Den här studien har jag har stora förväntningar på ska visa sig extremt relevant för Hedonimeter:

Neural mechanism may underlie an enhanced memory for the unexpected

När jag förde samman förståelse från en tidigare del av Hedonimeter (d.v.s. utanför perceptio för vilken arbete skett mer publikt) kom också en studie som visade och bekräftade ett kritiskt samband via samma arbetsmetodik. Det handlade både här och då om möjligheten att direkt mäta långt in i hjärnan för att se hur olika delar reagerar på stimulans.

Här handlar det om:

“Both groups of participants studied pictures of faces and houses in grayscale that were usually presented on a red or green background, respectively. Occasionally, a picture would have an “unexpected” configuration, such as a face on a green background. Subjects were subsequently tested for their memory of the expected and unexpected items.”

“The researchers discovered that unexpected stimuli enhanced an early and a late electrical potential in the hippocampus and the late signal was associated with a memory for the unexpected picture. In the nucleus accumbens, there was only a late potential which was larger during exposure to unexpected items.”

Förra gången var det sambandet där det visades att belöning i nuhet var styrande för trenderna i ögonblicket:

Det oväntade stimulerar inlärning (2009-03-15)

Det handlar just om att man den här vägen kan testa saker direkt vilka annars är omöjligt att entydigt följa. Genom detta kan man direkt särskilja betydelsen den enskilda delen har för dessa funktioner.

Vad som är så fascinerande är att de båda studierna av samma typ och som kom ungefär i samtidigt i arbetet med respektive del - dessutom kanske kommer visa sig kunna indikera hur delarna ska föras samman.

Nu är jag inte alls långt ifrån att se ett tillämpbart lateralt koncept med både “arbetsminne” och “perception” (egna äldre definitioner) på ett sätt enkelt att uttrycka. Även om det kan tyckas lite flummigt lutar jag mer och mer att dela upp saker i en dimension efter färgerna gult, blått och rött.

Det motsvarar faktiskt elegant dom tre axlar som redan finns men på många sätt blir det tydligare. Mest intressant här är att det funktionellt skär även genom äldre delar som jag egentligen aldrig tänkt publicera här. Perceptio räcker bra för all normal användning med utvalda tillämpningar från övrigt.

Jag har börjat samla fallstudier och anteckningar inom befintliga huvudområden dokumenterade på Pryltrend. Det rör tror jag totalt kanske 15 områden. Därefter kommer dessa tas till fas II här på Hedonimeter.

Långt ifrån alla är ännu samlade men de hittas länkade nedan allt eftersom de blir klara:

Dataspel
Färger
Reklamfilmer
Musik

En kort anteckning som jag tror är viktig. Notera att listningen inte är korrekt:

1. Det är skalor i vissa där bara det ena angivits.
2. I vissa fall är termerna kanske ännu ofullständiga.

Rött - Koncentration - Känslor - Kärlek
Grönt - Koncentration - Känslor - Motivation (ursprunglig definition)

Gult - Perception - Navigation - Gulligt
Blått - Perception - Navigation - Inspiration

Jag funderar så smått på att när den samlade struktureringen direkt på Hedonimeter.org tar fart åtminstone i introduktionen i olika huvudgrupper. Vad jag så smått tycker mig se just nu är vad vi kan kalla:

1. Perception.

2. Uppmärksamhet.

3. Navigation.

4. Känslor.

Det kan uppfattas ligga ganska nära allmänna sett att se på hjärnan men vi kommer avvika från det. En anpassning redan där mot det praktiska är givetvis det bästa.

Notera här att vi har vad vi kanske kan se som fyra axlar och jämför med att vi har fyra axlar även i emotus:

Gullig - Otäck
Motivation - Trötthet
Inspiration - Förstockad
Kärlek - Hat

Det är inte planerat så men det innebär inte att ett samband inte fanns. Tvärt om tror jag faktiskt att samband finns om än inte ett till ett. Betänk här att jag har “förenklat” känslor till vad som är meningsfullt för informatio och att det inte är binärt utan en glidande skala för att möjliga beräkning från t.ex. text.

Låt oss nu återgå till de fyra “skalorna” jag tycker mig se och förklara dem:

1. Perception.
Egentligen allt som påverkar utan att vi särskilt tänker på det. Du tänker på något helt annat t.ex. vilket färg som kommer bli typiskt för 2010 men beundrar samtidigt utan att ha planerat det en vacker kvinna som ler välkomnande (antagligen därför att hon tror att du längre fram kommer köpa massor av saker till ditt hem eftersom du fotograferar så mycket).

