»
S
I
D
E
B
A
R
«
Humörets inverkan på nytt i “nuhet”
Feb 10th, 2010 by Hans

Studien ansedda och ledande University of California skicka ut pressmeddelande om är intressant för flera faktorer. Den pekar dessutom på praktiskt för många intressant kunskap både i vardagen liksom inom reklam och marknadsföring och värd att läsa:

Feeling blue? You’ll shun the new

Vi har på Nyfiken vital publicerat en forskningsnyhet om den på svenska:

Gott humör kritiskt för att möta nytt

En sak studien tydliggör, vilket jag var medveten om, är att repeto liksom flera faktorer mer är grupper där man antingen sedan pekar ut underfaktorer eller troligare “parametrar”. Parametrar integrerar bättre med konceptet rörande foris.

Studien är förövrigt också ett elegant exempel på betydelsen av foris i alla situationer där riktad information ska föras in.

Ännu mer intressant rent praktiskt på Hedonimeter är att ta sig en närmare titt hur praktiska metoder för att mäta liksom bibehålla humör använts. Egentligen allt där hör till vad jag laborerat på antingen begränsat till mig själv eller mycket bredare via sekundära kanaler vilka möjligen kan anses ge en övergripande representation.

University of California - God forskning och excellent undervisning

Utifrån min erfarenhet av att ha skrivit forskningsnyheter i det här segmentet cirka 5 - 6 år måste jag återigen imponeras av det höga värdet forskningen University of California. Inte bara håller den mycket hög kvalitet utan kompletterar dessutom inom områden andra missar liksom rör sig snabbt framåt mot nya upptäckter.

Mitt intryck är också att det positivt inverkar på studenternas prestationer och humör (där jag också säkert tror att all sol har betydelse). En bra sida att titta på för intresserade finns på deras hemsida:

Prospective Students

En till trevlig del av universitet där för världen ledande forskning kombineras med åtgärder som konkret förbättrar studenterans miljö har vi med:

Greater Good Science Center.

Den hör University of California i Berkeley:

www.berkeley.edu

En av deras studier vi skrev en forskningsnyhet om var:

Snällhet gjorde människan framgångsrik

Fallstudier: Pryltrend
Feb 7th, 2010 by Hans

Jag har börjat samla fallstudier och anteckningar inom befintliga huvudområden dokumenterade på Pryltrend. Det rör tror jag totalt kanske 15 områden. Därefter kommer dessa tas till fas II här på Hedonimeter.

Långt ifrån alla är ännu samlade men de hittas länkade nedan allt eftersom de blir klara:

Dataspel
Färger
Reklamfilmer
Musik

Verb och motoriska cortex samt tankar om lycka och aktivering av hjärna
Jan 16th, 2010 by Hans

Här är en artikel jag hittade refererade i Wikipedia i uppslagssidan för motor cortex:

Language Abilities of Motor Cortex
doi:10.1016/S0896-6273(04)00004-2
Volume 41, Issue 2, 22 January 2004, Pages 178-180

Oerhört intressant och förvånande att jag inte sett den tidigare (inte vad jag kommer ihåg vill säga). Egentligen är det ju som förväntat och känt men en del saker var ju ändå intressant.

Studien som diskuterats mer omfattande men tror jag tillräckligt sammanfattad i den första:

Somatotopic Representation of Action Words in Human Motor and Premotor Cortex
doi:10.1016/S0896-6273(03)00838-9
Volume 41, Issue 2, 22 January 2004, Pages 301-307

Vad man såg i studien var att verb associerade till något man gör med kroppen aktiverar motsvarande område i motoriska cortex. En intressant sak med den första artikeln är frågeställningarna och särskilt:

“The extraordinary results of Hauk et al. (2004) open other intriguing questions such as the following. Which areas participate in the comprehension of words not related to an action or to actions that some of us may have never performed, such as skiing? Do they involve visual imagery and the visual cortex? Would the mere reading of sound-related words activate the auditory cortices? Even more intriguing: what about the neuronal correlates of words related to abstract concepts, such as happiness?”

