Sociala medier har drivkrafter i ögonblicket och en sådan är självklart föreställningen om att nå ut till väldigt många. Den möjligheten är också ytterst verklig även om beräkningen av räckvidd inte är jämförbar i siffror för annat som kan verka likartat.

Antalet RSS-prenumeranter du har på en blogg motsvarar inte antalet personer som läser ett inlägg i genomsnitt när andra kanaler som ger trafik eliminerats ur beräkningen. På samma sätt är antalet följeslagare du t.ex. har på Google Buzz inte samma antal som du faktiskt når. I undantagsfall kan det mycket möjligt vara brutalt större nära andra för vidare vad du skrivit men i de flesta fall är det mycket lägre.

Att jämföra dessa båda trafiktal är inte helt lätt därför att vad värdet står för när det gäller bloggar typiskt varierar ordentligt. En blogg som Nyhetsbloggen.com är riktad information till en avgränsad grupp har därför högt genomslag bland ett fåtal faktiska läsare som dock korrekt siffermässigt är få till antal. Annat ytligare kan skapa större siffror men läsaren reagerar mindre sällan eller värderar vad de läst sällan utanför ögonblickets nöje.

Att jämföra bloggar och sociala medier att Twitter-typ (d.v.s. inklusive Google Buzz) är därför svårt eftersom faktisk räckvidd skiljer sig en aning mellan typer. För att ändå ge en tumregel på skillnaden mellan dessa och en som oftast är väldigt korrekt hamnar du på motsvarande antalet RSS-läsare för en blogg mätt med Google Feeburner (som är den som visar lägst antal - rent av direkt konservativt litet - läsare) från följeslagare på Buzz eller Twitter genom att beräkna:

(Antalet följeslagare på Buzz eller Twitter) / 15

, där 15 ser som ett tal som för vissa strömmar bör höjas upp till 25 och rent av för engelska språkområdet inte sällan till 50 - 150.

Bonus i sociala medier

Det låter brutalt mycket men det stämmer troligen mycket bra eller mindre sällan endast bra och för enstaka fall dåligt. Och det är just detta som är en förklaring till varför Twitter m.m. är så populärt. Snabb belöning i form av antalet följeslagare är lätt att uppnå även om det sällan motsvarar faktisk räckvidd motsvarande tyngd.

Ett likartat fenomen har vi i bloggsamhällen där kommenterantet är mycket aktivt som en metod att få trafik från varandra. I sådana samhällen är det lätt att nå även så mycket som 25 - 100 kommentarer på inlägg vilket typiskt motsvarar totalt antalet besökare per dag d.v.s ingenting.

Allt ovan är exempel på den faktor jag kallat bonus realiserat i sociala medier.

Buzz har ett leende ansikte

Vad som är intressant med Google Buzz är att vi har en liknande belöning utanför faktor bonus skapad på ett annat sätt. Du kan berömma ett inlägg. Det ger föga direkt värde för dig själv eftersom det inte gör att inlägget är något du får kvar för egen del (algoritmiskt skulle det så klart också vara intressant för Google som kvalitetsfaktor men något de befintligt delvis hanterar och initialt fullt tillräckligt gissar jag) i länklistor. Inte heller ger det på samma sätt trafik tillbaka till dig jämfört med att kommentera därför att länken är gjord via javascript vilket jag menar är direkt förstörande för sådant (d.v.s. söker du bara trafik kommenterar du ev. tillsammans med att använda den). Denna är också åtminstone nu densamma visuellt oavsett hur många som berömmer (d.v.s. själva symbolen blir inte större vilket annars kunde vara intressant att realisera).

Vi ser dessutom i bilden att när du berömmer resulterar det inte i traditionell bonus i form av poäng, betyg, medaljer eller dylikt utan med ett leende ansikte:

Det är med andra ord en faktor som faller under faciesk d.v.s. ansiktsuttryck förutom det som ges bara genom att du ser att någon gillat ditt inlägg (vilket så klart är grundvärdet).