2. Uppmärksamhet.
Allt som utlöser eller förstärker uppmärksamhet d.v.s. att du specifikt betraktar något. Det finns mängder av välkända metoder för att göra detta vilket är orsaken till att jag lagt minst energi på detta undantaget ett bredare mer grundläggande arbete som del av en annan del än perceptio (vilket 1 - 4 här är del av oavsett namn).

3. Navigation.
Detta handlar om alla faktorer som aktiverar långtidsminne, utlöser via visuella rum, text med vissa typer av gåtor o.s.v. Det vill säga allt som är “labyrinter”, kartor, utlöser kreativitet eller handlar om memoria, fama o.s.v. Några av dessa kan illustreras via följande från fallstudierna på Pryltrend:

Kreativt: Bild av skärmen på en väderradar

Karta: Världens 19 farligaste vägar

Labyrint: Ingång till butik eller labyrint? Mappa skapar spänning

Gåtfull text: Jefferson Airplane - White Rabbit

4. Känslor.
Faktorer som påverkar via att visa upp känslor och/eller förstärka eller utlösa känslor.

Exakt hur det här kommer sluta är jag inte säker på än mer än att det inte kommer se ut exakt så här. Snarast tror jag att vi kommer få först två grupper i en huvudgrupp inkluderande ett och två. Därefter andra huvudgrupp med vad jag här kallade navigation och känslor men också kanske en eller två till.

Här lutar jag egentligen åt att se över det själv en gång till och därefter leta rätt på en lämplig strukturering att “låna” som också utgår från basala funktioner i hjärnan och därefter översätta den till informatio. Jag brukar ju undvika material av typen lärobok, gamla studier och dylikt därför går man in i ett problem i färska studier och slår specifikt upp fastnar man inte i gamla felaktiga föreställningar. När man snart nått fram kan det dock fylla en funktion.

Här sammanfattas idéer rörande den faktor som kallas mappa och vad som dokumenterats rörande den. Vad som avses med begreppet finns att läsa i:

Mappa finns nu i Cognoscere, Perceptio

Innehåll i detta dokument:

1. Inledning
2. Arbetsminne hanterar navigation annorlunda
3. Pyramidceller är viktiga för navigation
4. Navigation i hippocampus
5. Att utforma för mappa
6. Brödtext hög i mappa
7. Lyrik hög i mappa
8. Strikt mappa respektive kreativitet
9. Tillämpningar av mappa
10. Tidigare om mappa på Hedonimeter
11. Tidigare om mappa på Pryltrend

1. Inledning

Hur tillfredsställande det var att plötsligt se mappa klart kan inte nog uttryckas. Min korta anteckning kan tyckas trivial men verkligen att den uttrycker allt viktigt:

Minnen, drömmar, labyrinter och mappa

Ändå är det viktigt att se över grundforskningen åtminstone för att bekräfta att jag har rätt och vad relevant för hedonimeter som saknas.

Jag ser som uppenbart i inlägget att det är hippocampus som är kritisk för mappa. Det är i princip samma bakomliggande funktion menar jag som hanterar åtminstone vissa typer av minnen och troligt åtminstone allt som har med rummet att göra troligt undantaget vad som direkt ligger i arbetsminne.

2. Arbetsminne hanterar navigation annorlunda

Just skillnaden mellan arbetsminne och mappa i hippocampus tycker jag fint illustreras av forskningsnyheten jag skrev om den NIH finansierade studien:

“I studien fick personer med Williams syndrom se när någon gömde ett objekt under en bit tyg i hörnen i ett rektangulärt rum med fyra solida svarta väggar utan landmärke. Deras syn hindrades och de snurrades runt cirka 10 sekunder och fick sedan i uppgift att hitta objektet.”

Från: Förmåga att navigera bunden till arvsanlag | Nyfiken vital

3. Pyramidceller är viktiga för navigation

Jag fick mig ju tidigare för mig att pyramidceller var kritiska för flera saker jag misstänkte hörde hemma i hippocampus:

Ny forskning om pyramidceller
Är pyramidceller viktiga?

Även om jag då ännu inte fullt hade sett det var jag precis på detta om än med utgångspunkt i text:

För just mappa kan det faktiskt vara så enkelt att det fungerar ungefär på samma sätt oavsett om vi läser en karta, orienterar i rummet via visualisering eller läser en “underlig” text. Det är möjligt att allt detta kan sammanfattas i begreppet mappa (d.v.s. “navigation”) även om det inte är säkert att det är det sätt som man bäst praktiskt uttrycker det på. Snarare introduceras en större bakomliggande grupp liksom för vissa andra saker om än ej uttryckta här än.

