Den här studien om musik gladde mig att ha upptäckt:
Unsupervised statistical learning underpins computational, behavioural, and neural manifestations of musical expectation
Det därför den testar hur jag menat att man ska betrakta musik för att kunna identifiera emotionella egenskaper. Metoden tycks också ha fungerat även om det givetvis är ett grundläggande arbete men nu bör fler liknande studier börja dyka upp.
Följande tycks också intressant och är tror jag viktigare än de flesta kanske tror:
“A strong negative correlation was found between the probability of notes predicted by our model and the subjectively perceived degree of expectedness. Our electrophysiological results showed that low-probability notes, as compared to high-probability notes, elicited a larger (i) negative ERP component at a late time period (400–450 ms), (ii) beta band (14–30 Hz) oscillation over the parietal lobe, and (iii) long-range phase synchronization between multiple brain regions. Altogether, the study demonstrated that statistical learning produces information-theoretic descriptions of musical notes that are proportional to their perceived expectedness and are associated with characteristic patterns of neural activity.”
Vad som är intressant är att jag tror att det pekar på vad som gör musik speciellt. Noterna som avses i citatet ger upphov till:
1. N400 vilket bör indikera att den aktiverat de vägar som annars bl.a. semantik ger upphov till. Här blir vågfunktionen “större” vilket i språket kan jämföras både med mer utmanande, inkorrekt eller ofullständig syntax.
2. Parietalloben får förstärkt beta våg vilket är intressant på så oerhört många sätt. Inte minst förklarar det kopplingen till dans där denna samverkar och ökar förstärkningen ytterligare.
3. Vi har slutligen av vad de dokumenterade en ökning av synkroniserad aktivitet i hjärnan. I pressmeddelandet beskrivs det så här:
“Typically, the timing and location of the brain wave patterns in response to unexpected notes suggested that they stimulate responses that synchronise different brain areas associated with processing emotion and movement.”
Från: How Music ‘Moves’ Us: Listeners’ Brains Second-Guess the Composer
Det är i sig intressant på väldigt många sätt men en sak att peka på är den möjliga kopplingen till prediktion av kroppsrörelser vilket ju är givet och som troligen också expanderar ut. På det komponenten för känsla som tycks kopplad här även rent synkront.
Sammantaget också intressant och så viktigt är att det visar att musiken även om vi har likheten med språk verkligen är än det och ligger gemensamt över hjärnan. Vad som är viktigast med det är att jag återigen fick rätt vilket innebär att den grundläggande idé som jag bygger den här delen av Hedonimeter på ännu mycket troligare är korrekt.
Faktiskt ser det ut att vara precis som jag trodde att det skulle vara:
Känslopåverkan av musik
Kanske med ett undantag men det har inte just med själva resultaten i studien i sig säger utan istället att jag inser att ett evolutionärt värde kan visa sig finnas. Det kanske rent av är så att även enklare däggdjur har “musik” även om vi inte insett det eller att de nödvändigtvis spelar den för varandra annat enstaka gånger utan vana när systemet blir överaktivt av någon anledning.
Eller avseende evolutionen var det egentligen så där jag tänkte från början men avståndet är nog mindre. Jag kan tänka mig även enklare djur gör “musik” i huvudet och det i sig kan ha en funktion. Även om de kanske inte är medvetna om det och det är jag inte säker på att vi människor alltid är heller.
Intressant är också att det verkligen visade sig att vi också har kopplingen till futurus i momenta. Det här är en oerhört viktig egenskap. Betänk att det ju sker över flera områden - det är ju så att säga den globala spridningen. Intressant är ju inte just prediktionen av kroppsrörelserna för det här är verkligen vågrörelser så de fångar så att säga varandra. Så här har vi nog själva hemligheten med så mycket i musik:
1. Varför det kan vara omedelbart angenämt d.v.s. futurus.
2. Hur det kan påverka känsla åt alla håll.
3. Att det är kopplat till egentligt allt basalt vi kan uppleva.
4. Även varför musik kan tyckas ha vissa långsiktiga värden men också varför dom kanske är mindre värdefulla än många andra saker som ger samma effekt.
5. Vad som får vissa typer av musik att bli extremt populära kortare perioder för att sedan försvinna.
Ja där fick vi den faktorn dokumenterad också och det var futurus. Men futurus men något som fångar massor av förstärkande faktorer. Att futurus är viktig kan ju förövrigt förklarar varför vissa “personlighetstyper” mer sällan dansar.
Några personliga tankar jag skrev utan intresse för någon annan egentligen har vi nedan. Men att ha kvar att titta lite på när jag någon gång kanske får tid att titta på studien. Hum. Bra tankar tror jag. Utmärkt…
Utmärkt…
Ja tveklöst. Rätt i grunden. Utmärkt…
Elegant. Hum… Men det här hade jag kunnat sett om jag haft tid att se associerad forskning. Det borde jag ändå göra när jag läser den här. Men bökigt sådant där. En extern plats vore bra men vi kanske kan skapa det imaginärt här på något set.
Bra det här. Så många bra studier som kommit nu ett tag. Den här är tveklöst bland de mest lugnande. Visar att det är rätt och på så många fler sätt än som går att förklara i text på något enkelt sätt.
Här ser vi ju med det som så att säga saknas vad som gör lyrik så pass viktig. Jo så är det. Med lyriken. Ja det blir ju på två sätt faktiskt. Ja det är klart att musik kan bli så starkt. Först förstärks ju semantiken låg den där jag trodde också. Ja N400. Ha. Där kom hon igen och vi inser att det knyter samman med det också. Låt oss citera så vi har det här… Hum.
Så där från Lady GaGa - Boys Boys Boys:
“I’m not loose, I like to party
Let’s get lost in your Ferrari
Not psychotic or dramatic
I like boys and that is that
Love it when you call me legs
In the morning buy me eggs
Watch your heart when we’re together
Boys like you love me forever”
“Lite” P600 vi får. Ja förutom vad som är normalt så klart. Så vi får ju båda lite syntax och semantik så att säga och faktiskt överlagrat. Och ja faserna också men hur det kan fungera är ju svårt att riktigt förstå. Jag känner heller inte riktigt för att fördjupa mig i vågrörelselära heller direkt.
Jo jag skulle verkligen behöva samla dom nu och läsa igen mer på allt samlat så att säga. Bökigt sådant där. Så mycket man ska göra med allt. Lär knappast bli av på länge än. Tråkigt med all tid som tappades. I sommar kanske. Eller sommaren 2011 troligare. Men viktigt så klart. Så mycket som vilar här.
Först tänkte jag på några forskningsnyheter jag skrivit som det här förklarar men det förklarar kanske samtliga faktiskt:
Musik | Nyfiken vital
Någon tror jag ligger utanför detta som den om pianoundervisning. Ja och den om ljud också men den var ju inte om musik. Men annars allt tror jag. Väldigt trevligt. Utmärkt.
Utmärkt… Vi får nog ta och spara det här ändå här så att det inte försvinner. Viktigt. Hum. Bra. Tveklöst futurus.
