väldigt rädd, tydligt barnslig av och till m.m.

Ett tänk att testa på Pryltrend är också att skapa sidor gjorda för att hjälpa till att korrigera t.ex. nedstämdhet. De är givetvis inte tillräckliga i sig själva men kan komplettera annat kanske? Jag bl.a. testat runt med gullig musik, bilder och sådant som är kul. Jag tror nog att det var en av flera saker som hjälpte till på slutet. En del idéer kring det finns bl.a. här:

Gulliga vapen för en snällare värld

Artikeln är väl kanske också ett exempel på hur barnslag jag var ett tag. Men det fungerade faktiskt. Tog mig ur det. Fick mig att våga göra en tolkning att det var annat än det värsta tänkbara.

En lugn röst gav lite nytta också och den var jag väldigt glad över. Varifrån den kom förstår jag fortfarande men det var väl resultatet av den intensiva skräcken. Faktiskt tog jag och plockade upp vanföreställningen och utnyttjade den i romanprojektet. Väldigt underligt men… Vi kan inte alla vara friska hela tiden.

Eftersom vi följt konjunkturen här tidigare kan vi följa upp med nyhetsrapportering från TT via Dagens Nyheter:

KI: Botten är nådd

Följande tyckte jag var intressant:

“Inflationen, mätt i KPI, blir negativ i år, —0,3 procent. Nästa år blir den positiv igen, 0,5 procent, för att stiga till 1,7 procent 2011.”

Deflation var inte vad jag hade räknat med. Förvånar mig faktiskt och det är nog första gången under 2009 som jag blivit direkt förvånad över sammanfattade breda siffror.

Är det ett dåligt tecken? Nej knappast. Det kommer stimulera julhandeln eftersom folk när de får rapporterat att deras pengar blivit “mer värda” handlar mer. Nu har pengarna givetvis inte blivit mer värda men deflation tolkas ju ofta på det sättet eftersom folk tror att de kan köpa mer för dom. Här gissar jag förövrigt att tills julhandeln dragit igång så har det som fick KI att prediktera deflation för helåret försvunnit.

Vad gör nyheten positiv?

Låt oss titta på vad jag egentligen tycker är intressant men utan att gå in i detalj.

Titeln är KI: Botten är nådd. KI indikerar förtroende. Alla vet vad det står för och folk litar på Konjunkturinstitutet och det är inom ekonomi bland det tyngre avseende det. Dock når hela det området inte lika högt som annat kan göra inom andra områden.

Botten är nådd är positivt. Det är skribenten som gjort en tolkning. TT skribenter är dessutom konservativa så här känner nog skribenten snarare att det har vänt och han kan nog tänka sig själv att gå ut och handla.

Ingressen börjar med Statliga Konjunkturinstitutet vilket förstärker förtroendet bara KI gav i
titeln. Detta genom att skriva ut hela namnet och det följs med KI vilket förstärker kopplingen. Association till båda begreppen förs samman.

I sista meningen “förklaras” effekten med skattesänkning och låg räntor. Båda associeras av många till något bra även om det för skattesänkningar är svårare att bedöma eftersom folk också associera det negativt. Låga räntor gillar dock alla och det avslutar man meningen med. Därmed har man börjat med att kommunicera förtroende och avslutat med något starkt positivt.

Innan har vi dessutom: ljusning i ekonomin och att konjunkturen har bottnat. Det är inte lika starkt som låg ränta även om det så klart är mer relevant. Vi kan se det som att det kommunicerar något positivt och att det budskapet får förtroende från starten av ingressen och sedan förstärks via den positiva association “låga räntor” har.

Relaterade nyheter på Dagens Nyheter

Följande nyheter rekommenderas i en box i nyheten. Jag har inte kontrollerat datum för dem eller gått vidare. Skulle man följa detta kontinuerligt krävs det heller inte därför att TT (vilket detta åtminstone huvudsakligen kommer ifrån) respektive DN rapporterar kontinuerligt. Att bara titta på titeln säger mindre men samtidigt följer man kontinuerligt kan man för vissa saker gå djupare (t.ex. aktörer som gör djupare analyser) men för sådant här sammanfattat bara lägga vad titeln säger oss.

Innan nyhet tidigare berörd (2009-12-04) har vi följande:

Irland ur recessionen
Hushållens bank- och bolån ökar
Lägre boräntor drar ned priserna
Högre skatt i 27 kommuner nästa år
SHB spår försiktig Riksbank
ESV: Överskott i statsbudgeten 2013
SCB: Fortsatt deflation
Även KI har ljusare syn
BI räknar med fler bostadsbyggen
Lägre överskott i statens finanser
Exportorder lyfter verkstan
Konkurserna fortsätter minska
KI: Regeringens budget i linje med förväntan (2009-12-04)

Följande kan vi spontant räkna som positiva utan någon nödvändig analys:

Irland ur recessionen
Även KI har ljusare syn
BI räknar med fler bostadsbyggen
Lägre överskott i statens finanser
Exportorder lyfter verkstan
Konkurserna fortsätter minska
KI: Regeringens budget i linje med förväntan (2009-12-04)

Nyheten som rör 2013 vet jag inte hur den bedöms. Dels rör det framtiden vilket inte alltid berör särskilt mycket. Samtidigt finns det positiva ord i rubriken och det rör ekonomi kommer det påverka uppfattningen även om det kanske inte säger något om skribentens tolkning eller källans tolkning av nutid.

Låt oss nu titta vidare på samma rubriker och kommentera dem avseende värdering.

Irland ur recessionen
Budskapet är positivt men ingenting i rubriken kommunicerar förtroende. Ordet recession tydliggör dessutom att situationen varit svår och troligen fortfarande är det. Det är inte goda tider. Ordet är dessutom något som oftast närmast används för att skrämma folk med.
Lågt.