“Extraordinary” är kanske att ta i tycker jag men det kanske var det 2004. Det är relaterat hur som helst till musiken eller det var vad jag trodde i alla fall eftersom jag antog att musiken just fångade helhet. Passande just nu därför apropå:

Intressant studie om musik
Komplettering: Intressant studie om musik - Musik och det visuella

När det gäller emotionellt abstrakta koncept (som “happiness”) är svaret på frågan (kom jag fram till och tyckte dessutom att det fungerade på mig) att så sker (jämförbart i principen) när vi associerar dem till någon grundläggande informatio där tolkningen är nästan inbyggd för det t.ex. ansiktsuttryck. Kommer associationen inte naturligt behöver den läggas i informatio. Därefter kan de förstärka varandra. Bäst förklarat via följande konkreta expert där det också andra faktorer använts för att öka effekten:

Ökad Glädje Direkt

Där försöker jag nämligen göra just detta.

Vi inser att det med andra ord inte sker på samma sätt som för verb men att det praktiskt går att tillämpa likartat och med större värde.

Att stänga ner påverkan från reklam och text
Jan 15th, 2010 by Hans

När jag betraktar text, reklam m.m. för att studera området Hedonimeter berör är det upplever jag nödvändigt för förståelsen att gå ytterst nära saker och ting. Det räcker inte att dra en slutsats från en studie utan man behöver själv dokumentera och uppleva det.

Här finns två helt olika perspektiv som jag bedömt varit ytterst värdefulla. I det första “separerar” man sina tänkande delar från perceptionen så att man mer oberoende kan betrakta vad som händer utan att man i samma utsträckning påverkas. Den teknik för det som fungerat excellent för mig är Zen och det skrev jag tidigare en introduktion till på Pryltrend:

Zen ökar din motståndskraft mot trender & distraktion

En studie jag refererade mer intressant än den kan verka var denna:

“Thinking about Not-Thinking”: Neural Correlates of Conceptual Processing during Zen Meditation

Artikeln jag skrev rör ju situationen just när vi vill ha separationen. När jag som nu ganska länge istället följt det jag kallat perceptio är det istället inte vad man vill göra. Man behöver uppleva och snarast överuppleva saker d.v.s. i någon mening vill man undvika just den effekt forskarna pekade på att zen har:

“While behavioral performance did not differ between groups, Zen practitioners displayed a reduced duration of the neural response linked to conceptual processing in regions of the default network, suggesting that meditative training may foster the ability to control the automatic cascade of semantic associations triggered by a stimulus and, by extension, to voluntarily regulate the flow of spontaneous mentation.”

Vi vill ju känna allt som sker spontant i hjärnan när den möter intryck oavsett om det som här var ord eller när det är bilder.

Intressant skrev jag tror jag den där artikeln precis när jag fick från att arbeta med vad jag då kallade trender till det jag nu kallar perception.

Att titta på trender var väldigt utvecklande därför att det ledde mig till träning av hjärnan vilket tillfört mycket. Perceptio har också varit givande och ger fortfarande nytt, och viktigast att jag insåg att jag inte längre behöver använda zen i vardagen. Det började jag ju träna därför att jag är “lätt” känslig för distraktion. Vanan att använda zen regelmässigt sitter sedan hårt. Medicin mot ADHD minskar dock delvis dom problemen och träning av hjärnan tillförde ännu mer på det.

Fördelen med att inte överutnyttja zen är en större öppenhet mot känslor vilket ger värde även utanför arbetet med perceptio. Samtidigt innebär det givetvis också nackdelar. Vissa typer ansvar man haft är svåra att klara utan en starkt vältränad “självkontroll” t.ex. krävande multipla diskussioner.