4. Navigation i hippocampus

Jag gjorde nu också en sökning efter sammanfattad information rörande navigation i hjärnan. Helst väntar jag länge med sådant därför att utvecklingen är så oerhört snabb just nu där egentligen få betydelsefulla studier intressanta i Hedonimeter finns längre bak och man bygger oftast bäst förståelse av att följa färska studier. Att se över detta nu för mappa är dock riktigt.

Sammanfattningen Wikipedia har tycks peka på samma sak jag sett:

Hippocampus - Role in spatial memory and navigation

Den underliggande teorin sägs ha funnits sedan 1970-talet om än tror jag mycket smalare och utan vad som här är väsentligt d.v.s. kopplingen till utformningen av informatio. Likväl är vad de skriver läsvärt:

The discovery of place cells in the 1970s led to a theory that the hippocampus might act as a cognitive map—a neural representation of the layout of the environment. Several lines of evidence support the hypothesis. It is a frequent observation that without a fully functional hippocampus, humans may not remember where they have been and how to get where they are going: getting lost is one of the most common symptoms of amnesia.

Studies with animals have shown that an intact hippocampus is required for some spatial memory tasks, particularly ones that require finding the way to a hidden goal. The “cognitive map hypothesis” has been further advanced by recent discoveries of head direction cells, grid cells, and border cells in several parts of the rodent brain that are strongly connected to the hippocampus.

5. Att utforma för mappa

Just det jag markerade kursivt i citatet från Wikipedia är menar jag mycket betydelsefullt och kan gå långt utanför vad vi allmänt egentligen associerar till spatialt minne. Det är möjligt att väldigt mycket visuellt hamnar här bara därför att det utformats på ett särskilt sätt även när den utformningen i sig inte adderar någon väsentlig information. Ett utmärkt exempel jag menar är relevant har vi i följande inlägg:

Kreativ användning av mappa

Jag menar precis som tidigare sagt att det också kan gälla text.

6. Brödtext hög i mappa

Avseende text med mappa gjorde jag ett trivialt exempel förklarad enligt:

Följande inlägg är med informatio i form av berättande text tämligen tung i mappa:

Jefferson Airplane - White Rabbit

För mig som vet vad den handlar om (ett beslut i en politisk fråga) bär den information. Däremot för andra bär den egentligen inte mot något faktiskt konkret men kan ändå upplevas meningsfull och tolkas då utifrån specifika egna föreställningar och idéer. De kan för att peka mot någon praktisk användning t.ex. ha värde för implicit-mätning för inställning av olika saker.

Texten saknar relevant information men är närmast som en karta som aktiverar via mappa och sedan via “kreativitet” fylls ut med personliga idéer och trosföreställningar.

7. Lyrik hög i mappa

Ett fint exempel på lyrik hög i mappa har vi i Boys Boys Boys med Lady GaGa vilken förövrigt först tydligt hjälpte mig på vägen att förstå det här. Läs följande vers:

“I’m not loose, I like to party
Let’s get lost in your Ferrari
Not psychotic or dramatic
I like boys and that is that
Love it when you call me legs
In the morning buy me eggs
Watch your heart when we’re together
Boys like you love me forever”

Vi får flera tolkningsmöjligheter av:

“Love it when you call me legs
In the morning buy me eggs ”

Därför att hon skriver om en annan sak d.v.s. hon blir smickrad och tillbringar natten med honom och de äter frukost. Jag tror tolkningen av detta också faller under samma funktioner som för navigation (avseende vad som hanteras i mappa).

8. Strikt mappa respektive kreativitet

Det är aktivitet som konvergerar mot punkter. Vid kreativitet eller “irrelevant” mappa har vi extra punkter som aktivitet konvergerar mot. I exemplet med Boys Boys Boys både samlevnaden och ägg respektive ben.

Vid kreativitet får vi samma fenomen. Går kreativiteten längre och går över i galenskap ökar det ännu mer och vi får punkter som aktivitet konvergerar mot i allt vilket upplevs relevant.

9. Tillämpningar av mappa

Vi inser att flera kraftfulla tillämpningar av mappa är möjliga vilka helt säkert kommer uttryckas separat bättre och vi nöjer oss här med lista dem:

1. Öka aktivitet i hippocampus för att stärka minnet av annan information.

2. Stimulera kreativitet genom att öka aktivitet som kan få “irrelevanta” minnen att aktiveras och därigenom peka ut nya lösningar.

