Confidence är vad som kommunicerar förtroende. Effekten det har manifesterar sig kanske via att personen kan slappna av i kontroll och/eller oro som annars hade inneburit en kostnad i ansträngning, tid eller pengar. Här går vi igenom några egenskaper som påverkar förtroende.

1. Certifierade experter inger förtroende
2. Referenser är viktigt
3. En liten bland många faktorer till tidningarnas problem på nätet
4. Ämne som bevakas har betydelse
5. Stora händelser “kräver” confidence
6. Dyr men falsk confidence
7. Vad som kostar är confidence

1. Certifierade experter inger förtroende

Ett exempel på effekten av confidence har vi nedan:

Health stories by experts more credible than blogs

För min SEOTaktik.com som bevakar säkerhetsområdet vilket jag arbetat mycket i både kommersiellt och ideellt skulle därför det korrekta vara att fotografera diverse certifikat, signerade foton m.m. liksom välja ut en del från karriären. Det har påbörjats och ett trivialt första exempel är:

En till komiskt incident runt klientsäkerhet

Inlägget ger ett ganska imponerande exempel för att vara 2003. Genom att jag gjort inlägget komiskt i paketering minskar den effekten men det går att göra om längre fram. Vidare var det inte huvudsakligen riktat mot flertalet läsare. Liknande saker man kan göra är exempel på olika utbildningar man lett förr inom t.ex. polisorganisationer och större företag eller tidningar man skrivit i.

2. Referenser är viktigt

För all publicering på nätet är det viktigt att vara noga med att ge korrekta och fullständiga referenser. Det gör det möjligt för läsaren att söka mer information och kontrollera uppgifter.

Jag menar att mekanismen är exakt den samma som för experter. Exakt vilken som har mest confidence beror verkligen på kunskapsnivån hos personen. En person som kan ett område inom hälsa bra vet att en läkare är en mindre auktoritet än en uppdaterad litteratursökning men om du inte kan mycket har du överhuvudtaget inte möjlighet att göra litteratursökningen.

Titta gärna hur vi gör på Nyfiken vital:

Recept på kimchi

Läsaren kan både hitta bredare information och söka fördjupning. Det samma gäller inom tidningen vilket gör att de kan gå vidare till specialistsidor där och få svar på fler frågor och vid behov där söka referenser.

Dessa bildar tillsammans också en uppslagsbok över de ämnen Nyfiken vital följer via register som också fungerar som ordlista. Exempel:

Uppslagsbok: BA - BÖ

Att man arbetar med referenser är dessutom ett ansvar man som publicist har mot läsaren. Har man från början inte förstått vet jag från att ha följt nätet länge att det är svårt att lyckas med att skapa confidence därför att saker blir kortsiktigt och slarvigt.

En seriös sajt med verklig confidence tar många år att bygga upp och det tillför confidence utanför enskilda artiklar och nyheter. Jag läste nyligen den här artikeln av Aaron Wall som bra uttryckte flera saker som ligger i det:

Slow & Steady vs Hype, Crash & Burn

Kring en del andra saker även om Wall är väldigt duktig på vad han gör ska man dock vara hälsosamt skeptisk. Han tenderar att se vissa faktorer som konstant svarta och många av hans åsikter kring marknadsföring på nätet delar jag inte (men jag ligger ju i motsatta motpoolen och är väl den mest seriösa och fattigaste vi har Sverige bland kommersiella publicister).

3. En liten bland många faktorer till tidningarnas problem på nätet

Hur underligt det än kan verka vill jag inte alls säga att en faktor av många fler till att tidningarna på nätet haft problem är att de inte ger referenser (utanför ev. talstreck). De har periodvis tappat förtroende och inom många områden litar folk inte riktigt på dem. Läser de något känner de därför behov av att kontrollera det inom vissa områden. Utan referenser innebär det ett extra arbete.