Det är roligare utan zen men det innebär också att du inte kan ta ansvar för en bättre värld på samma sätt. Samtidigt lutar jag starkt åt att vi faktiskt har effektiva, kanske effektivare långsiktigt, här. Precis som jag tog upp tidigare är vad som bromsar kring det:

“Otäckt” benämns nu scarus

Viktiga skillnader mot andra som intresserat sig för mer mjuka idéer för att förändra världen finns emellertid om jag orkar nå längre där det kan börja tillämpas:

1. Jag kan diskutera och motivera detta i ett annat “språk” än vad folk som intresserat sig för detta förr kan. Det gör att många negativa stereotyper kan hanteras. I en personlig anteckning egentligen för att spegla känsloläge roade jag mig skämtsamt med att jämföra det med ett vapen för att göra kinesiska kommunistpartiets medlemmar och arme “gay”. Det är givetvis inte korrekt och heller inte hur man skulle motivera det men pekar ungefär på vad jag menar.

2. Vidare är jag troligen mycket mer rationell och mindre flummig än många andra som intresserat sig för mjuka idéer (troligen också en bra bit intelligentare också). Det ger att vi får en metodik med möjlighet till en konkret förståelse och som går att motivera vetenskapligt istället för vara en föreställning vars verkan ej kan påvisas.

3. Samtidigt är jag intresserad av praktiska saker. Därmed är det inte så mycket en vetenskaplig teori som en metodik som fångar forskning i en helhet. Från metodiken kan sedan flera tillämpningar tas ut.

4. Många som intresserat sig för mjuka frågor har dessutom inte sällan haft personliga “ovanor” liksom upplever jag “olämpliga” politiska åskådningar. Sådant försvårar givetvis spridning (vilket är helt korrekt) men det är ju inte en problematik avseende mig.

Få torde vid behov kunna kalla fram ett sådant kallt hat mot kinesiska kommunistpartiet än jag kan. Tveklöst extremt motiverande. Bara nu när jag skriver det känner jag kroppen fyllas av kraft. Men den mjukare vägen är bättre och egentligen har vi inte längre något val givet deras position i det ekonomiska systemet.

Därmed inte sagt att det är otroligt att den internationella politiska utvecklingen ändå de närmaste åren kan gå mot fler stora konflikter. Det gäller flera regioner i världen och jag ser flera mycket oroande trender. Gulligt (carmen) är därför väldigt viktigt.

Två nya intressanta studier
Jan 13th, 2010 by Hans

På Nyfiken vital publicerade vi forskningsnyheter om två intressanta nya studier. Även om det kanske inte är uppenbart kan de vara besläktade avseende hur hjärnan kan fungerar.

Den första rörde poker och där såg man att spelare som vann många pokerhänder ändå ofta förlorade mer pengar. Orsaken var att små segrar gav mindre summor men ökade risken för att förlora en större pott:

Poker: Att vinna många händer kan ge större förlust

Studie nummer två rörde påverkan av ord bärande negativa stereotyper. Särskilt intressant med studien var att påverkan dokumenterades på personer som inom aktuellt område var specialister:

Negativa stereotyper: Förändrade vårpersonalens inställning

I den första studien kan kanske effekten jämföras med den positiva stereotyper har. En positiv inställning till förmågan ökar risken för en större förlust. I det andra fallet har vi negativa stereotyper där vi får motsatt påverkan.

Tidigare har man också sett att effekten av negativa stereotyper är ytterst konkret i hjärnans funktion. Den negativa effekten kan ha att göra med den delar av hjärnan som hanterar arbetsminne och jag misstänker mer konkret att det ligger i orbitofrontal cortex:

Orbitofrontal Cortex: Studier, artiklar och bilder

Det skulle heller inte förvåna mig om påverkan både av negativa och positiva stereotyper är större vid högre intelligens men också vissa störningar i funktionen.