En sak (av egentligen mer) intressant med detta är att sociala medier av den här typen (Twitter-typen) redan har som noterat en brutalt inarbetad bonus svår att ersätta eller komplettera med annan. Här adderar man dock möjlighet till en annan belöning som inte passerar direkt via samma funktion men som konstaterat i forskning (om än till området “associerad” snarare än direkt handla om detta fall) kan verka stämningshöjande:

Att beräkna generella värden av vissa typer av faktorer
Ekonomiskt värde i foton med ansikten går att beräkna

Det här är en faktor jag tror långsiktigt är väldigt intressant och den känns dessutom ny i det här konceptet. Att få privilegiet att få följa den ska bli en glädje.

Google är lätt att lära från

Liksom mycket jag följer rörande Hedonimeter kan jag inte annat än imponeras av Google. De fångar sådant jag ser tidigt (och ofta långt innan jag sett det eller tydlig forskning finns) och en viktig orsak till det är givetvis deras storlek där de klarar att hålla omfattande anställd expertis även inom neurovetenskap. Färger är ett område där både jag och alla andra kan lära enormt av Google. Googles prestationer inom detta område åtminstone när det gäller webben ligger idag på en helt unik nivå.

Nintendo är ett annat företag som jag lär mig mycket från. Här kan vi nu också se att fler företag rör sig. Särskilt ser jag fram emot att se Sonys nya koncept realiserat då det på pappret är så lika något jag själv kan ha skissat som något annat:

I “make.believe” fångar Sony kraftfulla trender

Sonys “make.believe” var en sund påminnelse om att man aldrig är ensam om att se nya möjligheter när grundforskning indikerar möjligheter. Att Sony tycks vara tidiga är logiskt givet att de befinner sig i en punkt där förändringsarbete är absolut nödvändigt.

Perceptio kan missbrukas av ondskan

Det är också tror jag är ytterligare en sak som understryker betydelse av att som jag gjort påbörjat en öppen dokumentation för att dessa värden lättare ska finnas att tillgå för demokratiorganisationer, organisationer inom rättvishandel m.m. och inte endast verkligt tunga företag liksom större nationer.

Detta går nämligen att använda mer negativt vilket jag nyligen såg ett exempel på där en diktatorisk nyhetsorganisation gått över hur personer från militären såg ut på foton. I reportage där de hotade befolkningen såg plötsligt officerarna otäcka ut medan de i andra för första gången såg leende glada ut (och jag ska dokumentera detta exakt).

Den risken var en jag såg med att dokumentera arbetet med perceptio publikt och kanske tänkte jag fel men jag lutar åt att jag gjorde rätt och mer nu än för tre månader sedan.

Relaterat

Smileys för att mäta känslor

Google Buzz

Fallstudie: Stämningshöjande bilder

Impact factor för Twitter - Nådde IV snabbare än något annat

Jag har börjat samla fallstudier och anteckningar inom befintliga huvudområden dokumenterade på Pryltrend. Det rör tror jag totalt kanske 15 områden. Därefter kommer dessa tas till fas II här på Hedonimeter.

Långt ifrån alla är ännu samlade men de hittas länkade nedan allt eftersom de blir klara:

Dataspel
Färger
Reklamfilmer
Musik

Den här studien låter ju tämligen intressant eftersom den så tydligt verkar peka på att färger påverkar annan informatio:

Color of Scents: Chromatic Stimuli Modulate Odor Responses in the Human Brain

I sammanfattningen skriver man (nya stycken tillagda av mig):

“Color has a profound effect on the perception of odors. For example, strawberry-flavored drinks smell more pleasant when colored red than green and descriptions of the “nose” of a wine are dramatically influenced by its color.

Using functional magnetic resonance imaging, we demonstrate a neurophysiological correlate of these cross-modal visual influences on olfactory perception. Subjects were scanned while exposed either to odors or colors in isolation or to color-odor combinations that were rated on the basis of how well they were perceived to match.