Den vinden håller dock just nu på att vända sedan kanske 60 dagar av tämligen komplexa orsaker som skulle ta fort stort utrymme att analysera här men det kan ha att göra med att folk känner ett behov av tidningar med resurser till seriös journalistik.

Det i sin tur innebär kanske att de oftare än tidigare väljer att läsa sådant och att kanske fler kommer annonsera. En motreaktion mot att bloggosfären växt snabbt med ganska många döda bloggar och en hel del oseriösa bör ligga samtidigt nära integrerat med detta.

4. Ämne som bevakas har betydelse

Många andra faktorer kan ge samma verkan. Vilka ämnen man bevakar har givetvis enorm påverkan. Ämnen som poker, underliga kosttillskott, erotiskt material m.m. hör inte till vad som inger förtroende oavsett hur seriöst materialet är.

För sådan bevakning krävs verkligen ett stort confidence från allt annat på sajten för att inte behöva kompensera det via andra mekanismer.

5. Stora händelser “kräver” confidence

En anledning till att medborgarjournalistik fungerar så pass bra är att:

1. Ibland finns där ingen annan finns.

2. I andra situationer liksom i 1 gör filmklipp med bärbara kameror och mobiler eller tar foton. Det inger förtroende.

I övrigt vid stora nyhetshändelser vill folk gärna läsa nyheter (upplever jag) på sajter de sedan tidigare har stort confidence för även om de annars föredrar något annat. Det gynnar givetvis stora tidningar och Dagens Nyheter gav ett exempel på det:

Rekordmånga läser DN.se

6. Dyr men falsk confidence

Stora aktörer med mycket pengar (bl.a. inom media) är notoriska på att skapa falskt förtroende. Det handlar om certifieringar inom allt möjligt man driver själva i små grupper. Själva poängen med dessa är bara skapa certifieringar som ser bra ut men inte betyder något.

En reaktion från det är att ideella organisationer växer i förtroende.

7. Vad som kostar är confidence

Faktorer läsaren enkelt kan bedöma inneburit en kostnad ger confidence. Det kommer givetvis ner till redaktionell kvalitet men runt det ligger en mängd enskilda faktorer.

Vad som är intressant med detta är att här spelar kompetenskapital in. Är du skicklig motsvarar det kontakta pengar att köpa in saker med. Det finns många möjligheter till att göra saker billigare via nätet som sällan används men levererar samma och inom vissa områden högre kvalitet än traditionella dyrare lösningar. De ger samma confidence och orsaken tror jag lika mycket (eller mer) handlar just om att de uppfattas dyra som själva kvaliteten.

8. Många fler faktorer finns

Avseende confidence inom publicering kunde jag lätt lista cirka 20 - 25 faktorer men jag avstår. Det är helt enkelt en tillämpning där jag bedömer värdet vara väldigt högt samtidigt som en potentiell negativt sida är möjlig. Dels genom att oseriösa aktörer är väldigt dåliga på det här och det finns ingen anledning att ge dem inspiration till hur det ev. kan vara möjligt att skapa falskt.

Dessutom har jag ju faktiskt konkurrenter till t.ex. Nyfiken vital där just detta är viktigt. För övriga publikationer har jag tidigare inte brytt mig i det men tre stycken ska ställas om nu till mer tydligt kommersiella så där kommer mer och mer av detta införas i lugn takt.

På utsidan av Expressen 27/1-2010 har vi en snöstorm där en tant vandrar med en gå- eller skidstav. Hon är knappt synlig.

Det kan vara en man och varken jag eller någon annan kan säkert avgöra. Ändå når jag slutsatsen att hon är kvinna och det är för mig lätt att se vilka egenskaper i bilden som orsakat det och de kan förklaras på annat sätt men slutsatsen är nådd och du ifrågasätter inte. Olika personer är väldigt olika känsliga för det och själva mekanismen är gemensam med bl.a. fundamentalism och politisk extremism. Verkande faktor är absconditus.