Orbitofrontal Cortex: Studier, artiklar och bilder
Jan 10th, 2010 by Hans

Jag hade att vi skulle kunna hålla oss en bit ovanför hjärnans närmare funktioner men det går nog inte. Dessbättre är det av allt att döma mycket enklare än jag hade räknat med därför vi kommer troligen bara behöva bry oss kanske fyra delar av hjärnan och knappast några finare detaljer i dem. Det är nog som jag känt länge att hjärnan egentligen är ganska enkel.

Det här var förövrigt den mest komiska referenslista jag gjort men det är nog tveksamt om det är uppenbart varför. Någon ser det kanske om man följt arbetet tidigare. Trevligt hur som helst och kopplat till det komiska är hur enkelt det mesta oftast visar sig vara. Men det var vad jag kände: Det var komplicerat och då har man tänkt fel någonstans.

1. Studier ansiktsuttryck

Effective connectivity between amygdala and orbitofrontal cortex differentiates the perception of facial expressions .
DOI:10.1080/17470910802453105
Social Neuroscience, Volume 4, Issue 2 April 2009 , pages 185 - 196

Beauty in a smile: the role of medial orbitofrontal cortex in facial attractiveness
Neuropsychologia
Volume 41, Issue 2, 2003, Pages 147-155

Orbitofrontal cortex tracks positive mood in mothers viewing pictures of their newborn infants.
NeuroImage
Volume 21, Issue 2, February 2004, Pages 583-592.

2. Övriga studier

Orbitofrontal Cortex and Its Contribution to Decision-Making
Annual Review of Neuroscience
Vol. 30: 31-56 (Volume publication date July 2007)
doi:10.1146/annurev.neuro.30.051606.094334

Dissociable Functions in the Medial and Lateral Orbitofrontal Cortex: Evidence from Human Neuroimaging Studies
Cerebral Cortex, Vol. 10, No. 3, 308-317, March 2000

Reduced volume of orbitofrontal cortex in major depression
Volume 51, Issue 4, Pages 273-279 (15 February 2002)

The human orbitofrontal cortex: linking reward to hedonic experience
Nature Reviews Neuroscience 6, 691–702 (1 September 2005)
doi:10.1038/nrn1747
Hela artikeln:
The human orbitofrontal cortex: linking reward to hedonic experience (PDF)

FIGURE 2 | Anatomy, variability and development of the human orbitofrontal cortex.
Morten L. Kringelbach
Nature Reviews Neuroscience 6, 691-702 (September 2005)

Emotion, Decision Making and the Orbitofrontal Cortex
Cerebral Cortex, Vol. 10, No. 3, 295-307, March 2000
Fulltext på nätet.

Gustatory responses of single neurons in the caudolateral orbitofrontal cortex of the macaque monkey
J Neurophysiol 64: 1055-1066, 1990;
0022-3077/90

Borderline Personality Disorder, Impulsivity, and the Orbitofrontal Cortex
Am J Psychiatry 162:2360-2373, December 2005
doi: 10.1176/appi.ajp.162.12.2360

Neurons in the orbitofrontal cortex encode economic value
Nature 441, 223-226 (11 May 2006) | doi:10.1038/nature04676; Received 28 November 2005;

Orbitofrontal cortex isactivated during breachesof expectation in tasksof visual attention
nature neuroscience • volume 2 no 1 • january 1999

2. Artiklar

Pressmeddelanden publicerade på Sciencedaily:

Women’s Brains Recognize, Encode Smell Of Male Sexual Sweat
Area Of Brain That Makes A ‘People Person’ Discovered

Att flytta foris för att marknadsföra produkter och påverka stämningsläge
Jan 8th, 2010 by Hans

Informatio kan sägas transformera till ett imaginärt forīs’. Ligger forīs’ långt från foris ökar svårigheter att ta till sig informatio och irrationella reaktioner kan utlösas som främlingsfientlighet. Foris varande en generellt term gör sambandet också generellt och vi kan t.ex. se samma sak för ansiktsuttryck vid depression:

1. Ett glatt ansiktsuttryck är informatio motsvarande ett glatt forīs’.

2. Befintligt forīs är i detta fall ej glatt och befinner sig tvärt om långt ifrån det forīs som forīs’ indikerar.

3. Liksom sett i studier feltolkas i detta fall också informatio och ett negativt bias läggs på tolkningen av ansiktsuttrycken vilka oftare tolkas som neutrala medan neutrala oftare tolkas som negativa.