Activity in caudal regions of the orbitofrontal cortex and in the insular cortex increased progressively with the perceived congruency of the odor-color pairs. These findings demonstrate the neuronal correlates of olfactory response modulation by color cues in brain areas previously identified as encoding the hedonic value of smells.”

Hela studien finns att läsa vilket jag får ta och göra när jag snart slutar att följa färgerna. Intressant är givetvis om man följt effekten av enskilda färger.

En sak jag såg de pekade var association till hur man lärt sig att maten ska se ut. Association är en sak planerad att läggas till. Det här pekar också tror jag på en svårighet vid strukturering hur vissa saker bäst hanteras. Färg kan ju både vara informatio men också verka mer kontextuellt. Jag lutar dock åt att sammanföra allt i begreppet informatio när det rör tillämpning.

Mer rörande färger hittas via följande inlägg även om det inte är uppdaterat:

Färger

Jag hade att vi skulle kunna hålla oss en bit ovanför hjärnans närmare funktioner men det går nog inte. Dessbättre är det av allt att döma mycket enklare än jag hade räknat med därför vi kommer troligen bara behöva bry oss kanske fyra delar av hjärnan och knappast några finare detaljer i dem. Det är nog som jag känt länge att hjärnan egentligen är ganska enkel.

Det här var förövrigt den mest komiska referenslista jag gjort men det är nog tveksamt om det är uppenbart varför. Någon ser det kanske om man följt arbetet tidigare. Trevligt hur som helst och kopplat till det komiska är hur enkelt det mesta oftast visar sig vara. Men det var vad jag kände: Det var komplicerat och då har man tänkt fel någonstans.

1. Studier ansiktsuttryck

Effective connectivity between amygdala and orbitofrontal cortex differentiates the perception of facial expressions .
DOI:10.1080/17470910802453105
Social Neuroscience, Volume 4, Issue 2 April 2009 , pages 185 - 196

Beauty in a smile: the role of medial orbitofrontal cortex in facial attractiveness
Neuropsychologia
Volume 41, Issue 2, 2003, Pages 147-155

Orbitofrontal cortex tracks positive mood in mothers viewing pictures of their newborn infants.
NeuroImage
Volume 21, Issue 2, February 2004, Pages 583-592.

2. Övriga studier

Orbitofrontal Cortex and Its Contribution to Decision-Making
Annual Review of Neuroscience
Vol. 30: 31-56 (Volume publication date July 2007)
doi:10.1146/annurev.neuro.30.051606.094334

Dissociable Functions in the Medial and Lateral Orbitofrontal Cortex: Evidence from Human Neuroimaging Studies
Cerebral Cortex, Vol. 10, No. 3, 308-317, March 2000

Reduced volume of orbitofrontal cortex in major depression
Volume 51, Issue 4, Pages 273-279 (15 February 2002)

The human orbitofrontal cortex: linking reward to hedonic experience
Nature Reviews Neuroscience 6, 691–702 (1 September 2005)
doi:10.1038/nrn1747
Hela artikeln:
The human orbitofrontal cortex: linking reward to hedonic experience (PDF)

FIGURE 2 | Anatomy, variability and development of the human orbitofrontal cortex.
Morten L. Kringelbach
Nature Reviews Neuroscience 6, 691-702 (September 2005)

Emotion, Decision Making and the Orbitofrontal Cortex
Cerebral Cortex, Vol. 10, No. 3, 295-307, March 2000
Fulltext på nätet.