Framför henne har vi en blå ring med talet -15. Del dolda skepnader tenderar dock att fånga blicken och för mig med fokus på näsan.

Till höger om nyheten har vi Sveriges kronprinsessa och hertiginna av Västergötland Victoria klädd i en klänning som går mot det rosa men mycket nära rött. Vad som bäst fångar bilden kommer att variera. Hade Sveriges kronprinsessa Victoria fotograferats i samma klänning men med en del andra egenskaper hade det varit annorlunda. Här ser både hon och hennes man lätt sura ut och hon är placerad en aning bakom honom vilket reducerar verkan av hennes fama liksom memoria och repeto.

Högre upp på tidningen har vi bonus i form av “Bara 79 kr” och “Priskrig på platt-TV - bästa & billigaste modellerna. Jag bedömer att det är använd ytterst under potentialen vilket i övrigt egentligen gäller hela utsidan. Vad är målsättningen? Fånga blicken på tidningen för den över faktorer som ska motivera inköp. Bonus är en av flera saker som kan göra det men det syns dåligt.

Kanske finns även lite confidence genom att varumärket för Nationalencyklopedin används? Uppslagsböcker om de inte är uppenbart kommersiella har confidence. Det kan vara intressant att diskutera hur jag mer aktivt förr använde det på Nyfiken vital för att skapa en trygghet till de varmt positivt gula känslorna jag ville att artiklarna då gärna skulle ge.

Betraktar vi color är det givetvis alltid ett problem för Expressen men idag presterade de sämre än nödvändigt. Betänk att färgen Expressen här är skriven med ligger väldigt nära färgen på Sveriges kronprinsessa och hertiginna av Västergötland Victorias klänning vilket kan försämra effekten av hela Expressens utsida. Dels genom att hon kanske syns sämre vilket gör att sämre fångar blicken men viktigare att stödjande faktorer hon medför fungerar sämre kanske viktigare blir hela utsidan “utsmetad” där snöstormen fångar blicken men den potentiella köparen inte lika lätt flyttar blicken för att upptäcka alla andra faktorer. I någon mening är utsidan dominerad av absconditus och det är inte rätt.

Analysen är inte på något sätt fullständig utan endast några minnesanteckningar inför jämförande analys längre fram.

Avseende Aftonbladet kan sägas (jag köpte den inte) att även de kanske hade absconditus men i form av en liten ruta till vänster av en fotograferad polischef där ansiktet tagits bort. Jag är dock inte säker på om det är absconditus eller infectus.

Relaterat:

Utsida på dagstidningar: Logg
Fallstudier: Nivå II

Aftonbladet 27/1 avseende sida 12 och 13 finns på båda vad som är intressant. På sidan 13 har vi reklam medan 12 har redaktionellt innehåll och det gör jämförelsen lite svårare.

Ändå är 12 i uppslaget så mycket kraftigare att jag först nu överhuvudtaget lade märke till 13. På ett rent personligt plan roade det uppslaget mig nu ännu mer än innan och är sidan 12 från första början enormt både stimulerande och komisk även om det kan vara lite personligt.

Uppslaget bör följas upp i en separat analys men vi kan redan här konstatera att nya faktorer behöver införas rörande positionering. Här kan jag ju se hur den cyniska kvällstidningen lurar den stackars mobiloperatören som ju till skillnad från Aftonbladet inte tar betalt utan erbjuder mig att “Spara 2 304 kr” samtidigt som jag får en mobil och lådan “Lilla sparpaketet” där jag antar att pengarna jag sedan sparar ligger.

Det sker genom att tidningen positionerar den redaktionella bilden så att den tilltalande lejonungen med allt carmen och leende kapitalisten som ska investera i Sverige tar ögonen helt från vad i reklamen som kan fånga blicken d.v.s. den “Sahlin-faktorn” handväskan representerar som är positionerad längre ner.

Mer rörande analys av tidningarna:

Utsida på dagstidningar: Logg