Effekten av informatio är därför även när budskapet i sig är det samma väldigt beroende av mottagarens foris avseende effekt jämfört mellan personer. Typen informatio kan också ha betydelse och ge olika påverkan på samma individ trots samma egentligen mening.

Givet detta samband är frågan om följande relation också är riktig:

Låt foris0 vara foris vid tiden 0.

foris1 vid den diskreta tiden 1 efter en operation.
foris2 vid den diskreta tiden 2 efter en operation.
forisn vid den diskreta tiden n efter en operation.

Där varje operation vid tiden n - 1 är applikation av informatio motsvarande ett foris’ motsvarande ett önskat foris vid tiden n.

Där också:

Σ Foris | Foris’ -> Forisz

Där Forisz är ett önskat foris d.v.s. varje foris’ applicerat vid en tidpunkt ligger nära befintligt foris men närmare Forisz.

Det kan i så fall innebära att man via informatio anpassade i avgränsade steg kan föra sinnesstämningen till en bättre önskad.

Jag menar att detta är möjligt och dessutom ger väldigt snabba resultat åtminstone när det gäller lättare nedstämdhet. Följande gjorde jag ett initialt liten test på mig själv för att se om jag kunde föra mitt humör till tydligt gott humör och det gav snabbt resultat. Fortsatt förstärkning ger nu resultat som varar längre i tiden och starkare.

Ökad Glädje Direkt
Fler stämningshöjande bilder
Glada gulliga foton
Stämningshöjande bilder: Många typer
Fler glada bilder
7/1-2010: Stämningshöjande bilder

Informatio i varje fall är gjort för att aktivera olika delar av hjärnan och effekten kommer tydligare vid upprepning. Även om man inte ska dra allt för mycket slutsatser från något man gör på sig själv tror jag att det är generellt särskilt som jag aldrig haft någon känslighet för placeboeffekt åtminstone när det gäller stämningshöjande påverkar. Dessutom tror jag att det hela går att generalisera också med snabba resultat t.ex. avseende främlingsfientlighet.

För marknadsföring gäller att inse att för nya kundgrupper kan givetvis effekten av upprepning vara viktig men reklambranschen eftersom denna är känd överutnyttjar den. Ett antal andra faktorer jämförbara i verkan finns och samtliga går att fånga. Det är inte ΣInformatio i sig som skapar den effekten utan upprepning av vissa väsentliga delar räcker utmärkt. Övrigt kan istället utnyttjas föränderligt för att stega en ny kundgrupp till att förstå produktens värde utan att irrationella reaktioner utlöses.

En bra fallstudie bör vara möjlig att göra för grönt te där många män ogärna drack det därför att det kanske upplevdes vara informatio med nya egenskaper felaktigt associerat till något omanligt. Där skulle man hellre stega personerna t.ex. på marknaden mellanprodukter eller föränderlig marknadsföring där t.ex. en ny produkt skapas från en i kundgruppen befintlig och som så att säga får ärva en del av dess “manliga” egenskaper.

Vi förstå från detta även att emotus både kan ses generell men även vara produkt och situations lokaliserad. Emotus gullig kan t.ex. ses som acceptabel i vissa situationer men kännas främmande i andra även när värdet är högt. Genom att stega mottagaren förändras dock detta åtminstone givet att inte konkurrerande informatio kommer. Konkurrerande informatio kan både stega personen mot en konkurrerande sinnesstämning men även blockera själva processen (d.v.s. i fall två när negativa stereotyper utlöses).