Gustatory responses of single neurons in the caudolateral orbitofrontal cortex of the macaque monkey
J Neurophysiol 64: 1055-1066, 1990;
0022-3077/90

Borderline Personality Disorder, Impulsivity, and the Orbitofrontal Cortex
Am J Psychiatry 162:2360-2373, December 2005
doi: 10.1176/appi.ajp.162.12.2360

Neurons in the orbitofrontal cortex encode economic value
Nature 441, 223-226 (11 May 2006) | doi:10.1038/nature04676; Received 28 November 2005;

Orbitofrontal cortex isactivated during breachesof expectation in tasksof visual attention
nature neuroscience • volume 2 no 1 • january 1999

2. Artiklar

Pressmeddelanden publicerade på Sciencedaily:

Women’s Brains Recognize, Encode Smell Of Male Sexual Sweat
Area Of Brain That Makes A ‘People Person’ Discovered

Jag lade precis till mappa i perceptio under cognoscere. Det är också min tro att mappa permanent kommer ligga under cognoscere (där nu en hel del finns som senare kommer flyttas om).

Mappa i informatio och dess påverkan har jag känt till länge. Redan på den gamla studien på taxichaufförer i London där den långsiktiga effekten av upprepad informatio med mappa resulterande i tillväxt av hippocampus var jag medveten om att “kartor” och dylikt hanteras särskilt och i den nuvarande terminologin är det en dimension av forīs (vilken har fördelen att vi kan abstrahera bort hjärnans delar och dess i och för sig enkla samband men med namngivning som genom historien blivit onödigt komplicerad).

Mappa i perceptio är med andra ord den omedelbara effekten denna typ av informatio resulterar i och vilken är den samma som stimulerande den neurogenesis som gav taxichaufförerna större hjärna (hippocampus).

Dessutom hör mappa (av och till använder jag begreppen synonymt mellan egenskapen informatio och resulterande verkan och det är min förhoppning att det ska visa sig vara möjligt genomgående efter vissa senare modifikationer) till vad jag själv experimenterat mest med. Jag kan dock konstatera trots att egenskaper vilka bör ha god användbarhet inom marknadsföring att mappa idag i sådana sammanhang knappt alls används och då föga optimalt (jag har endast sett det där direkt relevans finns t.ex. flygplan som åker till semesterorter över kartor).

Egenskapen fördes in enligt:

4.9. Mappa
Mappa är något i informatio som får oss att fundera över hur det översätter till en väg att “gå” i rummet. Det är typiskt kartor eller foton av underliga gångar. Mappa är troligen inte i sig stämningspåverkande men kan via påverkad aktivitet förstärka annan sådan påverkan.

De kan även verka distraherande men är som sådana sämre än troligen nästan allt annat därför att uppmärksamhet antingen är mycket låg (kan dock i t.ex. serier av bilder ändå vara värdefullt) eller mycket hög. I det första är distraktionen givet denna funktion i hjärnan för låg och i det andra fallet märks “ingenting” i omvärlden.

Från: Perceptio

Jag har ännu inte läst in mig (repeterat gymnasiet och universitetet egentligen inom fysik) tillräckligt för det mest grundläggande om färger och ljus. Från början hoppades jag här kunna ha dem i det samlade begreppet color. Det är emellertid inte möjligt utan ljus behöver hanteras separat.

Nu finns redan begreppet magnitudo men ska det tillämpas color behöver color ses som informatio och det är jag väldigt trygg i är falskt. Dessutom påverkas ljus troligen all informatio snarare än potens.

Därav infördes nu luminosus i perceptio under potens enligt:

“2.7. Luminosus
Att ljus påverkar vår uppfattning av ett budskap är självklart. Bara något trivialt som att en text är svår att läsa därför att det är mörkt är ett extremt exempel på det. Det kan troligen få betydelse långt innan det där kanske informatio med mer luminosus lättare uppfattas tydligare eller mer positivt.”