Även KI har ljusare syn
KI inger förtroende och ljusare syn kommunicerar att förtroende tycker att det ser bra ut.
Högt.

BI räknar med fler bostadsbyggen
BI inger förtroende. Fler bostadsbyggen indikerar att folk vågar göra något vilket är positivt. En del kanske oroar sig lite över priserna men det uppfattas positivt. Att värdet blir medel beror på att BI inte har alls samma tyngd som BI. Att det ändå får medel avseende vad som uppfattas beror här också delvis just på att det är dåliga tider. Det ökar effekten av positiva nyheter (menar jag).
Medel.

Lägre överskott i statens finanser
Statens finanser är ett problematiskt begrepp. Många stänger av när de hör det. Andra är vana att överreagera på allt som sägs. Jag skulle inte våga mig på att försöka värdera ordet eller snarare räkna in det som neutralt. Det behöver inte vara korrekt eftersom det kanske är associerat till något som ger förtroende.
Lågt.

Exportorder lyfter verkstan
Exportorder är positivt. Det kan tyckas underligt givet att det kan vara en liten affär men passerar summor över en viss nivå är det ungefär lika positivt. Mycket pengar är alltid mycket pengar och uppfattad skillnad mellan säg 1 miljard och 10 miljarder i dessa sammanhang är något för ekonomer. Folk tolkar ordvalen utan att tänka på summorna.
Lågt.

Konkurserna fortsätter minska
Det här är svårare därför vi måste försöka titta på helheten och nuhet. Detta är ett budskap folk väntar på. De är vana att när ekonomin försämras kommer nyhet på nyhet om att konkurserna ökar.
Högt.

KI: Regeringens budget i linje med förväntan
KI och Regeringens inger förtroende. Övrigt kommunicerar trygghet. Saker går som förväntat: Vi behöver inte oroa oss. Det är positivt.
Högt.

Här har vi därför:

Lågt värde: 3
Medel värde: 1
Högt värde: 3

Samtidigt hade vi ett par negativa rubriker:

Lägre boräntor drar ned priserna
Att priserna går ner på bostäder gillar inte folk. Väldigt indikativt. Samtidigt är lägre boräntor positivt. Spontant tror jag att den väger över till det negativa och det är vad som fastnar. Folk sitter inte och räknar positivt och negativt i rubriker utan de får en uppfattning. Även om det negativa i denna kan minskas av lägre boräntor är det enklast och konservativt att räkna den fullt för det mest negativa. Att det skulle stämma är dock tveksamt särskilt som lägre boräntor är först i meningen och har en storbokstav. I listor och när folk skummar tidningar är lägre boräntor vad de oftast lägger märke till. Särskilt som att de vant sig vid det nu sedan “krisen” började.
Mycket negativt (troligen inkorrekt tolkning)

Högre skatt i 27 kommuner nästa år
Högre skatt är negativt. Skattesänkning kan uppfattas åt båda hållen men högre skatt är negativt. Hur många kommuner Sverige har vet jag inte men 27 uppfattar både jag och andra som mycket. Vi är vana att 27 är mycket när det gäller stora entiteter i Sverige. Nästa år låter långt borta fast det inte stämmer. Samtidigt är det mycket negativt.
Mycket negativt.

Sammantagen tolkning

Denna tolkning är en trivialitet eftersom jag inte följt det över tiden nu på ganska länge. Dessutom utgår det från alldeles för lite. Särskilt har följande inte tagits med: djupare analyser, artiklar och nyheter där även bilder, bildtext och artikelkomponenter finns, ordval i reportage o.s.v. Stämningsläge i krönikor både i och utanför ekonomi. Ändå låt oss räkna på dessa rubriker och se vad det “visar”:

3 * 3 - 3 * 2 + 2 * 1 + 1 * 3 = 3 + 2 + 3 = 8
Maximalt möjligt värde var 21 men det ska inte tolkas på det sätt som man spontant gör d.v.s. tro att värdet skulle ligga där annars. Tvärtom händer negativt annars också. Vad som är poängen här är att följa det över tiden och se förändringar därför att när dessa sker får vi ett litet hopp under en övergångsperiod. Dessutom förändras en del ord och begrepp på en nivå vi inte berörde här. Sådant indikerar att man ska titta djupare och kanske sätta sig med dagstidningarna en månad eller två och se vad man får ut den vägen. Att räkna samman är heller ingenting som i sig är intressant men eftersom man normalt har fler datakällor som är bredare skulle man för en kort tidsperiod som denna komprimera samman det hela till ett värde. När man bara tittar på en kort tidsperiod är det dock tämligen intetsägande.

Givet situationen vi har nu är “åtta” bra? Jag har svårt att avgöra det eftersom inte följt det men åtminstone har jag svårt att tro att det indikerar att någon negativ förändring från den ögonblicksbild jag gjorde tidigare i år. Tvärtom snarast eftersom det ligger jämnt positivt över den tidsmässigt korta ögonblicksbilden.

Medan vi då just hade en förändring som nu pågått ett tag kan det nu vara på väg att “stabilisera” sig. Skribenterna har vant sig vid att situationen förändrats och kanske (vilket man skulle behöva titta bredare för att avgöra) ger det stabilitet till uppgången och att det gör att risken för en rekyl snarast minskat.

Att titta vidare

I morgon tror jag att jag ska ta och köpa några morgontidningar för att följa upp. Att bara ta en dag är inte särskilt seriöst men det kan vara intressant ändå. Åtminstone för att visa hur man väljer ut ämnen att “jämföra” med. En möjlighet där kan vara att titta på allt som har med julen att göra.