Contra i Cognoscere
Jan 4th, 2010 by Hans

I cognoscere, perceptio, kommer contra införas. Jag har liten erfarenhet av den men lade märke till det i en reklamfilm. Därefter insåg jag givetvis att contra ofta används men exakt var den hör hemma eller motsvarar i hjärnan vet jag ännu inte men sådant läggs tillsvidare i cognoscere.

Contra handlar om att visa upp motpoler där två sådana ställda mot varandra ger effekten. Mest intressant var att när man reflekterar över contra tycks det för mig att vad som ofta används för att skapa polerna stämmer väl (exakt från vad jag kan komma ihåg från romaner och film) med vad jag valde att använda istället för känslor:

Gullig - Otäck
Motivation - Trötthet
Kärlek - Hat
Inspiration - Förstockad

Ett enkelt första exempel gjorde jag på Pryltrend (där mer praktiskt hörande hit testas och uttrycks - att göra det här skulle röra till struktureringen ännu mer och den är svår nog):

En Gullig hund för stor för att sitta i knä & En otäck katt

Gulligt är ju dessutom vad jag följt länge där nu och upplever jag med en på mig god stämningshöjande verkan vilket är mycket välkommet på vintern. Effekten är rent av förvånande hög (men känslighet i perceptio varierar oerhört mellan personer).

Exempel på gullighet för ett gladare humör ges nedan där du antingen börjar på ett eller två. De bör upprepas flera gånger så att implicita minnesbilder skapas d.v.s. när du börjar känna igen vissa bilder ökar effekten men du ska absolut inte anstränga dig för att lära in dom. Låt perceptionen sköta om det själv - Några snabba tittar av och till när du har tid över framför datorn räcker bra.

1. Fler stämningshöjande bilder
2. Ökad Glädje Direkt
3. Stämningshöjande bilder: Många typer
4. Fler glada bilder

Övrigt rörande contra

Contra i relation till foris

Från känsla till känsla
Dec 22nd, 2009 by Hans

Följande utgå från Paul Ekmans indelning enligt Wikipedia:

Paul Ekman Emotion classification

Han började med att se följande känslor:

Anger
Disgust
Fear
Happiness
Sadness
Surprise

Men kom senare att ge en längre lista på känslor inklusive positiva eller negativa:

1. Amusement
2. Contempt
3. Contentment
4. Embarrassment
5. Excitement
6. Guilt
7. Pride in achievement
8. Relief
9. Satisfaction
10. Sensory pleasure
11. Shame

Känsla i Informatio

I de tillämpningar vi tänker oss här finns en viktig sak att man kan inse och det är att känsla i det som kommuniceras behöver vara enklare än den mer exakta som ges i individuell tolkning. Känslor i informatio vi kan beakta är få och ungefär lika många som de Ekman har i första gruppen. Troligen blir de dock inte samma känslor.

De behöver heller inte exakt motsvara “vanliga” känslor utan ska istället vara vad som är mest användbart i praktisk. Några jag gått igenom och känner är meningsfulla både avseende verkan och praktisk användning inkluderar:

1. Otäck.
2. Gullig.
3. Motivation.
4. Kärlek.

Kärlek har jag dock knappt tittat på än. Motivation behöver jag kanske titta mer på också.

Överraskning är faktor och inte känsla
Överraskning bör inte räknas in bland känslorna i grupp ett eftersom det avseende aktuella tillämpningar är en faktor som kan läggas ovanpå övrigt egentligen oberoende av övrigt emotionellt kontext. Du kan t.ex. uppleva att en reklamfilm är överraskande oavsett hur den verkar i övrigt och det kan påverka den upplevelsen (även om jag ännu inte tittat på det).

»  Substance: WordPress   »  Style: Ahren Ahimsa