Från: Perceptio

Dessutom uppdaterades kartan över artiklar, studier m.m. rörande färg så att den nu samlar både färg och ljus. Jag har en hel del egna anteckningar som ska föras in där men det kan vänta tills jag kommit längre med dom. En extern artikel fördes dock in:

Color FAQ - Frequently Asked Questions Color

Den uppdaterade kartan:

Färger och ljus: Studier, artiklar och idéer

I den del av creatus kallad perceptio har nu infectus lagts till. Infectus fångar den utökade effekt dokumenterad för flera typer av ofärdig informatio. Det är inte självklart att infectus som nu ska ligga i cognoscere men tillsvidare hamnar vad jag är osäker på in där. Egentligen lutar jag åt att infectus slutligen hamnar i potens och att jag nu inte gjorde det har att göra med hur de flesta ännu betraktar fenomen.

“4.8. Infectus
Vad som är “ofärdigt” i informatio men ändå möjliggöra hjärnan att nå en uppfattad tydlig lösning kan ha större påverkan än annars. Förklaringen tror jag har mycket att göra med som diskuterades i:

Varumärket “DELL inspiron” analyserad

I stycket Att skapa kraftfulla namn på varumärken. På samma sätt som det där kan finnas flera konvergerande åtminstone initiala lösningar kan det här helt enkelt krävas större “kraft” för att nå lösningen. Mer av relevanta delar av hjärnan aktiveras och vi får ett tydligare avtryck.”

Från: Perceptio

Den del av Creatus vi kallar perceptio har kompletterats med tacitilis som är en typ av informatio. Informatio är budskapet vi tar in från omvärlden och det kan kommuniceras t.ex. via bild, text, ansiktsuttryck m.m. En till metodiken underliggande idé är bl.a. att informatio av flera typer parallellt kan ha större inverkan.

I en studie publicerad i Nature (november) såg man att känsel inverkar hur talade stavelser uppfattas. Genom att blåsa lite luft på huden feltolkades flera stavelser. Det har att göra med att vi andas ut när vissa stavelser uttalas.

Tactilis lades till enligt:

1.4. Tactilis
Att känsel kan kommunicera information är självklart. Det kan dessutom inverka på hur annan kommunikation tolkas vilket har visats enligt:

Känsel påverkar hur tal uppfattas

Lokal aktivitet ger vi namnet locus. Det kan vara vad som antecknats kort för framtida uppföljande pyramidceller:

Ny forskning om pyramidceller
Är pyramidceller viktiga?

Men kan lika gärna vara mer komplicerat eller varierat. Precis som jag tidigare skrev är det i sig inte viktigt eftersom vi inte specifikt söker någon neurologisk tillämpning utan snarare än metodik tillämpar i artiklar, böcker, reklam, marknadsföring m.m. samt även kanske bra för läsare eller “litteraturanalytiker”. Ändå är vissa väldigt specifika resultat i forskning intressant därför att det pekar områden som kan tillföra eller korrigera mer övergripande kunskap i modellen.

Genom att införa begreppet locus kan en av de mest centrala delarna diskuteras utan att vi låser oss vid något.

Jag gjorde en enkel tillämpning av ett fåtal av grupperna införda i “översiktskartan” av vad jag själv brukar kalla perceptio magica. Tillämpningen är för ökad glädje och tänkt att verka lite lugnande och stämningshöjande:

Ökad Glädje Direkt

Även om den givetvis inte är något som kan ersätta ljusterapi, läkemedel, kognitiv beteendeterapi eller annan välkänt effektiv behandling av den nedstämdhet jag och många andra blir känsligare för under vintern är det något som kanske kan hjälpa till lite. Allt som är ofarligt och höjer upp humöret är bra. Effekt är givetvis individuell och känner man viss verkan gör man bäst en egen sida. Effekten blir också större när man gör det själv.

Foto: Edwin Dalorzo Licens: CC by-sa 2.0

Vad är det då som ger effekt? Uppenbart är givetvis foton men jag bedömer dom närmast som förstärkande och den som är tydligt nedstämd kan dessutom märka dom i mindre utsträckning. Texten är vad som har den största effekten. Längre fram bör vi diskutera det närmare utifrån forskning och exempel.