3. Intressera t.ex. en besökare på en webbsida att söka sig vidare på den för att nå ett bonus.

4. Träna hippocampus för att stimulera tillväxt i av gråmassa och därigenom minska de problem ett flertal sjukdomar inklusive depression och stress orsakar.

5. Utforma tävlingar som är mer lockande.

6. Mer attraktiva dokusåpor t.ex. av Robinson-typ.

10. Tidigare om mappa på Hedonimeter

Minnen, drömmar, labyrinter och mappa
Kreativ användning av mappa
Absconditus införs för det delvis dolda

11. Tidigare om mappa på Pryltrend

Pryltrend fungerar i mycket som ett laboratorium och anteckningsblock över företeelser relevanta för Hedonimeter. Nedan har vi ett urval av vad som dokumenterats för mappa eller som det mer allmänt kommer kallas där navigation:

Musikvideos med Leila K demonstrerar rött, blått och mappa
Länkar är blå och är navigation
Musikvideo med navigation och en kvinna i rosa
Rörlig 3D-visualisering av vätskekylt server-rack
Den manliga kraften av cigarr uttryckt i text
Världens 19 farligaste vägar
Lunchomelett med sötkryddig manlig styrka och härligt kvinnliga bär med läskande örtkryddor
Godisklubba med kreativa egenskaper
Madonna i reklam för Mitsubishi - Causing A Commotion (1987)
Samantha Fox- Nothing’s gonna stop me now

En ofullständig anteckning så jag inte glömmer det medan jag promenerar:

1. Mappa och koppling till drömmar.

2. Alla drömmar jag då kommer ihåg handlar om saker där mappa är tydligt.

3. Drömmar och koppling till minnen.

4. Att mäta minnesförmåga gör vi med labyrinter. Åtminstone hos möss.

Och där var vi i mål på den också. En av de grundläggande hörnstenarna. Den här reflektionen tror jag är betydligt större än den låter. Började inse den redan i natt när jag vaknade av en underlig dröm men jag har varit på väg att se hela det där området i sex månader nu utan att riktigt komma igenom. Övriga delar av hjärnan är enkelt men hippocampus är för många saker väldigt dold för oss där den verkar implicit t.ex. under natten eller när idéer bara dyker upp som koppling mellan flera saker man lärt sig men där dessa är dolda för den nya idéen.

Jag ser verkligen fram emot att få resultaten från Beijings studie på navigation.

Contra har jag ännu inte tydligt följt eller försökt läsa in mig på. Ändå är det ju ett välkänt verktyg i allt från politiska tal och debattartiklar till reklam. En sak jag uppmärksammat och som väl stämmer med mer övergripande tänk är att en stark relation till foris finns.

Foris är det befintliga “stämningsläget” där vi har känslor och föreställningar relaterade till frågan. Precis som i övrigt rörande foris gäller att om contra är mycket stort i förhållande till foris kan det vara mindre troligt att mottagaren av informatio beaktar det eller argumenten rörande det.

Om det ska hanteras i samma informatio är det i så fall kanske bättre att använda flera contra där foris i bästa fall flyttas. Det kan t.ex. i en debattartikel vara lämpligt med ett contra som ligger nära den befintliga föreställningen men där man pekar på ett problem som det ger upphov till i ett antal argument. Därefter kan ett större contra pekas ut som ligger längre från personens i frågan övergripande föreställning.

Jag började lägga till ordförklaringar för specialiserade begrepp. Mer komplexa saker lär vi säkert kunna undvika men vissa saker är nödvändiga att diskutera kort i introduktionen och ett sådant begrepp är N400. Den finns nu förklarad i:

hedonimeter.org/ordlista/N400.html

Begreppet N400 användes innan i:

Intressant studie om musik

För mer om det området rekommenderas i första hand den första länken under läs mer:

Event-Related Potentials and Language Processing: A Brief Overview.

Det är en bra sammanfattning och det var ren tur att jag kom ihåg vad den hette eftersom jag gjorde mig av med diverse skräp jag samlat på mig. Jag kanske får tillfälle att skriva ut den igen men enklast borde jag försöka få råd med en skrivare. Fast de kanske är billigare numera.

Nu har jag också fört in characterizare (”sterotyper”) i listan där jag håller “samtliga” (det finns fler på lösblad) begrepp samlade:

Viktigt inför samlad strukturering I: Begrepp

Det är lätt att glömma sådant men särskilt just det där mellansteget är viktigt att hålla uppdaterat nu och också att föra in övriga begrepp i. En del som finns där kommer dock sannolikt inte tas med.